Förra vintern hade vi här nere sandstorm en eftermiddag och följande natt. Nu har vi vår andra sandstorm inom en vecka.

Jag var ute på stranden utanför hotellet och hade just badat i havet. Solen sken från klarblå himmel och allt var frid och fröjd. Plötsligt ser jag hur solen snabbt försvinner och det börjar blåsa kraftigt. Strandvakterna springer runt och lägger ner alla parasoller på marken och båtuthyrningen samlar ihop båtar, kanoter och andra ’flytetyg’ för att de inte ska blåsa iväg. På mindre än tio minuter är sandstormen över oss och alla hotellgäster springer från stranden för att ta skydd inne på hotellet. På uteserveringen blåser dukar och bestick omkring och personalen springer mellan borden för att rädda vad som räddas kan. Allt går så snabbt att man knappt hinner fatta vad som händer.

Förra fredagen överraskades vi också av stormbyar som resulterade i en kraftig sandstorm på lördagen. En av de stora glasdörrarna i hotellentrén blåste sönder och resulterade i splittrat glas runt ingången. Som tur var skadades ingen av den stora, tunga sönderblåsta dörren som släppte från sina gångjärn. Korsdraget när entrédörrarna på andra sidan lobbyn öppnades blev bara för mycket.

Temperaturen förra veckan var ca 34 grader dagtid, vilket är ovanligt varmt här för februari. På lördagen var det också 34 grader och full sandstorm. Våra golfgäster såg litet fundersamma ut men tvekade inte att spela. Det gjorde däremot många av golfklubbens medlemmar. De kan ju spela när stormen dragit förbi, men våra resenärer har bara en vecka på sig här. Alla caddies på banan och en del av de medlemmar som faktiskt gick ut och spelade bar munskydd.

Efter några hål bedarrade den värsta sandstormen och blåsten avtog. Innan rundan var klar hade temperaturen fallit ungefär tio grader. Under veckan som gått har det varit ’bara’ 24-25 grader på dagarna. Det är en mycket behaglig temperatur när man spelar golf.

Hur länge varar då en sandstorm? Från någon timme till en dag eller två. När den dragit förbi kommer små arméer av gästarbetare ut och sopar för hand trottoarer, gator och vägar rena från all sand som blåst omkring. På många ställen längs vägarna bildas ofta drivor av sand, ungefär som de snödrivor som bildas hos oss när det är snöstorm. Om vi sysselsatte människor på samma sätt hemma som här skulle vi knappast ha någon arbetslöshet och heller inte så många dyrbara maskinparker.

Medan jag suttit och skrivit denna text har sandstormen övergått till kraftig blåst. Solen skiner också igen men sikten är fortfarande litet nedsatt p g a kringblåsande sand längre bort. Eftersom husen inte är lika täta som i Sverige, kommer städarna att få jobba många extra timmar med att avlägsna all finkornig sand som blåst in på balkonger och genom stängda men otäta fönster och dörrar. Treglasfönster vore inget dumt alternativ här när sanden ryker runt knutarna.

Vid midnatt i fredags började det brinna i Dubai Torch, världens näst högsta bostadshus. Branden började på 50:de våningen och hann sprida sig upp till 79:de våningen innan den släcktes. Orsaken till branden har ännu inte meddelats men man tror inte att den är anlagd. Många fick sina lägenheter förstörda och tvingades flytta in hos vänner eller på hotell. Förmodligen lär det dröja ett bra tag innan alla kan flytta hem igen till sina lägenheter i The Torch.

Byggnaden ligger i Dubai Marina, är 336 meter hög, har 79 våningar och 676 lägenheter ovan jord. 2011 blev The Torch världens högsta bostadshus, men redan 2012 passerades detta rekord av Princess Tower på andra sidan gatan. I Dubai är man inte störst, högst, bredast, dyrast, längst etc särskilt länge innan någon annan gått om.

De boende i Princess Tower evakuerades också p g a brandrisken. Runt den brinnande Torch var risken stor att skadas av nedfallande smältande och glödheta aluminiumbitar från fasaden. Fasaderna på byggnader i Dubai är ofta gjorda i stål eller aluminium så nästa dag låg aluminiumbitar och andra brandrester utspridda på gatorna närmast The Torch.

