Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Ockrar statliga monopolet på oss?

Av , , 2 kommentarer 10


Om vi bodde 7 000 meter österut skulle det kosta 7 000 kronor mindre att ha tillgång till el. Vi hör nu till statliga Vattenfalls distributionsområde och betalar mer än 14 000. Svåger och svägerska 8 000 meter bort betalar knappt 7 000 kronor, inom Umeås vidsträckta kommun. I lilla, tighta Vännäs betalar vi alltså drygt dubbelt. Mest i Sverige.

Jag tycker iofs att det är värt 1,60 i timmen att ha el i huset. Jag förstår att det kostar att anlägga, underhålla och byta ut vidsträckta elledningar och att hålla kompetens stående för allt som kan hända. Att man ibland måste kompensera för tider av underunderhåll. Jag vet också att varje verksamhet som inte ska erodera behöver ett överskott. Företag som hem, kommun och förvaltande myndighet.

Jag tycker ändå att det är märkligt att det är billigare att ha el långt bort ifrån vattenkraftverken och att statens elbolag kommer undan med att höja priset med 37 % på tre år. Vattenfalls chef säger att man måste höja priset på grund av underhållsbehov. Statliga energimarknadsinspektionens generaldirektör säger att det inte stämmer. En bråkdel av Vattenfalls rekordhöjning går enligt henne till underhåll. Att just vattenkraftlevererande kommuners medborgare i Sveriges norra och glesare delar ska bidra extra mycket till statliga Vattenfalls vinst på 2,2 miljarder är direkt stötande. Ska statskassan fyllas på får man hitta på ett sätt med annan fördelningsprofil. Enorma summor i fastighetsskatt för Norrlands kraftverk hamnar redan i Stockholm, inte här.

De stora elbolagen höjde i snitt elnätsavgiften 3 300 kronor 2010-2017. De små och ofta vinstdrivande höjde i snitt 1 300.
Jag vill vara försiktig med ordens valör, men ocker kan utföras av statliga myndigheter med monopol. Ordet plundra passerar tanken.

Några vill förstatliga de mindre elbolagen för att hindra dem att dela ut vinst från en monopolverksamhet. Som verkligheten ser ut tycker jag det är en riktigt dålig idé. Jag vill inte att svågern ska betala lika mycket som jag. Jag betalar hellre lika lite som han. Så länge det finns andra elbolag som debiterar knappt halva priset och ändå går med vinst ser vi i alla fall hur galet det är.
Statligt totalmonopol som kan växa hur det vill och tillåts ockra på vissa medborgare känns definitivt inte som en bättre idé.

SVT – Vattenfall är dyrast – Vännäs har högsta avgiften

Avslutningsvis är det ändå en bättre affär att bo och äga hus i Vännäs kommun än i vissa andra. Trots för hög skatt och elnätspris. Lugnet, tryggheten och att man slipper ett antal miljoner i huslån bidrar. 😉

Vart tar vårdpengarna vägen?

Av , , 11 kommentarer 8


OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.

Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.

Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)

Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.

I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.

Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)

I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.

Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.

Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.

Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.

Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.

Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.

Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.

Filmklipp där du hittar uppgifterna ovan.

Utbildning löser inte allt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det hjälper inte bara med att försöka öka antalet utbildade poliser om de slutar i nuvarande takt. Deras arbete måste kännas möjligt och meningsfullt. Att regelbundet se buset hånflinande lämna huset efter att man gett liv och blod för att plocka in dem skulle väl få vem som helst att lägga av. Man försöker inte ösa ur sjön med en sil hur länge som helst.
Om man jämför deras löner med t.ex. pedagogisk personal så inser man att saker måste ske även där, men arbetsförhållandena och resultatet av det man gör väger tungt.

Det gäller att behålla poliser, lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Den erfarenhet som försvinner med t.ex. 40 000 sjuksköterskor som väljer att göra annat ersätts inte med 50 000 nyutbildade. Om de människorna nu fanns ens rent fysiskt.
När arbetskraftsbristen är stor och växande måste inte minst offentlig sektor se till att ta hand om sina människor och ledarna måste göra jobbet möjligt.

Det sorgliga med LO-filmen

Av , , 9 kommentarer 10


När LO producerar en film med budskapet att lönen sänks med 30 % för dem som arbetar, att man förlorar jobbet, inte kan få barn eller bli gammal om Alliansen vinner ”med Moderaterna och SD i spetsen” – då passeras några gränser.

Felaktigheterna är redan så sågade att jag inte kommenterar dem. Möjligen kan man påminna om att när Åkesson senast friade så var det till LO:s hemmalag.

Filmen riskerar att baktända. Det finns tecken på det när aktiva socialdemokrater i enrum kan säga att man skäms för den.
Några tror att osanningarna och överdrifterna rent av är positiva för Moderaterna och Alliansen.

Så kan det kanske bli, men det finns sorgliga risker.
Övertramp och ”trumpismer” som genomskådas spär på politiktröttheten för många, samtidigt som några förstås eldas. Demokratin i Sverige har inte råd med att medborgarna tappar respekten för politiken och inte vill delta i den. Särskilt i ett läge då partimedlemskapen ligger på en systemkritiskt låg nivå.

