Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

I Reinfeldts och Borgs parti

Av , , 18 kommentarer 13


Jag engagerade mig i Reinfeldt och Borgs moderater, trots att jag på många sätt är en gammal moderat. Det som gjorde att jag till slut sa ja till några gräsrötter som ville jag skulle ”ta värvning” var det tydligare samhällsansvaret, ambitionen att regera och inte bara protestera samt att man höll ihop samhället genom att se till att de med de lägsta inkomsterna tjänade procentuellt mest på jobbskatteavdragen. Det var nödvändigt att ha med låginkomstperspektivet när man skulle göra något åt vårt globalt rätt extrema högskattesamhälles bromsande konsekvenser. Det sociala ansvaret kände jag igen från de ännu äldre glesbygdsmoderaterna, ofta präglade av kristna rötter.

Det fanns verkligen saker jag beklagade hos de nya Moderaterna. Något av det som skar sig mest mot mina uppfattningar fick jag några gånger tillfälle att vädra med Reinfeldt själv. Till föga nytta förstås, han fick höra mycket från gräsrötter, men det kändes bra att få säga. I något fall faktiskt fråga om han tyckte att man med mina åsikter skulle lämna partiet. Det tyckte han inte. En mogen människa hittar inte heller ett parti där man köper allt.
Angreppen på Reinfeldt är tämligen ovärdiga. Det är klart det fanns missbedömningar och kompromisser som gick för långt. Utan de sista blir man kanske inte största parti, som Moderaterna opinionsmässigt var ibland.

Jag minns hur några namnkunniga gick hela vägen och lite till som Reinfeldt när det gällde försvaret och mycket annat. Några av påhejarna och vapendragarna hackar på honom idag.
Jag hackar inte. Jag hedrar honom än idag och hoppas att man en dag ska se med viss barmhärtighet också på mina fel och missbedömningar, längs stigarna på min nivå.
Även om det i längden spelar rätt liten roll vad människor tycker.

Vassaste EU-publiken

Av , , Bli först att kommentera 9

D6429759-85F5-4F48-A038-6648C0293202
Idén till kvällens EU-debatt i Vännäs kom (som mycket annat) från Bjurholm, Sveriges än så länge minsta kommun. Sex partier deltog och Vännäsbys egen skjutjärnsmoderator Sverker Olofsson drog igång och höll tempot uppe.

Det gjorde även publiken. Micaela Löwenhöök, sexa på Moderaternas lista, sa att detta var valrörelsens hittills ojämförligt vassaste publik. Aktiviteten var hög och nästan två timmar kändes inte långt.

Ämnena var många, Norrland, budget, jordbruksstöd, ersättningar och redovisning, klimat, kärnkraft, kol, trygghet och gränser. Överhuvud taget gjorde kandidaterna bra ifrån sig. Min uppfattning är att det blev oväntat jämt. Även om jag tycker att flera drömde dagdrömmar i energifrågan. Jag vill ha mycket grön och förnyelsebar energi, men framför allt fossilfri. Sol och vind behöver bas- och reglerkraft i botten. Tyvärr måste vi välja på kol, gas, olja eller kärnkraft ute i Europa. Vattenkraft finns inte mycket av där. Micaela Löwenhöök var tydlig med att vi också behöver kärnkraft, det var även Anders Sellström.

Särskilt med tanke på vacker försommarkväll och Sverige-Lettland i hockey var debatten välbesökt, med det hade funnits plats för fler Vännäs- och Bjurholmsbor.

V och M reserverar sig

Av , , 4 kommentarer 12


Allt är inte alldeles förutsägbart. Idag reserverade Moderaterna och Vänsterpartiet sig tillsammans mot ett beslut att kommunen ska tillhandahålla förmånscyklar till sina anställda.

Vi unnar våra anställda att köpa nya cyklar förmånligt. För de flesta blir det dock inte alls så förmånligt som det kan se ut och det blir definitivt inte kostnadsneutralt för kommunen. Det kostar arbete och pengar.