I Dubai finns som bekant världens högsta byggnad, Burj Khalifa, 828 meter hög. Vilken katastrof det skulle vara om någon galning fick för sig att flyga in i byggnaden eller tända eld på den! Hur garderar man sig mot sådant? Det går möjligen genom att ha ett mycket effektivt säkerhetssystem, men nog skulle jag känna mig litet tveksam att flytta in där. Tänk, vilket elände det skulle bli t ex om hissarna stannade! Att ta trapporna upp till 162 våningen är inget alternativ. Som tur är tillåter inte min ekonomi att jag flyttar in där.

För ett år sedan hade man svårt att få in serviceavgifterna från alla som har bostäder eller kontor i Burj Khalifa. Då övervägde man faktiskt att stänga av hissarna i hopp om att det skulle tvinga de boende att betala sina avgifter. Jag har inte hört hur det slutade men antar att man löst problemet sen dess.

Något som ofta slår mig är att man här kan bygga hus och torn som når upp mot himlen men inte se till att t ex passkontrollen på vissa av Dubai flygplats terminaler fungerar effektivt. I terminal 1 dit många anländer mitt i natten, t ex Norwegians resenärer, är det många och långa köer för att komma igenom passkontrollen. Enbart emiratier jobbar där och de verkar göra allt för att demonstrera sin makt och låta de nyanlända köa länge och tålmodigt. Den som vågar säga till blir förd åt sidan och upplyst om att man riskerar att inte bli insläppt.

I julas kom min son Oskar på besök och de ’eminenta’ passkontrollörerna missade att stämpla hans pass. De tog passet och granskade det men lämnade sedan tillbaka det ostämplat och sa att han kunde passera. När han så skulle åka hem igen, upptäckte säkerhetskontrollen att passet inte var stämplat vid inresan. Det innebar att han inte fanns registrerad i systemet och att han därför inte kunde lämna landet. Säkerhetspersonalen hade dessutom mage att hävda att Oskar själv borde ha sett till att hans pass stämplades!!! Att erkänna att man begått ett tjänstefel fanns inte på kartan, inte heller att be om ursäkt för allt besvär man orsakat honom. Dubai har fortfarande långt kvar till världsklass i många sammanhang.

Hur kan man f ö vilja behålla en person som inte ens finns registrerad? Varför inte bara skicka ut honom på studs? Vi fick tillbringa en hel natt på flygplatsen utan att det löste sig.

Tack vare Norwegians hjälpsamhet och service lyckades vi få passagerarlistorna översända från Stockholm för den flygning han var med på. Det innebar att han ett dygn senare kunde åka hem utan att betala för en ny biljett. Norwegian bokade helt enkelt om honom gratis till nästa dags flygning trots att hans biljett var icke ombokningsbar. All heder åt Norwegian!

Förrförra veckan skrev jag en hel del om Saudiarabien och dess inhumana rättssystem. Jag tog också upp Löfvens och andra ministrars rädsla att öppet erkänna att Saudiarabien är en diktatur. Ämnet är aktuellt med tanke på att Sverige ska omförhandla det exportavtal om krigsmaterial och militärt samarbete som vi har med saudierna. Ska Sverige göra affärer med diktaturer där mänskliga rättigheter kränks och kvinnor förtrycks?

I få länder förtrycks kvinnor lika systematiskt och grymt som i Saudiarabien. Deras kungafamilj går emot varje krav på att kvinnors rättigheter ska respekteras i och utanför landet. Ska Sverige då göra affärer med diktaturer där mänskliga rättigheter dagligen kränks och kvinnor systematiskt förtrycks? Det kan heller inte ha undgått våra ansvariga politiker att Saudiarabien understött Islamiska staten och möjliggjort deras övergrepp.

Stefan Löfven blev för några veckor sedan tillsammans med skådespelerskan Emma Watson utsedd till världsledare för ”He for She”, en kampanj vars syfte är att förbättra jämställdheten i världen. Dessutom har den rödgröna regeringen med Margot Wallström i spetsen beslutat att Sverige ska föra en ”feministisk utrikespolitik”. Är hon naiv nog att tro att hon också kan exportera den ’feministiska utrikespolitiken’ till Saudi och skriva ett samarbetsavtal om förbättrad kvinnosyn?

Idag har socialdemokratiska företrädare och representanter på olika debattsidor propagerat för att Sverige ska avsluta det militära samarbetet med saudierna. I mitten av maj ska det exportavtal om krigsmaterial och militärt samarbete vi har med saudierna antingen omförhandlas eller avslutas. Till dess måste Stefan Löfven och Margot Wallström bestämma sig för om Saudiarabien är en diktatur eller ej och om en feministisk regering bör samarbeta med ett land som förtrycker och gör våld på sina kvinnor.

