Lenas

Molnet…

Av , , Bli först att kommentera 3

Jädrar vilken smäll!

Ja, jädrar vilken smäll!

UMEÅ SPORT & MOTION demoleras. Det har rivits och bankats några dagar nu och kvar är bara en av väggarna och då brakar det till. Spränger dom? Faller hela fasaden i ett enda stycke? Ja, vad gör dom, dessa män med sina underbara maskiner…Jag bara undrar…

Ett moln av sand och murbruk bildas. Det växer från marken vid tegelruinen och rakt över Vännäsvägen och himla högt upp i luften. Kompakt, tätt rullande mot GRÖN ELD. Ja, stackars GRÖN ELD.
Nu blir den smutsig igen.

Sen skingras det smutsiga molnet, lägger sig och nu ser man att tegelhuset, det som en gång i tiden inrymde dramautbildning, en oas där jag tillbringade mycken tid, fri och kreativ, det tegelhuset är nu fullständigt massakrerat.

Jag gråter lite för mig själv. Invärtes, alldeles tyst.

Nu ligger allt platt och livlöst. Kommer man att bygga något nytt UTOPIA i betong och glas, livsfarligt för synskadade och med en massa cyklar parkerade framför, huller om buller. Ingen ska tro att cykelställen tvärs över vägen duger. Visserligen är där plats för 250 hojar men det vet ju alla att cykeln tar man så nära som möjligt den tänkta destinationen. Som sann cyklist alltså. Tjingeling!

Gågatan

Av , , 1 kommentar 4

Vi har ju, som bekant, en gågata i staden Umeå. Gågatan medger endast cykling vissa tider. När många människor är i rörelse på gatan är det synnerligen olämpligt att cyklister blandar sig med de gående. Skyltar finns uppsatta i var ände av gatan.

 

Varför gnäller jag om detta, tro?

 

Jo, när jag idag vankade från Renmarkstorget i riktning mot Rådhusesplanaden var det flera cyklister som fräste förbi mig. Till sist stoppade jag en av dem.

 

-Hörru du du! Du framför ett fordon och det får du inte göra här…

– Jaa, fast det gör jag ändå…hihi…

Den unge mannen fortsatte zickzackande sin vilda framfart.

En vacker dag händer en olycka.

Men för en ungdom är det väl viktigare att den får göra som den själv vill utan att behöva ta hänsyn.

Tanten med rollatorn har svårt att hålla koll på trafiken bakifrån och även att parera vildingarna som möter henne i full fart, leker att de är nån hjulförsedd slalomstjärna i pisten! Tjingeling!

Äntligen!

Av , , 3 kommentarer 3

Häromdan, eller kanske veckan träffade jag helt kort, en kär bloggvän. Vi sågs på torget vid manifestationen föranledd av den sk Hagamannens frigivande. Vännen hade födelsedag och skyndade vidare med sin syrra för att fika på konditori.

 

Vännen frågade om jag helt hade slutat att blogga.

– Ja, svarade jag. Det blir ingenting nuförtiden. Vad ska man skriva om.

 

Att jag förlorat mina inloggningsuppgifter och hur man gör med datorn och själva lusten att meddela sig, ja, det sa jag inget om.

Men det där mötet blev som en nytändning.

Lite besvär har jag haft med att förstå det hela men HURRA plötsligt hände det och nu är jag här!

Tjingeling!

Käre Göran Hägglund

Av , , 1 kommentar 3

 

Nu dristar jag mig till att skriva till dig. Du är ju minister och du har, efter vad jag förstår, en hel del att göra med apoteken i det här landet.. 

Du ser ju både klok och trevlig ut, tycker jag, och du besitter dessutom en hel del charm.

Vad jag inte förstår är dock din mening om tillgänglighet vad gäller våra apotek. Här där jag bor finns väl minst ett tiotal små fina apotek och det är ju gott och väl. Men vad hjälper det mig… Jag linkar iväg med min halva till kropp för att hämta min medicin.

 

Apoteket är fyllt av hudvårdsprodukter, smink och tuggummi. Hyllorna dignar och varuexploateringen är ymnig.

Nu är det så att jag behöver medicin – men pytt, det finns ingen! Jag blir hänvisad till andra apotek.

 

Så får jag, arma mänska, ränna runt hela stan för att få ihop min medicin.

 

Käre Göran, gör något! Hjälp mig, du som har makten. Tillgänglighet betyder inte många apotek med frikostiga öppettider. Det betyder, i varje fall för mig, att apoteksvaror, dvs mediciner finns till salu på hyllorna. Skit i tuggummit och låt oss slippa lagerhållning av apoteksvarorna i långtradare efter vägarna!

Vänligen Lena Strömberg, (en ganska trött, lätt halvsidesförlamad 40-talist)

 

Ny väderpojke…

Av , , Bli först att kommentera 2

Hörde Anders Borg säga att vi fick lov att vänta och tjå oss lite men till slut så kommer solen att skina igen över hela Sverige.

Sen gick det upp för mig att Borg hade levererat en liknelse i stil med häcklöparen Reinfeldt.

Trist, den söte Anders med rumpan skulle göra sig riktigt bra som ny väderpojke, tycker jag.

Tjingeling – kupén väntar!

