Skriver idag på Nyheter24.se om att moderaterna tolkat opinionen fel och att fler borgerliga reformer krävs!

Moderaterna har nu bestämt att det inte ska talas om några skattesänkningar i valet. Det är ett alexanderhugg för att försöka lösa de dåliga opinionssiffrorna. Förutom att lämna ideologisk förankring och börja spela fullvärdigt på den socialdemokratiska planhalvan, är den tydlighet detta framförs med ett svek mot de väljare som en gång 2006 sökte efter viktiga reformer för frihet, valfrihet, sänkta skatter och ett företagsvänligt Sverige.

Men svenskarna är inte trötta på detta. De är trötta på alliansens reformtrötthet. De är vilsna i vilken framtidsvision som finns med svensk politik i allmänhet och allianspolitiken i synnerhet. En framtidsvision som visar på annat än nationalekonomiska kurvor, kronor och ören, överbudspolitik och pajkastningar över blockgränserna. När nu dragloket i alliansen väljer av taktiska skäl att placera sig närmre socialdemokratiska väljarbasen, görs en felaktig analys av problemen bakom opinionssiffrorna som riskerar att strypa den ynka kraft som finns i svenskt reformklimat just nu.

Stefan Fölster och Nima Sanandaji skriver i DN debatt (18/2) att deras analys av 109 regeringar visar på att reformvänliga premieras långsiktigt, medan motsatsen straffas. Väljarna kräver alltså reformambitioner, tydlighet och en vägvisande politik. Om de två stora partierna i svensk politik låser fast sig i varandras strategiska förhållande, riskerar istället andra mindre välkomnande partier att få sätta agendan. Det är något som vi absolut inte får riskera.

Jobben och ekonomin är de stora politiska frågorna. Frågornas materialistiska natur till trots kräver dock en berättelse om varför frihet, sänkta skatter och ett bättre företagsklimat är grunden till ett förbättrat och förstärkt Sverige. Ett Sverige som byggs underifrån, från människors idéer och drivkrafter och där fler inkluderas i arbetets alla positiva effekter. Dit självständigheten av att inte bara överleva, utan även leva på sin lön är möjlig. I ett Sverige där människors affärsidéer kan göras möjlig av eget sparat kapital och där andra ekonomiska bidrag utgörs av det privata näringslivet och inte av statliga subventioner och myndigheter.

Sverige behöver fortsatt en borgerlig politik. Men när frågorna allt mer handlar om könsfördelningen i bolagsstyrelser, om vilka som ska få ”svenska jobb” och om valfriheten i välfärden, kommer idédebatten att vara långt ifrån verklighetens utmaningar. Istället hamnar viktiga frågor i skymundan. Fortsättningsvis går allt för många vuxna och ungdomar arbetslösa, där den LO-certifierade arbetsmarknadspolitiken fortsatt är som kvicksand för de som står längst från arbetsmarknaden. Det är på en stel och exkluderande arbetsmarknad som motsättningar mellan människor skapas.

Vi unga kristdemokrater anser att vägen framåt för borgerligheten är att reformera Sverige för frihet, ansvar, flit, gemenskap, medmänsklighet, förtroende och tillit. I ett sådant Sverige tillåts civilsamhället och näringslivets krafter att verka fullt ut, men då krävs sänkta skatter, förbättrade företagsvillkor och en tro på att samhället är större än staten.

Om Moderaterna väljer att dämpa reformambitionerna, hoppas vi unga kristdemokrater att övriga allianspartier med Kristdemokraterna i spetsen vågar mana till ett större fokus på förändring. Ett maktskifte skulle innebära en återgång till en politik med mer politiskt makt, färre jobb och minskade ekonomiska marginaler för människor. Utan borgerliga reformer stannar Sverige!

Thomas Nordvall
Förbundsstyrelseledamot och ekonomi- och arbetsmarknadspolitisk talesperson, KDU Sverige