För Miljöpartiet måste denna fråga vara rena mardrömmen. Om de godkänner en förlängning av avtalet går de emot sin egen politik och kan räkna med en lång svekdebatt. Att sitta i regeringen har sitt pris när det blir skarpt läge och ingen retorik hjälper. Det är vad man gör som räknas, inte vad man säger.

Förrförra veckan skrev jag också om dubaipolisens lyxbilar. Som av en händelse hade Expressen några dagar senare en blänkare om detta och en länk till den film som dubaipolisen gjort om sina lyxåk. Här kan du ta del av skrytvideon som polisen gjort av sina värstingbilar:

http://www.expressen.se/motor/har-rullar-de-ballaste-polisbilarna-i-varlden/

Trevlig helg med eller utan lyxåk!

Häromdagen när jag kom ut från hotellet för att åka till golfklubben, stod en vacker, röd Ferrari utanför entrén. En av ’dörrpojkarna’ steg just in i den för att åka och parkera den. ’Valet parking’ är vanligt här nere när det kommer personer som inte vill bekväma sig med att parkera själva och gå omkring 20-30 meter.

Polisen i Dubai har ett antal Ferraribilar och anledningen är att de ska kunna köra ikapp ev brottslingar som försöker smita. Man kan förstås undra varför det behövs en så snabb och dyr bil när det sägs att det knappt finns någon brottslighet här. Visserligen finns här massor av ’fartdårar’ som på motorvägen kör mycket över de tillåtna 120 km i timmen, men eftersom det vimlar av fartkameror mellan vägbanorna där, borde det vara litet ’overkill’ med Ferraribilar.

Jag skulle förstås inte ha något emot att köra omkring i en Ferrari, slippa betala den själv och ha betalt medan jag kör den. Det är visserligen inte lika exklusivt som att åka i ett företags privatjet både i jobbet och privat, men jag skulle definitivt inte klaga över skillnaden;O)  Sverker Martin-Löf, styrelseordförande i SCA, skulle förstås kräva både och. Med de inkomster han dragit in och privata utgifter han sluppit undan genom att låta företaget betala för dem, torde han ha råd att skaffa sig både privatjet och Ferrari t o m som pensionär.

Nu kan Martin-Löf pusta ut litet för huvudintresset har på sistone lyfts över till SCA:s VD, Jan Johansson, och hans resor kors och tvärs, t ex till fotbolls-VM i Brasilien och EM i Ukraina. Hans familj har då och då varit med på resorna trots att de inte finns med på passagerarlistor eller resefakturor.  I en intervju med Expressen sa han bl a: ”Jag kan förstå att det väcker reaktioner när det beskrivs som det gör och koncentreras som det görs”. Synd att han inte förstod det innan han gjorde dessa och övriga privata resor med företagets privatjet! Dock sa han ett par dagar senare till DN: ”Typiskt svenskt att klaga på mina resor” och ”Kritiken är en väldigt svensk företeelse”. I mina ögon tyder kritiken på att svenska folket har gott omdöme, något Johansson tycks sakna.

En åklagare vid Riksenheten för korruption har nu beslutat att granska resorna. Bolaget har haft som policy att man (läs direktörerna) ”fått ta med medföljande så länge kostnaderna inte ökade för bolaget och så länge vi betalade vad en kommersiell biljett kostade” säger Johansson. Vem tror att de har ersatt bolaget för sina anhörigas resekostnader när dessa inte funnits med på några passagerarlistor eller resefakturor? Tänk, om dessa ’stora, starka grabbar’ hade modet att erkänna när de ertappas med byxorna nere!

Annat graverande som framkommit om SCA:s resor hit och dit med bolagets privatjet är att också den revisor från PWC som granskat SCA:s redovisningar deltagit i bolagets resor. Vem kan lita på en sådan revisor? Kan han verkligen få behålla sin auktorisation? Även Anders Sundström, tidigare socialdemokratisk minister, senare VD och ordförande i Folksam fram till 2013, har varit med och ”smörjt kråset”. Ett antal andra höjdare har också deltagit. Jag misstänker att de alla har svettats under den granskning som genomförts av Svenska Dagbladet.