Om hur män beskriver verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 5

 Lite söndagskaffe hos grannen är inget jag nekar för. Då får man diskutera "Godmorgon världen" och annat matnyttigt hos vännen Rutan som ju är en klok och insiktsfull mänisch…

– Har du läst min blogg?

– Nä, jag har inte haft tid, men jag ska göra det nu.

Nuförtiden måste jag alltid be mina vänner att slå upp och läsa mina bloggar. Undrar hur dom bär sig åt, dom som är så populära att dom inte behöver göra reklam? Tja, dom kanske hänger sig åt mer intressanta ämnen än sånt som jag kläcker ur mig… Jag sitter ju bara här och lallar vid "Grön Eld" och retar mig på hur bilisterna kör härutanför. Fel, fel, fel kör dom såklart och mer uppretad blir jag…

– Hörru Rutan, var det lite väl fräckt att skriva så där om Reinfeldt som jag gjorde i förra bloggen?

– Nejdå, det var väl roligt, fast det där "fetarsle" var kanske lite too much…

– Ja, men jag var ju nyvaken. Du vet "Det sovande folket"… Hahahahaha!

Sen följde ett uttömmande samtal om mäns oskick att alltid beskriva verkligheten i sökta liknelser som "stora fartyg" som ska navigeras i en helt ny riktning, att tala om topplock och andra maskindelar, att alludera på krig för att understryka kampviljan de små liven besitter och nu som i den gode Reinfeldts fall snacka om HÄCKLÖPNING!!! – Ja, han får skylla sig själv.

– Hörru, det är nog åtskilliga år jag har skrivit mina bloggar nu. Jättelänge. Minst fem år…

– Nä, alldrig så länge. Aldrig i livet!

Gud, vad Rutan låter bestämd å alltid vet hon bäst. Jag måste kolla. Fan också… 2008 i april var min första blogg.

Jaha, då hade hon rätt igen. Tjingeling!

 

 

Lördagsintervju kl 13

Av , , 1 kommentar 5

 

 

Visst är det så att gamla P1 på Radio står sig bäst i längden. I alla fall tycker jag så. P2 kan ju duga gott också ibland men mest njutbart är  i alla fall Ettan.

Nu hade jag bespetsat mig på Lördagsintervjun kl 13.00. Reinfeldt skulle tala.

Kvart i placerar jag mig bekvämt i sängen, slår på radion och väntar…

– Äsch, jag hinner nog ta mig en liten micro-tant-lur…

– Zzzzzzz…

Alltså, det är något egendomligt med vår käre statsminister. När han talar så staplar han märkliga ord på varann och han mumlar och håller handen för munnen. Det har jag sett på TV.

Ja, jag måste säga som en av våra mest populära deckardrottningar*:

– Jag begriper inte vad den karln säger. Vad vill han egentligen?

Nu vaknar jag till mitt i intervjun. Reinfeldt talar om HÄCKLÖPNING! Jag tror inte mina öron, vad har häcklöpning med Reinfeldt att göra?

– Vi har inte kommit över det första hindret ens…säger han.

Nyvaket skriker jag rakt ut i min lilla kupé:

– Tror fasen det, det där fetarslet fastnar väl. Hoppas det gör riktigt ont…        Tjingeling!

 

*Liza Marklund, fast det var visst om en annan snubbe.

 

Intensiv kurs

Av , , Bli först att kommentera 4

Stroke-vård och rehabilitering fungerar alldeles utmärkt här i Umeå.

Ja, jag vet vad jag talar om för jag har under två veckors tid varit föremål för en intensiv rehabiliteringskurs på Geriatriskt centrum.

Här nedan ser ni ett redskap som påminner om en korsning mellan en bordtennisracket och en nätvante av typ Lovikka, fast utan tumme. Fattar ni?

Effektivt?  Jojomänsan, det kan ni ge er på!

Så här går det till:

Man träder "vanten" på den oskadade extremiteten, kämpar sedan dagarna igenom med att jobba med den ena, sjuka handen. Allt skall göras med denna hand – i mitt fall högerkardan.

Man skrynklar papper till en liten boll och slätar sen ut igen. OBS använd endast en hand!

Man plockar små rackarns pärlor, man pillar in pinnar i hål, man stryker och viker tvätt…

Sen kastar man lite pil och bollar och så lyfter man en hel del skrot.  Bland annat fyller man en kasse med diverse tyngder och sen ska man bära den fram och tillbaka i korridoren. Usch vilket släpande!

Men, mitt i allt så har man så himla roligt!!!

Tja, man och man skriver jag. Kanske beror det på att den exklusiva grupp jag fick vara med i hade en övervägande manlig dominans, Två män – en  kvinna.

Hursomhelst, vi avslutade veckorna i fredags med egentillverkad prinsesstårta och kaffe. Smaskens!

Denna vecka gör vi en rejäl utvärdering. Tjingeling!

Låångt efter helgen…

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Tänk så mycket trevligt som händer när det är påsk. Man får fina påskkort.
 
 
 
 
Man får gå bort till släkt och vänner och äta delikatesser.
 
 
 
 
Godis råder det aldrig någon brist på. Alla är glada…
 
 
 
 
Fast ett litet barn hov upp sin stämma och berättade om en kille som hette JESUS…Ja, då blev det lite dålig stämning…
Och jag anfölls senare av en stor stark stentrottoar.Hu, så hemskt!
Tja, livet går upp och ner. Tjingeling!