NYA MEDIA. Idag skriver jag en artikel i Dagens Samhälle som uppföljare på diskussionen om Facebook och internetregler inom offentlig sektor. Jag ser det som ett uttryck för en personalpolitik som dessutom ofta drabbar de som är längst ner i landstingets hierarki. Istället för att styra med engagemang och entusiasm finns det allt för många chefer i landstinget som styr med rädsla och förbud. Idag blev jag också uppringd av två landstingsanställda med anledning av denna debatt.

I artikeln skriver jag bland annat:

Det betyder att den som tror att framgångsrika och attraktiva arbetsplatser använder stämpelklockor, håller anställda i deltidstjänster och tvingar personalen välja mellan fördefinerade semesterperioder är lika rätt ute som den som försöker bota benbrott med en serie välriktade hammarslag på knäskålen.

Men vad vet jag. Jag kanske är fel ute? Det där sättet kanske är enda sättet att styra en organisation som landstinget. Vad tycker du?