”Tjänar man mycket så betyder pengar mindre” sa för övrigt SEB:s VD, Annica Falkengren, i Expressen. Hon lyfte ifjol en lön på 29 miljoner. Vad skulle hon säga om hennes lön sänktes till ”bara” 3 miljoner? Då kanske hon skulle ändra uppfattning om pengarnas betydelse. Min slutsats är att ’fartdårar eller fartblinda är dom allihopa’ med eller utan röd Ferrari.

Mitt förra blogginlägg handlade mest om Saudiarabien, dess inhumana rättssystem och bloggaren Badawis spöstraff som väckt ilska i hela den civiliserade världen. På Frihetsportalen har Mats satt in det brev han skickat till Saudis ambassad i Stockholm med anledning av Badawis straff:

“To the Embassy of Saudi Arabia in Sweden and the Department of Justice in Saudi Arabia

I am a blogger who champion free speech. In your country, Saudi Arabia, a blogger named Raif Badawi, also championed free speech and was sentenced to a 1000 lashes and 10 years imprisonement.

I hereby declare myself a volunteer to receive 50 of his lashes, in his place, provided that his sentence is reduced by the same number. This punishment I am ready to recieve at the Embassy in Stockholm.”

I am looking forward to a response from your Department of Justice promptly.”

Det ska bli spännande att se vad de svarar. Tyvärr tror jag inte de kommer att svara alls.

Saudiarabien har nu ansökt om att få arrangera OS. För att det ska ske i enlighet med landets lagar, religion och traditioner föreslår de att de deltagande kvinnorna ska tävla i Bahrain och männen i Saudi. De har svårt att acceptera att kvinnor ska delta i sport eftersom sportkläder avslöjar för mycket av kvinnokropparna.

En som redan avslöjat för mycket av sin kropp i Saudi är Michelle Obama. Presidentparet besökte förra veckan Saudi och gästade kungahuset där. Michelle bar varken huvudduk eller slöja under besöket. Det har väckt stor uppståndelse både här och där och kommenterats flitigt bl a på twitter. Men varför skulle hon ha huvudduk? Vem tror att en saudisk kvinna av rang skulle avstå från sin saudiska ’täckelse’ vid besök hos svenska kungahuset? Någonstans måste man väl ändå dra gränsen för hur mycket man ska anpassa sig. Hur gör förresten våra kvinnliga politiker under statsbesök i muslimska länder?

Här i Förenade Arabemiraten är det inte lika konservativt och inhumant att bo och verka. Åtminstone inte så länge man håller sig på rätt sida om lagen. Man behöver som kvinna inte täcka sin kropp om man inte vill och man får bada t ex i bikini. De rättrogna inhemska kvinnorna bär heltäckande sport- och badkläder trots att de smiter åt runt kroppen. Även håret är täckt när de badar eller sportar. Shejkens av Dubai andra hustru, dotter till framlidne kung Hussein av Jordanien, uppträder dock utan huvudbonad även i offentliga sammanhang.

Apropå bad kan jag meddela att temperaturen i havet nu är en bra bit över 20. Det är helt ljuuuuuvligt att koppla av med en bok på stranden. När det blir för varmt går man bara ner i vattnet och svalkar sig i det azurblå havet. Träffade idag ett svenskt par på stranden utanför hotellet och de var i Emiraten för 25:e gången. De kan inte tänka sig ett bättre ställe och klimat att tillbringa sin vintersemester på. Jag kan bara instämma.

Saudiarabien är aktuellt av flera orsaker just nu, inte minst i Sverige där partiledare och ministrar i dagarna åter anklagas för att inte våga säga att Saudi är en diktatur. Frågan är aktuell då ett viktigt affärsavtal med Saudi går ut i vår. Det ska antingen förnyas eller avslutas och det handlar om stora pengar.

Dåvarande moderate försvarsministern Sten Tolgfors tvingades avgå när sanningen bakom det nuvarande avtalet avslöjades. ’Saudi-affären’ innebar att Tolgfors och en delegation åkt till Saudi, där det beslutades att bygget av och ansvaret för en ny svensk vapenfabrik i Saudi skulle kunna läggas ut på ett bulvanföretag för att på så sätt kringgå regeringen. Tolgfors påstod att han inte kände till detta, men ansvariga tjänstemän på FOI och i bulvanföretaget hävdade att Tolgfors ljög. Till sist blev trycket så stort att han avgick.

