SKOLAN. I morgon 21 juni ska riksdagen debattera och eventuellt rösta om ny skollag. De tongivande åtgärderna är som vanligt "hårdare tag" och fler pedagoger – så kallade "utbildade lärare" i skolan.

Det var inte länge sedan lagrådet riktade 77-sidor kritik mot den nya lagen som då beskrevs som ett havsverk. Idag menar regeringskansliet att felen är fixade. Tillåt mig att tvivla.

Ett problem med den nya skollagen är att den öppnar för införande av avgifter i skolan. Detta sker en kort tid efter att vi har fått rapporter om hur barn växer upp i fattiga familjer i vårt land. Det är rätt talande för högerregeringens prioriteringar.

En annan sak den nya lagen struntat i gäller att barn med särskilda behov kan behöva specialpedagogiskt stöd även när de passerat godkäntnivån. Detta för att kunna nå sin potential. Några sådana rättigheter fanns tidigare inte i lagförslaget. Vi får hoppas att regeringen ändrat sig på den punkten. Det har dom knappast.

Vi får inte heller se något förbud mot skolor som drivs av sekter och religiösa samfund. Måhända en eftergift till Kristdemokraterna. Men definitivt ett beslut som hade varit efterlängtat.

Grundinriktningen är samma dravel vi ofta hört från folkpartiet de senaste åren. Det är rätt trist att se hur högern som vanligt tror på bestraffningar och att stänga av elever som metod för att komma tillrätta med skolans problem. I själva verket är det trötta åtgärder som vuxenvärlden tar till för att visa hur skolan redan misslyckats tidigare år. Varje gång rättssystemet får ta hand om anmälningar om mobbing är det ett skrikande misslyckande för vuxenvärlden. I många fall långt efter att barnen redan farit illa.

Ordning och reda är självklart viktigt. Men hårdare tag är ingen lösning. Åtgärderna kommer för sent. 

Det är klart att lärarutbildning är viktigt, men barnen idag har också behov av relationer till vuxna människor i stort. Det kan göras på annat sätt än med pedagoger. Försök med klassmorfar och klassmormor har fallit väl ut eftersom det ger ett generationsmöte och öppnar för fler vuxna i skolmiljön. Men det har förstås bara ett fel. De är inga pedagoger så därför prioriteras de gärna bort i folkpartiets Sverige

Ett annat ideologiskt problem med den nya skolan är införandet av två examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Här sviker högerregeringen alla barn och ungdomar som har att gå ut i en globaliserad värld av ökad konkurrens på utbildningsområdet. Genom att tidigt i livet stänga dörren till högskolan blir uppförsbacken enorm för den som senare ändrar sig. I dagens kunskaps och relationsbyggande samhälle är det en grundläggande rättighet ha utbildning nog för att kunna läsa vidare den dag man vill göra det. Det är denna typ av politik som klyver sverige i olika delar.

Ibland är den skolpolitiska debatten väldigt torftig och uppgiven. Skolan är fast i sina timplaner. Den nya skollagen som skulle bli ett viktigt steg mot en ny skola är tyvärr ett bra exempel på det.

THOMAS HARTMAN