Så här ser vår reservation ut:

”M och V tycker det är positivt om fler kommunanställda skulle cykla till jobbet. Vi reserverar oss ändå mot införande av förmånscykel.
Det är inte utrett hur mycket förslaget skulle kosta kommunmedborgarna. Om summan för cyklarna, el och vanliga, över en tid skulle uppgå till en miljon (t.ex. 100 cyklar a’ 10 000 i snitt) blir bortfallet i skatteintäkter ca 200 000. Det är också oklart hur dyrt det blir med hanteringen, återtag från dem som slutar m.m. Skulle hanteringen kosta 10 % av en tjänst kan det totalt handla om ca 50 000 per år.
Räknar man in att man får något mindre pension och sjukpenning är det främst höginkomsttagare som vinner på systemet med förmånscykel. Dessa kan köpa cykel utan stöd från skattebetalarna.

Jan Nilsson, M och Viktoria Lapiniemi, V”

Förutom det vi skrivit i ovanstående text så har de cyklar som erbjuds i liknande upplägg ofta betydligt högre utgångspris än de har i handeln. Beslutet röstades igenom av övriga partier.

För lite el i Skellefteå

Av , , 8 kommentarer 11


Bäst att säga det från början – Missförstå mig inte!

Jag är positiv till grön och förnyelsebar energi och har värmt huset med vind det mesta av detta årtusende.
Jag gillar att det förmodligen byggs en batterifabrik i Skellefteå, nära vattenkraften. Särskilt när elbristen i Mellansverige blir allt mer allvarlig.

Det finns dock en sak att hålla i minnet i landet som håller på att fasa ut drygt 40 % av sin elproduktion, 50 av ”allväderselen”. Vi har definitivt inte obegränsad tillgång till el, inte ens i Norrland. Inte ens hemma hos Skelleftekraft.

Rönnskärsverken tar riktigt mycket elenergi. Drygt 1 TWh per år går åt när de framställer ädla metaller, skola, vård, omsorg och annan välfärd.
Datacentret/Serverparken som planeras byggas vid Finnfors kraftverk kommer att ta ungefär Lika Mycket. Lite mer än 1 TWh. Det är förstås bra om en serverpark kan drivas med vattenkraft. Världens digitala kommunikation och lagring släpper enligt uppgift redan ut minst lika mycket som allt flyg runt klotet eftersom så mycket el globalt tas fram med kol, gas och olja.
Northvoltfabriken beräknas ta lika mycket som Rönnskär och serverparken tillsammans, drygt 2 TWh. Summa 4 TWh, ungefär hälften vad av en av de stora reaktorerna i Forsmark producerar på ett år.

Om serverparken och Northvolt kommer igång så kräver dessa tillsammans med Rönnskär mer än all el som Skelleftekraft får fram i alla sina kraftverk. De levererar ca 4 TWh. Då får Marklund och Lundmark hoppas på el från andra håll eller värma morgonkaffet med ved.

Vad vill jag säga?

Tänk inte att vi har hur mycket el som helst. Tänk på att vinden inte blåser och solen inte lyser jämt. Särskilt inte när det är svinkallt. Tänk på att våra digitala vanor väldigt snart beräknas ta en femtedel av världens elkraft och framöver mer.

Vi behöver stabil balanskraft som håller oss, barn och efterkommande varma när vinterkylan sätter in. Vi behöver bygga till en del av den nyaste kärnkraften som kan drivas med det vi kallar utbränt kärnbränsle. Så att vi kan bygga ut det förnybara ännu mer.
Vad är alternativet?

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

Hushålla, använd civilsamhället!

Av , , Bli först att kommentera 9


Det ligger i den mänskliga naturen att vilja utvidga sin egen verksamhet, det man har kontroll på. Så är det inte minst för oss i kommunerna.

För skattebetalarna kan denna ”naturlag” bli dyr. Att stänga ute all annan initiativ- och utförandekraft än den politiska kan göra att kommunen får bygga upp allt större verksamheter – som ofta är tröga att anpassa när behoven ändras. Det blir dyrt för kommunmedborgarna. Särskilt när vi generellt får mindre arbetande och skattepengar.

I veckan har jag fått se två olika kommunala förhållningssätt i andra delar av landet.
På en plats hur det kan bli när ”kan själv” i förlängningen blir ”måste själv”. Måste utföra, måste betala. Det som dessutom inte blev gjort för att man inte bjöd in andra aktörer på banan. I detta fall ledde det till att invånarna både tvingas betala för mer egen verksamhet och mer försörjningsstöd för dem som inte flyttades framåt utan passiviserades på vägen.