Nu är det inte bara kontroversiella avtal som skapat rubriker när det gäller Saudiarabien. För bara några veckor sedan tog nyhetsmedia över hela världen upp fallet med den liberale saudiske bloggaren Raif Badawi, som startat en webbsida för diskussion om politik och samhällsfrågor. För detta har han dömts till 1 000 piskrapp, tio års fängelse och drygt två miljoner kronor i böter. Spöstraffet ska fördelas över 20 veckor, men Badawi skadades så svårt av utförda piskrapp att han under tre fredagar inte kunnat piskas vidare av staten. Hur ser svenska regeringen på detta?

I enlighet med en ny antiterrorlag anses terror i Saudi vara allt som ”stör allmän ordning” eller ”skadar statens rykte”. Bloggarens straff har väckt en global proteststorm. Med rätta! De har ett mycket inhumant rättssystem. UD, som beskriver landet som en ”absolut monarki där monarken har enväldig makt”, har sagt att de ska kalla till sig den saudiske ambassadören i Stockholm och ta upp fallet med Badawi. Vem skulle inte vilja bevittna det mötet? Men när ska svenska politiker öppet erkänna att Saudi är en inhuman diktatur? Är det rimligt att Sverige exporterar vapen till en stat där partier och fack inte tillåts, där kvinnor står under manligt förmyndarskap hela sitt liv och inte kan röra sig i det offentliga rummet hur som helst?

I Saudiarabien tillämpas dödsstraff med halshuggning på offentlig plats. Vem kommer inte ihåg prinsessan som för rätt många år sedan halshöggs på ett torg där för att hon anklagades för att ha varit otrogen. En brittisk turist råkade gå förbi just då och filmade halshuggningen. Filmen visades runtom i nyhetsinslag och en långvarig kris mellan Saudiarabien och Storbritannien blev följden. Varför står inte de saudiska myndigheterna upp för sitt eget rättssystem utåt? Det gör i alla fall IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi som för ett liknande skräckvälde i delar av Syrien och Irak. Han visar stolt upp filmer med halshuggningar. Vidrigt och inhumant!

Nyligen skedde ytterligare en halshuggning av en kvinna på en parkeringsplats. Den engelska dagstidningen The Guardian har skrivit om detta och en film av eländet finns på http://www.raymondibrahim.com/from-the-arab-world/video-saudis-behead-screaming-woman-with-three-sword-strokes/

Kvinnan skriker att hon är oskyldig ända tills bödeln börjar halshugga henne. Men det krävs tre försök för att hugga huvudet av Layla Bassim, vilket framgår av videon som laddats upp på Internet. Protester har framförts i samband med avrättningen i Saudiarabiens heliga stad Mecca, men upprördheten har främst gällt att avrättningen filmats och gjorts tillgänglig för hela världen. Landets religiösa polis har nu arresterat personen som filmade avrättningen. Upprörande! Till skillnad från IS vägrar Saudi att offentligt visa vad de utsätter sina medborgare för. Där skjuter man istället på budbäraren. Förfärligt! Ska Sverige verkligen göra affärer med ett land där så många har blod på sina händer?

Enligt en ny undersökning tycker svenska väljare nu att integration är den viktigaste frågan efter skolan. Jag säger som Gert Fylking: ”Äntligen!” Endast SD har ansett frågan viktig hittills, men nu börjar det ena partiet efter det andra att vända kappan efter väljarna och presentera förslag om hur integrationen ska förbättras. Först när ett parti närmar sig fyra procent i väljaropinion börjar man lyssna till väljarna vad väljarna tycker. Vid högre väljarsiffror talar man istället om för väljarna vad de skall tycka.

Först ut var Kristdemokraterna med Göran Hägglund, som nu annonserat sin avgång som partiledare. Sedan kom olika moderata framstötar, bl a från deras ungdomsparti. Så för några dagar sedan var det Folkpartiets tur att komma ut ur garderoben efter att i 8 år ha suttit i regeringen och innehaft ministerposten för integration utan presentera en lösning. Hela 8 år utan att göra något! Folkpartiets nära-döden-upplevelse som riksdagsparti torde nu ha tvingat dem att komma med något drastiskt. Igår tog också Centern bladet från munnen och presenterade sina förslag för hur integrationen ska lösas. Men Socialdemokraterna har ännu inte presenterat hur de vill lösa problemen. Eftersom de sitter i regering borde de ju vara de första att tala om hur de vill lösa integrationen.

