Vår
Sol. Lycka. Tilltro. Spänning. Kärlek. Livet!
Ja……det är fortfarande en fantastisk resa. Går från klarhet till klarhet med mig själv och det är förunderligt befriande.
Kan till och med titta mig omkring och rycka på axlarna.
Kärlek…..ja, vad är det? Måste man fundera på sådant innan man vet allt annat? Tydligen i vårt så ytliga samhälle verkar det för gemene man vara det enda som räknas. Ja, kärleken till en partner. Men i min värld där kärlek och sex är så komplext stressar detta något fullkomligt vansinnigt. Jag önskar lite utrymme och kunna slippa en massa konstiga saker, jag önskar att jag fick tid att lära känna mig själv så jag kan ge någon något mer än min rygg då jag springer………….
Just nu ger all kärlek åt mina barn och tankar till den frånvarande! Fjortis…du ingår också där även om du kanske inte alltid känner det.
Påsk. Många påskpussar blir det. Kalas och ytterligare kalas. Mat och umgänge.
Kärlek till de sina borde väl räcka rätt långt? Eller? Jag blir aldrig hel tillsammans med någon hursomhelst.
Senaste kommentarerna