marcus krunegård på scen!

rapport från trästockfestivalen. Det gungar, och han är fortfarande lika bra.

är i skellefteå. Moneybrother är på scen.

haft fint besök över natten. Mamman är lycklig.

…än en spiral. Åka upp och ned fungerar bättre än att först hamna längst upp för att snurra tillbaka ned och än en gång försöka ta sig upp.

Solen skiner varmt och fint. Jag har tvättat, hunnit med en trevlig lunch och stekt mig lite. Planerat helgen som nog blir rätt sjysst.

Idag är det trevligt.

…som vände och blev betydligt bättre. Så kan man sammanfatta den. Man lär så länge man lever och denna dag var inte sämre på den fronten. Lärpenning att ta med sig till en annan dag så tänker jag.

Har tillbringat eftermiddagen med en god vän och ätit gott samt skrattat en hel del. Det känns fint i kroppen när en underliggande oro ligger och gnager.

Ska se lite tv nu och varva ned.

Imorgon, ytterligare en dag och då ska det tvättas och donas.

…än någon annan?

"Går det att reparera så hör man ihop" En vän som tror sig sakna djupa tankar och insikter sa detta till mig idag.

Jag tror inte det. En skillnad kan eventuellt vara att man uppnått insikt kring sin egen situation. Där man befinner sig, vilka svårigheter man har och framförallt kunna erkänna dem och be om hjälp att ordna till saker man anser behöva hjälp med. Att leva som en struts med huvudet mestadels nere i marken är en tråkig livsstil, dock inte så ovanlig.

Jag har sårat många människor i min väg, medvetet, omedvetet allt för att de diagnoser jag nu lever med inte blivit upptäckta förrän sent i mitt liv. Jag skulle kunna gå runt och skylla allt på detta om jag vill men hellre gör jag mig själv medveten om de brister jag har och försöker göra bättring varje dag så att jag inte upprepar mitt beteende igen. De gånger jag märker att jag är på väg är det något fel med medicinering oftast och kan rättas till. Så……..

…..jag har inte alltid haft rent mjöl i påsen, vem har det? Jag kan fortfarande längta efter att stoppa huvudet i sanden eller ligga i sängen i en vecka för att slippa vissa jobbiga saker. MEN, det är lättare att be om ursäkt och försöka rätta till saker som blivit fel. Alltid. Man sover så skönt på nätterna efter sådant.

Vissa personer jag sårat kan inte förlåta, inte ens efter en lång förklaring. Tror fortfarande att saker som hänt för TRE år sedan skulle upprepas igen. Då kan jag bara säga så här. Synd, er förlust. Mitt liv är inte på re-play. Det går framåt, jag lever inte i dåtid.

Att förutsätta att människor är elaka på saker som saknar grund och säga att de skapar elände känns tragiskt. Det gör mig ledsen att se att sådana människor trots ålder aldrig kan bygga en grundtrygghet utan ska skylla allt som händer på en passande person för att saker inte blir som de vill. Att ha sjukt kontrollbehov orsakar mer besvär för en själv än för andra och det blir alltid konsekvenser av det. Men då är det lätt att skylla på någon man sedan starten inte tyckt om.

Att bry sig om sina vänner är normalt. Att ta hand om sina egna problem en annan. Det stora är att man faktiskt kan göra båda delarna. Efter att man först tagit tag i sina egna problem. Tre år i terapi gör under. Lovar

Jag ska ha roligt i sommar fortsättningsvis också. Med eller utan vänner.

Hur ska du ha det?

…att jag hänger i en tråd i det nät jag spunnit runt dig. Om du bara visste hur långt jag skulle gå, att jag hellre offrar mitt bultande hjärta före jag förlorar dig.

Jag svär, jag har levt och lärt mig…

Om du bara visste hur många gånger jag räknat orden som uttalats och blivit så fel. Om du bara visste hur mycket jag kämpar och innerst inne inte vill släppa dig, även nu när du sedan länge är borta.

Jag ångrar ingenting av det som hänt. Varken dagar eller nätter, gläje och sorg.

Jag tror fortfarande på dig, faktiskt nästan det enda jag tror på snart i denna sorgliga värld.

Om du bara visste…

världens finaste sitter i soffan och tittar på film. Prins pipmojj har datorn i knät med det bredaste leendet på läpparna.

finaste far och son badar. <3