Vi har nog SD att tacka för att det händer saker nu. Frågan är bara varför ovan nämnda partier inte lade fram sina förslag redan innan valet i höstas. Då fokuserade de enbart på att kalla SD för främlingsfientligt och på att klargöra att de inte kan tänka sig samtala eller samarbeta med SD. Nu inser de förstås att de i god tid inför valet 2018, om inget nytt extraval utlyses innan dess, måste ta tag i den fråga som så många väljare anser viktig och som gjorde SD så framgångsrikt i höstens val.

När frågan om extraval kom upp i december gick SD ut och meddelade att invandring skulle bli deras viktigaste fråga i extravalet. Övriga partier började genast anklaga dem för att vara nyfascister, främlingsfientliga, enfrågeparti m m. Bland de första att höja rösten och stämma in i detta var Stefan Löfven och Magdalena Andersson. Det är inte första gången någon höjer rösten för att hen själv inte har några argument att komma med. Det gäller att avleda uppmärksamheten från sina egna brister.

Det är anmärkningsvärt att just Socialdemokraterna inte kommit längre när det gäller att lösa integrationen. Deras partikamrater i bl a Södertälje och Malmö har i åratal kämpat med frågan utan att få något större gehör. Trångboddhet och utanförskap har blivit allt vanligare i dessa städer p g a alla invandrare de tagit emot, långt fler än de haft bostäder, skolor och jobb till. Före jul uppmärksammades detta på TV här på arabiska halvön i en dokumentär om Södertälje och dess kamp för att klara av att hjälpa alla flyktingar som flyttat dig. Det är inte bara att ta emot. Man måste också ta hand om de behov som uppstår när så många människor anländer. Det låter käckt att kalla alla som kommer för arbetskraftsinvandrare, men hur käckt är det för en kommun att inte kunna erbjuda dessa människor jobb, bostad och utbildning? Varifrån ska så många jobb, bostäder och skolor helt plötsligt komma? Det är ju inte politiker som kan skapa jobb utan företag.

Till sist anser jag att våra politiker måste ställa mycket större krav på övriga EU-länder när det gäller flyktingmottagning. Hur många tar t ex Finland emot? ”Världen behöver nederbörd, men om det kommer skyfall leder det till översvämning”, för att citera en politiker jag hörde i radio.

Inga tappar pass i samma takt som svenskar. Det finns t ex malmöiter som tappar tre, fyra pass i ett svep. Samtidigt tar flyktingsmugglare bilen till Rosengård för att shoppa ”look-alike”-pass,  d v s pass tillhörande svenskar som liknar smugglarens kunder. Och polisen kan ingenting göra. Den får inte ens kalla till förhör om det inte finns konkret brottsmisstanke. Vart är Sverige på väg?

I Japan brottas man kanske inte med borttappade pass men väl med borttappad lust och problemet att det föds för få barn. Det föds endast 1,41 barn per kvinna. Det innebär att befolkningen minskar. I en nyligen genomförd undersökning framkom det att hälften av alla vuxna japaner inte har sex. 21 procent av de gifta männen uppgav att deras arbeten gjorde dem ”för trötta” för att mäkta med ett sexualliv, medan 24 procent av kvinnorna tyckte att det var ”för besvärligt”. Hur ser det ut hos oss svenskar?

Detta påminner mig om en TV-dokumentär om japanskt vardagsliv jag såg förra året. Den visade att det finns barer i Japan dit hårt arbetande japanska män går direkt efter jobbet istället för att gå hem. På barerna blir de ompysslade av unga, attraktiva värdinnor som inte ”tjatar och gnatar” på dem som deras fruar gör. Värdinnorna lyssnar, stöttar och uppmuntrar och detta sade sig männen behöva efter en lång och jobbig arbetsdag. Kanske en affärsidé för Sverige? Vi torde också ha män som känner likadant. Eftersom jämställdhet är mer aktuellt än någonsin både i Sverige och i världen, förutsätter jag att även hårt arbetande kvinnor kan gå till barer där attraktiva, stöttande och förstående män tar hand om oss ;O) ”He for she” kan vidgas.