För mig känns det tungt när människor jag uppfattar som stabila och omdömesgilla delar låga och uppenbart osanna debattinslag. Sånt äter förtroende, samarbetsklimat och politiklust.
Är det så här politiken ska se ut?

En professor i arbetsrätt uttalar sig om LO-filmen.

Flukturerande politiker-IQ

Av , , 2 kommentarer 6


Har någon forskat på varför vi politiker ibland tappar en massa IQ var fjärde år? Och tror att väljarna också gör det? Det verkar ibland lögn hopplöst att förstå och kunna återge vad andra sagt och det kan föras fram teorier som kan få barn att leta skämskudden.

Lyckligtvis kommer IQ:n vanligen tillbaka, men fluktuationerna är ett mysterium.
De låga siffrorna för partimedlemskapen skulle kunna ha ett visst samband med detta märkliga.

I Vännäsby 1938

Av , , Bli först att kommentera 4


Så här i snösmältningstider får man vara glad åt att det inte ser ut så här varje år.
Det var väl att det fanns gott om vana vedevågsförare då.

Så här såg det ut 1938. Man behöver bara se halva. Filmen är ”dubblerad”.

Använd tekniken för hela landets bästa

Av , , Bli först att kommentera 6


För ett tag sen var jag på en folkbildningsdag på regeringskansliet där Gymnasie- och kunskapslyftsministern var med.
På skämt frågade jag en utbildningschef i en av våra norrlandskommuner jag träffade dagen innan om han ville hälsa något till Anna Ekström.

Jo, det ville han. Dels att det skulle göras lättare att distansutbilda lärare så att det går smidigare att bli lärare i hela Sverige. Kanske mitt i livet och utan att flytta. Dels ville han att de kvarvarande hindren för distansundervisning skulle tas bort. Allt för att grund- och gymnasieskolelever i glesbygd och på mindre orter lättare kan få undervisning i språk och andra ämnen man vill läsa. Med lärare på plats och behöriga lärare på skärmen om de saknas lokalt. Ibland, i vissa ämnen. Oavsett vad vi önskar kommer lärarbristen bara att bli värre.

Idag ser jag att i alla fall ett lärarfack motsätter sig detta. Jag förstår delvis hur man tänker, men behoven i de geografiskt största delarna av Sverige måste väga mycket tungt i denna fråga.
I Tyskland börjar man jobba på att få folk att flytta till landsbygd och småorter. I väntan på att vi ska bli lika kloka, kunde vi inte göra det möjligare att bo kvar där med goda utbildningsmöjligheter?

Använd teknik som finns för hela landets bästa.

Den vuxne i rummet

Av , , Bli först att kommentera 5


Är däckad av en jojoförkylning vars utsträckning jag aldrig provat maken till. Det blev det ingen moderat länsförbundsstämma idag. Ser fram emot ersättarnas rapport.

Lyssnade till lördagsintervjun med Ulf Kristersson istället. Rekommenderar att klicka på länken nedanför och göra detsamma.
Gillade att han kom in på hur det skulle slå mot all annan tågtrafik, säkert även vägarna, om vi satsar enorma summor vi inte har på lite snabbare tåg mellan storstäderna. Tåg som i så fall börjar rulla 2045. Tycker också det var bra att Ulf nämnde lite mer av det man får med SD.

Klicka och hör:

Lördagsintervjun med Ulf Kristersson.

Vägen försvann efter bilen

Av , , Bli först att kommentera 4


Länge sedan jag såg någon bild på detta från våren 1995. Se den genom att klicka på länken.
Här passerade pappa och jag som kanske sista fordon innan Vindelälven bröt igenom vägbanken.

Några militärer stod med armarna utåt och tittade på vägen och jag förstod inte vad jag såg. De såg tydligen sprickorna i vägen.
Det sägs att de stoppade bilarna efter oss och en förare ville köra ändå, han bodde ju så nära. Medan de ordade försvann vägen.

Vårfloden är ibland inte att leka med.

När vägen försvann.

Osynlig miljö- och hälsofråga

Av , , Bli först att kommentera 7


Enligt vanligtvis välunderrättade källor ligger vi rätt bra till i mitt Vännäs när det gäller det som inte syns. Jag hoppas det är så.

Jag tänker på de vatten- och avloppsledningar vi sällan tänker på, de syns ju inte. De där 20 000 milen svenska ledningar som lades ner för väldigt länge sedan och i regel skulle ha ersatts för länge sedan. I snitt består Sveriges ledningsnät av 40-50 år gamla rör. Med den takt de nu förnyas beräknas det ta 200-250 år innan allt är utbytt.

Det läcker bort miljarder liter vatten och ofta måste kommuner göra akutinsatser för att laga kollapsade sektioner. På många håll håller vattnet inte måttet p.g.a. läckor i både avlopps- och dricksvattenledningar. Det blir mer sånt framöver.

När det nu vallovas kortsiktiga saker för mycket pengar skulle jag vilja se löften om kontrollerad VA och förnyelseprogram för uttjänta system. Men jag tvivlar på att vi får se något sådant.

Jag tycker era barn och barnbarn har rätt att förvänta sig att vi förvaltar det som deras farföräldrar och farfarsföräldrar la ner i backen för oss.