I går samtalade jag med två ledare för stora rörelsedrivna verksamheter med välvilligt samarbete med sina respektive kommuner. Där betydande utbildnings- och matchningsinsatser sköts av folkbildningen. I båda kommunerna utbildas, ”förvärms” och matchas för ett antal dussin miljoner, det mesta utan kommunala skattepengar. (Vissa delar görs i ekonomisk samverkan med kommunerna) Däremot får kommunen in skatt från de anställda och verksamheterna som servar folkhögskolorna. Vad som sparas genom alla som via idéburna sektorn hindras att hamna i försörjningsstödet är svårt att beräkna.

Här kan man säga att jag sitter på två stolar som kommunpolitiker och utvecklingsledare på Dalkarlså folkhögskola. Vi måste i alla fall se till att kommunalskatt inte i onödan går till det andra samhällssektorer kan göra. Ibland med större personligt engagemang som i enskilda fall kan bli avgörande för resultatet.

AF i alla kommuner

Av , , Bli först att kommentera 9


Alla partier har i något varierande grad bestämt sig för att förändra AF. De allra flesta är inne på att andra aktörer, bolag och idéburna, framöver ska sköta matchningen, men att myndighetsutövning och anvisning ska skötas av den kraftigt reformerade Arbetsförmedlingen.

Här kunde vi ha en ”never ending debate” om vems fel det är att det varit som det varit och blivit som det blev. Det var inte min tanke nu, den kan vi ta sen.

Däremot publicerar jag här nedan en av motionerna jag fick godkänd på Moderata länsförbundsstämman i Västerbotten häromsistens.
En stor andel av dem som nu är Arbetsförmedlingens ”kunder”, svensk- och utrikesfödda, kommer att behöva hjälp av människor när man ska komma igång med den digitala kommunikation som AF sedan länge tänkt ska dominera kontakten med myndigheten. Då är det en absolut miniminivå att AF finns och kan bistå med hjälp i statliga servicekontor i varje svensk kommun.

”Motion om Arbetsförmedlingens närvaro i servicekontor

Arbetsförmedlingen har beslutat att stänga sina kontor i minst 130 kommuner. De flesta av dessa kommuner är glest befolkade och många har tagit emot relativt många nyanlända då man historiskt har haft utflyttning som gett överskott på bostäder.

Många av de berörda kommunerna har stort arbetskraftsbehov i offentlig och privat sektor och behöver att de inflyttade stannar, får relevant språk- och yrkesutbildning och kommer i arbete lokalt.

All myndighetshantering som åligger Arbetsförmedlingen i etableringsärenden med mera kommer inte att kunna läggas över på externa aktörer. En betydande andel nyanlända kan också antas ha särskilt svårt att hantera myndighetsärenden digitalt. Dessa behöver möta tjänstepersoner, förslagsvis i statliga servicekontor där Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan är samlokaliserade.

Regeringen har föreslagit att fler kontor ska inrättas, nästan alla i städer och storstadsområden. Regeringens signaler om att även Arbetsförmedlingen framöver ska ingå i samarbetet i servicekontoren behöver preciseras. Både arbetsförmedlingens kunder med större behov och de aktörer som framöver ska sköta matchning och utbildningsinsatser för dessa behöver kontakt med lokalt förankrade tjänstepersoner. Särskilt i glesbygdskommuner där Arbetsförmedlingen inte har kvar traditionella kontor.

Med anledning av ovanstående föreslår jag länsförbundsstämman:

att verka för att regeringen i kommande regleringsbrev ålägger berörda instanser att säkra Arbetsförmedlingens närvaro i statliga servicekontor i alla kommuner där man saknar traditionella kontor

att anta motionen

att sända motionen vidare till partistämman

Jan Nilsson, Vännäs”

Landsbygdshånets pris

Av , , 2 kommentarer 17


Malin Wollin kan skriva kloka saker. Idag presterade hon tyvärr ett av årets mediala lågvattenmärken.

Hon skrattar åt många som inte vet sig någon levandes råd över att bränslepriserna skenar. På henne låter det som alla de klagande är män. Det vore bra med många höjda kvinnoröster så att det blir klart att hennes hån drabbar alla sorter. Människor för vilka det ofta skulle vara helt omöjligt att flytta in till stan och köpa sig en lägenhet intill Malin. Också för landet och storstäderna själva vore det en katastrof om folkomflyttningen fortsatte. Gud give att vår landsbygd växer, inte krymper.