Månggifte är tillåtet här nere men det är inte många som har tillräckligt bra ekonomi för att ha flera hustrur. De flesta nöjer sig med en. Om man som man och kvinna väljer att flytta ihop måste man här gifta sig. Att bara bo ihop är olagligt i Emiraten och straffbart. En man som lever ihop med en kvinna kan i enlighet med emiratisk lag åtalas och straffas för äktenskapsbrott. Myndigheterna här anser också att fastighetsägare som hyr ut till människor som bor ihop medverkar till brott.

Så länge man är sambo utan barn är det inte så svårt att komma undan upptäckt. När ena parten får ett jobb här, följer i regel den andra parten med. Men om man har barn som ska flytta med och behöver ’residence visa’ kan det bli komplicerat om man inte är gift. Dessbättre går man i Emiraten inte runt bland människor som lever ihop och kontrollerar om de har ett vigselbevis, men om polisen får in en anmälan av en granne eller en hyresvärd inleds en förundersökning. Om det då upptäcks att man bor ihop utan att vara gift kan man dömas till mellan en månads och ett års fängelse.

Gifta par får ”residence visas” bara om de kan uppvisa ett vigselbevis. En man kan inte ta med sig en kvinna hit och försörja henne om de inte är gifta, men kvinnan tillåts komma hit på besök eller för att arbeta. Om kvinnan blir gravid utan att hon och mannen är gifta uppstår problem. Då kan barnet inte få någon födelseattest, vilket innebär att barnet heller inte kan få ett visum. Det innebär i sin tur att barnet inte kan gå i skola här. Om mannen då i domstol kan bevisa att han är pappa till barnet, kan han få ta hand om och försörja barnet, men kvinnan utvisas.

Det är skönt med ett eget ”residence visa”. Det innebär att jag får stanna här.

På nätet läser jag att Stefan Löfven blivit utsedd till världsledare för ”He for She”-kampanjen vars syfte är att förbättra jämställdheten i världen. Vid Löfvens sida i det världsomfattande kampanjarbetet finns skådespelerskan Emma Watson. Dream team? Vem vet? De har i alla fall ett massivt jobb framför sig.

På hemmaplan har regeringen också börjat arbeta för ett mer jämställt Sverige. Jag hoppas att man startar arbetet inom kommuner och landsting. Där återstår mycket att göra ifråga om arbetstider, löner m m. När det gäller inställningen till vinster i välfärden kan man t ex undra varför de är värre än andra skattefinansierade ­vinster. Manligt ­dominerade byggbolag som ­bygger på statlig eller kommunal entreprenad skapar minsann inga upprörda vänsterprotester.

Att kvinnor är mer sjuka än män är också något att ta tag i. Psykisk ohälsa är den vanligaste ­kvinnliga diagnosen. Dessutom borde man fundera över varför kvinnor som går till läkare ofta kommer hem med recept på läkemedel medan män går hem med remissor till vidare undersökningar. Bekymmersamt är det dessutom att mediciner, redskap och behandlingar i regel är framtagna av män för män.

I Förenade Emiraten är man också bekymrad över att ”Discrimination at workplace” är vanlig. Vi svenskar tar ofta för givet att kvinnor i arabvärlden är underordnade, men även här vill man jobba för att kvinnor inte ska diskrimineras när det gäller t ex löner, förmåner och karriärutveckling.

Idag har fler kvinnor än män här nere högre utbildning, men på arbetsplatserna är det fler män än kvinnor fortfarande. Båda könen har samma chans att få ett jobb, men när de väl är anställda får männen högre löner, fler förmåner och befordras snabbare och oftare. Känns mönstret igen? Jag instämmer med Zarah Leander som sjöng ”Det är skönt jag inte längre är ung”.

Jag läser också att 1700 av de politiska världsledare som deltar i Global Economic Forum i Davos, Schweiz, tar sig dit och därifrån med privatjet. Ett av syftena med mötet är att diskutera klimathotet. Man skulle kunna tro att det inte går reguljärflyg till Schweiz. Så hur tänker dessa ’höjdare’? Hur långt ovanför verklighetens folk befinner de sig?

Ser också att Västerbottens landshövding tagit regeringsplanet ner till Granddagarna i Stockholm trots att Umeå erbjuder ett stort antal flygförbindelser till Stockholm varje dag. Hur tänkte hon? Å andra sidan känns det uppmuntrande att även kvinnor svävar i det blå emellanåt ;O)

En annan höjdare som precis fallit från skyarna och trots välutvecklad fallskärm kraschlandat är SCA:s styrelseordförande Sverker Martin-Löf. Han tvingas nu lämna alla sina styrelseuppdrag redan i vår p g a vad som framkommit av Svenska Dagbladets granskning av honom. Han anser sig missförstådd och ser sig som ett offer för illvilliga rykten och mediadrev.

