http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13824714.ab
Det finns tillfällen när det är YTTERST fult att tjäna pengar (jag pratar förstås om företagsägarnas pengatjänande i länken ovan). Normalt sett hör man ju hur högeranhängare alltid pratar om att man aldrig någonsin får hävda att det är fult att tjäna pengar. Vad säger ni nu?
Att ett mäktigare fack behövs är uppenbart. Arbetsgivarna inom privat vinstdrivande näringsidkande kommer aldrig att självmant spela schysst.
kastar mynt och gapskrattar när de fattiga barnen plockar upp dessa. Sverige år 1911 eller 2011? Man kunde tro att det handlar om 1911 men detta skedde förra veckan i "nådens år" 2011.
Här kommer ett citat ur artikeln som gjorde mig rosenrasande och som fick mig att skriva detta blogginlägg idag:
I det läget, när det sociala avståndet till eleverna från andra skolor verkar omöjligt att tänja ytterligare, stoppar en av bratsaspiranterna ner handen i fickan och tar upp en näve mynt. Och kastar dem på marken. De förvånade arbetarkidsen på stället går snabbt ner på huk och börjar gladeligen att plocka upp mynten. Då brister rikemansbarnen ut i skratt, märkbart roade av tjänstehjonens brist på värdighet.
Och slänger ännu fler mynt för att hålla liv i skådespelet.
En påminnelsen till den ouppmärksamme läsaren som tror sig läsa en gammal epokskildring: Det här hände alltså förra veckan.
Vad är det för en liten bubbla de här barnen lever i, dessa tiders vinnare?
Kan inte låta bli att se de här vaskar-wannabes som borgardrömmens renrasiga avkomma (med socialdemokratisk barnmorska!) – första generationen utan några som helst spår av solidaritet och annat krimskrams.
Mamma blev säkert förförd i ett blomstrande Stureplan. Och i Båstadsveckan stoppade pappa in sitt stora kreditkort i mammas skåra och passande nog gick vattnet lagom till när segelbåten skulle sjösättas. Och nu guppar barnen fram i sin världsfrånvända bubbla. Barn av sin tid. Förlösta på det långa experimentbordet som vårt land förvandlats till. Där samhällsstrukturer monteras ned, sociala kontrakt rivs upp och värderingar byts ut. Individualismens Frankensteins. – Utdrag ur AB 2011-09-15, författare: Martin Ezpeleta
Länken kommer här:
http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/martinezpeleta/article13626336.ab
En härlig tid, visst är det, borgarvänner! Klyftor i Sverige år 2011 är väl bara en synvilla eller hur Reinfeldt? Socioekonomiska klasser är förstås påhittade begrepp utan verklighetsförankring, visst är det så, alliansröstare?
Det mest förvånande är väl inte att borgarna älskar att se detta samhälle växa fram, för det visste vi redan att man ivrigt påhejjar. Nej, vad som är problemet är väl att även socialdemokraterna låtit detta ske där vår sida tyvärr gått på det nyliberala snacket med början under 90-talet.
Rikemansbarnens skratt och upprepade myntkastningar; har vi nu samma mentalitet här som i USA där fattigdom skylls på individen och där man förnekar existensen av ett klass-samhälle? "Den som är fattig har sig själv att skylla"?
säger arbetsgivarna som får ivrigt stöd av vår "kära" alliansregering. Ella Niia, ordförande i Hotell- och restaurangfacket skriver om detta i dagens (20/7-11) NSD (Norrländska Socialdemokraten). Arbetsgivarna hävdar att sänkta och frysta ingångslöner leder till fler jobb, när det i praktiken leder till att företagsägarna plockar på sig mer pengar i egen ficka. Se på McDonalds menar Niia, där man genom sänkta arbetsgivaravgifter fått miljoner av staten utan att det lett till fler jobb. Sen vet vi ju hur McDonalds behandlat och behandlar sina anställda i fråga om löner med t.ex. utebliven lön för viss arbetstid osv osv.
Enligt Niia, och jag håller med, jobbar både arbetsgivare och regering för etableringen av en låglönemarknad. Detta skedde t.ex. i form av beslut om nya regler för arbetsgivare som anställer människor utanför EES/EU.