Det finns idag inga alternativ till bilen i stora delar av vårt land. Att förbjuda eller omöjliggöra bilresor skulle leda till ohanterliga konsekvenser som i sig skulle kunna bromsa utvecklingen mot en miljövänligare mänsklighet. Den enda hållbara vägen är att snabba på utvecklingen mot fossilfria och mindre klimatpåverkande fordon, främst i tättbebyggda områden. Det kommer att ta sin tid.

Huvudlöst stadshån mot landsbygdsbefolkningen och dem som är beroende av bilen kan bli riktigt dyrt för de partier som ligger bakom en stor del av höjningarna av bränslepriserna. En del av prishöjningarna beror på den svaga tilltron till svensk ekonomi och därmed försvagad krona. Men mycket beror också på de automatiska höjningarna av redan höga skattenivåer.
Även om beskattningen av bränslet är en nationell fråga kan landsbygdshån även påverka valet till Europaparlamentet.

Wollins artikel i Aftonbladet skulle kunna få större betydelse än hon och utgivarna tänkt.

Du vinner inte på walk-over

Av , , Bli först att kommentera 6


Idag är första dagen du kan rösta till EP, Europaparlamentet.

Kasta inte bort din röst, oavsett vad du tyckt eller tycker om EU. Vi är en del av Europa, många saker måste formas gemensamt och även vi som ser fler problem än andra gör har ett medborgaransvar att påverka. En fin bisak med att rösta är att man har moralisk rätt att lufta sitt missnöje sen. Hur kan man med rätta göra det om man lämnar walk-over, inte gör vad man själv kan?

Vi behöver ett mer rationellt EU och EP där man i hyfsad mån begriper de stora skillnaderna mellan Europas storstadsområden och t.ex. Västerbotten. Där man även förstår att lämna rätt beslut till länderna själva.
Själv skulle jag inte rösta på ett parti som vill ge EU rätt att beskatta oss. Det vill i alla fall S och L. Var tror Du att det slutar om de får som de vill?

Rösta, för din och framtidens skull. I Sverige är det så fint ordnat att man röstar som man vill. Jag röstar på Moderaterna.

För övrigt låter Vännäsmoderaterna bli att sätta upp några valaffischer. Kommunen blir mindre förfulad, det blir väldigt mycket mindre bilmil för tillverkning, uppsättning, reparation och nedplockning. Och du röstar som du kommer fram till ändå.
Räkna oss det till godo! 🙂

Många bor utanför Södermalm

Av , , 2 kommentarer 11


Förra helgen hade Moderaterna länsförbundsstämma i Skellefteå. Jag hade skrivit tre av motionerna som också antogs av stämman. Tänkte sätta ut dem här, alla med nationell inriktning. Den första med särskilt stor betydelse för vår del av landet. Alla bor inte på Södermalm.
Inte minst i tider av ökande arbetskraftsbrist behövs flexibilitet. Särskilt människor som bor långt ifrån jobbkompatibel kollektivtrafik behöver ha råd att ta jobb som finns där de finns:

”Motion om höjd nivå på skattefri reseersättning och bilersättning i jobbet

Den nuvarande nivån på reseavdraget för resor till arbetet och den skattefria ersättningen för resor med egen bil i tjänsten har sedan 2007 legat på 18:50. Den summa som dras av från framräknat ersättningsbelopp har höjts eftersom och ligger nu på 11 000 kronor.
För alla arbetande med behov av bilen för resor till och från jobbet och för dem med behov av egen bil i arbetet är dessa ersättningar oacceptabelt låga. Nivåerna är till exempel mer än dubbelt så höga i Norge och Danmark. Tillsammans med automatiserade skattehöjningar på bränsle och det införda bonus malussystemet utgör de eftersläpande nivåerna närmast ett hån mot Sveriges bilister, främst dem som bor och verkar i vår lands- och glesbygd med långa avstånd.

Med anledning av ovanstående föreslår jag länsförbundsstämman:

att verka för att de skattefria ersättningsnivåerna utreds och höjs i paritet med kostnadsutvecklingen sedan 2007

att beloppet med vilket ersättningen automatiskt sänks utreds och minskas

att motionen antas

att motionen sänds vidare till partistämman”