Vad sägs t ex om en resa till New York i företagets privatjet för 800 000 kronor per person, en till London för 500 000 kronor och en tripp från Stockholm till Göteborg på 120 000 kronor? Eller att en jaktanläggning i Härjedalen renoverats för 100 miljoner kronor och använts flitigt av Sverker Martin-Löf, som gärna åkte dit i företagsplanet, ensam med sina jakthundar eller med sällskap av fru, barn och barnbarn? Han har motsatt sig aktieägarnas krav på en oberoende granskare. Varför det om han anser att han gjort helt rätt och hållit sig inom företagets fastlagda policy? Den policyn måste vara mycket tänjbar ifråga om etik och moral om dessa ens ryms där.

Ni som känner mig vet att jag är mycket intresserad av politik och allt som händer, eller inte händer, i den politiska världen. Efter supervalåret 2014 och höstens politiska turbulens har det varit svårt för att inte säga omöjligt att inte engagera sig i den politiska debatten.

Hösten var ovanligt dramatisk med val, ny regering, underkänd regeringsbudget, regeringskris, utlysning av extraval, förhandlingar mellan blocken och avlysning av extraval. ”Än slank det hit och än slank det dit”. Jag ser i tidningarnas nätupplagor att en fjärdedel av svenska folket fortfarande tror att det trots allt blir ett nytt val.

Häromdagen hade moderaternas riksdagsgrupp ett möte. Det dröjde inte länge förrän det framkom att flera av de moderata riksdagsledamöterna avslöjade att de inte kände sig delaktiga i DÖ, den s k decemberöverenskommelsen, eftersom den gjorts utan att först ha förankrats i partiet. Flera av ledamöterna hade fått kännedom om den först genom presskonferensen där den presenterades för allmänheten.

DÖ flyttar en hel del makt från folkvalda riksdagsledamöter till vänsterregeringen. Alliansens ledamöter bakbinds och tvingas rösta igenom förslag eller politik som de inte står för eller gått till val på. Men riksdagsledamöterna har inga bundna mandat. Det är förbjudet att ge riksdagsledamöter det. De är fria att rösta på vad de vill.

Sju riksdagspartier har länge försökt tvinga Sverigedemokraterna till politiskt utanförskap. Istället för att ta debatten med SD har man kallat dem rasister, nyfascister, främlingsfientliga etc. DÖ vars innehåll är omtvistat, är ytterligare ett odemokratiskt försök att oskadliggöra och utestänga SD. Men DÖ fråntar också 13 % av väljarkåren politiskt inflytande. Det är ett övergrepp på demokratin.

Med DÖ övergav man de demokratiska spelreglerna, ersatte dem med taktiska partiöverenskommelser och reducerade ett stort antal riksdagsledamöter till ett knapptryckarkompani. Vem vill rösta på politiker som lovar att inte rösta på sin egen politik och lägger ner sina röster om deras alternativ riskerar att vinna? Vilken läggmatch!

Genom SD har de andra partiernas ledningar på senare tid avslöjats som svaga, rädda och odemokratiska. Vem förtjänar så ynkliga och räddhågsna politiker? Vem kan känna förtroende för dem och rösta på dem? Vem vill ha politiker som inte står upp för den politik de gått till val på och som fegar ur när det gäller?

Det politiska etablissemanget har haft många år på sig att presentera lösningar på dagens integrationsproblematik, men istället har de använt sin energi till att kritisera SD:s politik och förneka verkligheten. Den oro som många idag känner över den misslyckade integrationen har en tondöv, handfallen maktelit totalt nonchalerat. Man kan eller vill inte erkänna att integrationspolitiken havererat. OM den alls existerat.

De politiskt ansvariga måste nu radikalt ändra taktik och presentera en invandrings- och integrationspolitik som löser de problem som vi medborgare ser, men som makteliten envist vägrar att erkänna. De kan inte längre likt strutsar sticka sina huvuden i sanden. Det är dags för dem att komma ut i verkligheten och erkänna att svensk migrationspolitik inte fungerar! Vi väljare kräver att de nu lägger energi på att äntligen göra något åt det istället för på att isolera och skuldbelägga SD.