Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Avslut

Av , , Bli först att kommentera 15


Då var det dags. I morgon, eller senare idag, börjar arbetet efter sommarens semester. Det känns riktigt roligt, känner inte av någon jobbångest.

Det är inte lång tid jag har kvar i Bjurholm, knappt ett par veckor nu. Det är visst hopknytande av säckar, överlämning och utstädning som är kvar. Jag slutar den 8 augusti och går in i en annan uppgift den 9:e. Mer om det framöver.

Förra veckan knöts det ihop en lite speciell säck. Niorna som gick ut 2012 gjorde en bussresa till Bryssel där vi bl.a. besökte EU-parlamentet, kommissionen och ett koncentrationsläger. Det blev också ett besök i Stockholm där vi hann med SVT, riksdagen och Gröna lund.
Man hade dragit ihop en del pengar som inte gick åt och för en vecka sedan ordnades en återträff med elever och ledare för pengarna som inte förbrukades. Det var verkligen roligt att träffa eleverna igen, påminnas vilka gymnasieprogram det blev och höra hur första året gått. Vi tittade också igenom en del resebilder som de också fick med sig. Många hade mycket att prata om.

Semesterbilder 2013 007 - Kopia

Alla var inte på hemmaplan och alla som kom var inte med på bilden, men några kom med. Godkände publicering gjorde man också.

Lycka till alla f.d. nior…!…

Bästa åldern…

Av , , 2 kommentarer 13


Ringde min 96-åriga moster härom dagen. Hon hade ”brådis”. Det hon bestämt för dagen var att fixa gardinerna i köket, men det var vissa problem. När hon la bort saxen, och ännu värre nålarna, så var de svåra att hitta. Hon tyckte det var besvärligt att bli gammal.

”-Så det är stor skillnad på att vara 96 mot att vara 69?” frågade jag. Ja verkligen, sa hon.

Sen frågade hon hur gammal jag blivit. 54, svarade jag.

”Oj, bästa åldern!”, utbrast moster.

Mycket är som sagt relativt. 🙂

Väldigt närproducerat

Av , , 2 kommentarer 10

Som ni ser är Glassbondens glass väldigt närproducerad. Den del av produktionen som inte går iväg till Norrmejerier och blir mjölk, ost och annat blir glass hemma hos fjällkorna i Selet. Vid Vindelälven.

Korna tycker det är lika varmt som glassätarna och häckar i vår närhet.

20130725-150510.jpg

Bygg Norrbotniabanan

Av , , 2 kommentarer 10

Att säga nej till Norrbotniabanan kan bli ett dyrt misstag med lång betalningstid.

Det finns många skäl att bygga banan medan EU erbjuder en betydande medfinansiering på uppemot tiotusen miljoner. Ett är att Norrlands stora exportnetto kan smälta ihop betänkligt framöver med allt dyrare frakter. De stora fördyringarna som bl.a. genom svaveldirektivet drabbar Norrland (men inte flertalet konkurrentländer) är ett hot mot både vår landsändas och Sveriges ekonomi. Ett förbättrat eldrivet fraktalternativ med lång hållbarhet kan bli mycket betydelsefullt.

Miljömässigt vore banan en stor vinst, trots att inga stora ingrepp i naturen är odelat positiva. Även om vi bor i en glest befolkad del av landet ska vi inte bortse från den positiva bieffekten som snabb persontrafik innebär. För både arbetspendlingen och fjärrtrafiken skulle Norrbottniabanan bli betydelsefull. Vi vet inte heller hur flygets förutsättningar ser ut om 30-50 år.
Det nya spåret skulle också bli ett ”dubbelspår” till stambanan. Banan skulle ge förbättrat flöde och ökad leveranssäkerhet.

Till sist vill jag nämna den stimulans på norrländsk och svensk ekonomi både själva bygget och banan skulle innebära. Enligt uppgift skulle EU:s bidrag motsvara ca 50 % av de dryga planeringskostnaderna och ca 30 % av byggkostnaden. Det borde krävas väldigt mycket för att säga nej till detta.

Fadderbarn

Av , , Bli först att kommentera 10


2013 blev ett lite speciellt år vad gäller våra fadderbarn. Ett av dem har gift sig för några veckor sedan och idag har ett firat sin 18-årsdag. Om man fläckvis har lite svårt att fatta tidens gång så går det upp en talgdank sådana märkesdagar.