Niia tar exempel på hur detta drabbat anställda som jobbat under vad som kan betecknas som slavliknande förhållanden. Ett företag anställde kineser som bodde i källaren hos arbetsgivaren. De hade förstås inga rättigheter och allt det blev känt när en fick föras till psykakuten i Malmö. Hon tar ett annat exempel också, på en arbetsgivare som skrev avtal med Migrationsverket om en lön på 22000/månad för en anställd…..vad personen fick för heltidsarbete torde väl (nästan i alla fall) förvåna den mest inbitne allianskramare……..4500 kr/månad!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
När jag skrivit om sådant så kommer alltid ultraliberaler och hävdar att om vi släpper arbetsgivarna helt fria så kommer det reglera sig automatiskt. Se på ovanstående exempel kära alliansare, och inse att det inte fungerar så och aldrig kommer att fungera så. Om vi ska slippa en arbetsmarknad där människor måste ha två eller tre jobb för att överleva så måste det finnas ett STARKT och MÄKTIGT fack! Uppenbarligen är det så att en ren och rå marknadskapitalism SKADAR flertalet och gör fåtalet oerhört rika.
Jag har sagt detta förr och jag säger det igen: kapitalismen är ett verktyg som staten ska styra eftersom verktyget bara kan en sak, ackumulera vinst till vilket pris som helst. Den känner inget samhällsansvar, den känner inget socialt ansvar. Jag hoppas att ultraliberalerna SKÄMS när de läser ovanstående exempel på hur anställda behandlats av vinstdrivande arbetsgivare! Vi måste göra allt för att kämpa emot arbetsgivarnas och regeringens krav på lönedumpning! Detta är inte USA (än så länge), detta är Sverige, ett land där vi i arbetarrörelsen kräver att staten tar ansvar! Uppenbarligen vill företagen inte ta något ansvar.
När Stefan Hanna skrev sina tankar om att feta ska tvingas betala mer i skatt så var det ett angrepp på hela den gemensamt finansierade välfärden. Genom att säga att han inte vill betala för "riskbeteenden" hos enstaka individer så är det precis detta han säger, att välfärden inte ska bekostas solidariskt, åtminstone inte i alla lägen.
Nu hör jag någon säga: ja men fetma är självvalt. Mitt svar på det är att det må vara hur det vill med den saken, men ska man, likt ett försäkringsbolag, räkna upp tillfällen då man inte ska behöva vara solidarisk och betala skatt, ja då kan vi lika gärna lägga ner välfärden (det som återstår av den efter borgarnas nedmonteringar).
Och kanske är det exakt vad Hanna var ute efter med sitt utspel, att börja nagga i kanten för när vi ska betala skatt respektive när mer av kostnaden ska läggas på individen, syftande till att på sikt flytta över alltmer på den enskilde. För vem säger att man ska sluta vid fetma? Man kan ju fortsätta och låta alla som utför saker som frestar på hälsan, betala sin vård själva. Och därifrån är steget inte långt till en 100% ur egen ficka försäkringsfinansierad vård. Denna möjliga framtid innebär ett samhälle som åtminstone vi på vänsterkanten inte vill ha.
Om allianspartierna vill kalla sig statsbärande och andra liknande epitet, ta då ert ansvar och se till att vi har en solidariskt och gemensamt finansierad välfärd, även i framtiden! OM ni nu har en ideologisk vilja till det, vilket jag och många med mig starkt betvivlar!
Innan jag skriver bokslutet måste jag få säga hur sorgligt det är att klassklyftorna och välfärdsförsämringarna gått så långt att människor tvingas leta efter mat i sopcontainrar. Vart är vi på väg när sådant anmäls? Läs här.
Men vi går mer och mer åt det hållet nu. Fixa din egen välfärd via privata försäkringar. Har du jobb och alltså kan ha försäkringar så har du en chans när du blir sjuk eller arbetslös, i annat fall inte!
Så här går det när man sänker skatterna, herrar och damer alliansare! Fast detta var ert mål redan från början! "Åt den som redan har ska vara givet", eller hur högeranhängare?
För är man sjuk eller arbetslös och inte har privata försäkringar, så står man kanske snart vid sopcontainrar för att dryga ut försörjningsstödet. Allt detta "tackar" vi alliansen för. Tack Alliansen för ett 2010 där ni sopat undan mattan för de svaga! Jag ska vara övertydlig och säga att jag är ironisk när jag tackar!
Vad månde 2011 ha i sitt sköte gällande alliansförsämringar av välfärden? 2010 var i alla fall ett riktigt "skitår", för att använda en f.d. alliansministers uttryck.
Senaste kommentarerna