…

Köksuret har stått ett tag. Jag har inte tagit mig tid att dra upp det sedan det stannade senast.

Nu tickar det hemrevligt igen och slår mekaniskt varje hel och halv timme. Det är så skönt att den är icke-elektronisk och lite oförutsägbar, vår väggklocka.

Det blev till att ställa fram den flera timmar, vilket tog sin tid. Man måste ju låta den slå varje halv- och helslag tills den kommer rätt.

Armbandsuret ställer jag fram en timme. Det gör jag nu och går och lägger mig. I morgon är det Palmsöndagen. Godnatt!