Vi har inte varit några vidare faddrar, eller gudföräldrar som pappan till ett av barnen alltid sa. Samtidigt har de barn man fått bli faddrar för ett särskilt rum i hjärtat och bärs ibland också fram i bön lite oftare än andra närstående. Särskilt när livet inte bara blev lätt.

Tre barn fick vi förtroendet att bli faddrar för. Samtidigt som man som sagt känner sina brister tydliga så känns det det stort och viktigt. En lite speciell relation.

Kreativitet

Av , , Bli först att kommentera 10

20130717-001132.jpg
Rensade vidare i mobilen och kom fram till den här bilden.

Var under semestern inne en sväng på fritidshemmet Grenen i Bjurholm som är ett av mina ansvarsområden några veckor till. En eller ett par av barnen hade gjort ett ”jättedomino”som jag gärna hade sett sättas fart på. Men det var inte riktigt klart. Det fanns funderingar på att fortsätta ut på golvet. 🙂

På fritids händer mycket och kanhända ännu mer framöver. När skolan bl.a. digitaliseras alltmer kan det bli så att det är på fritids eleverna kan och hinner omsätta och vidareutveckla det man lär sig i skolan. På datorer eller med praktiska saker och handens kunskap. Fritids kan bli ännu viktigare som kreativitetens växthus och verkstad framöver.

Vi ska inte underskatta fritidshemmets vikt och betydelse.

Nostalgi

Av , , 2 kommentarer 13

Satt och rensade mobilen på foton när den här bilden dök upp.

20130716-221120.jpg
Hos Gösta Lundberg i Bjurholm köpte pappa sammanlagt 16 bilar om jag räknat rätt. Därav 9 PV. Rekordåret körde predikant Nilsson ca 7 000 mil. Det var mycket för dåtidens bilar på dåtidens grusvägar och med pappas hastigheter. Han hann köra en del år innan hastighetsgränserna kom överallt. Vid 10 000 mil var det bästa definitivt taget.

Själv började jag också med PV 1977. Även den köpt i Bjurholm, av bröderna Thorén. Den var snabbare än pappas, fast han i regel körde PV Sport. 😉

Gösta Lundberg var en legendarisk Volvosäljare. Något år låg han i Sverigetopp, i Bjurholm.

Vet någon när bröderna Lundberg började sälja Volvo i sin sportaffär och när annonsen alltså är publicerad?

Några reagerar

Av , , Bli först att kommentera 6


Det finns media som reagerar på det relativt nya och stora som sker i vår närhet. Hallandsposten gjorde det i natt. Även TT ska visst ha noterat saken.

Den här gången övar Ryssland i öst. I höst talas det om en storövning i väst där scenariot bl.a. är ett kärnvapenanfall på Polen. Världen har inte ändrat sig så mycket som vi hade önskat och trott.

Det sägs att det inte längre finns någon journalist i Sverige som är specialiserad på försvar och militärmakt. Det ser ut som att det skulle kunna behövas några sådana. Så att folkopinion och politik kan bilda sig en uppfattning om hur (och var) landet ligger. Man behöver inte överreagera, men vi kan nog i någon mån behöva både reagera och agera.

Gigantiska proportioner

Av , , Bli först att kommentera 11

Ryssland har dragit igång en gigantisk oaviserad beredskapsövning i sina östra delar. Få bedömare trodde sina öron när det kom fram att den skulle omfatta 80 000 man. Siffrorna kan vara lite uppblåsta, men det uppges att det blev 160 000 istället. Förutom manskapet ska man ha satt snurr på 1000 stridsvagnar, 70 krigsfartyg och 130 flygplan. NATO har aldrig någonsin övat i den omfattningen. Grannen har inte gjort det sedan 1968 då namnet var Sovjet. Den väldiga satsningen på Irakkriget 2003 omfattade 112 000 man, som jämförelse.

Det kan hända att Ryssland drivs av en stark revanschlusta efter att väst rustade Sovjet sönder och samman för drygt 20 år sedan. Dessutom förödmjukade man sin motståndare, helt i onödan. Jag minns att jag tänkte att vi kan få ångra detta en dag.

Frågan är om Ryssland tänker locka in väst i ett stort rustningsrace eller man funderar på något annat. Förutom att använda maktsatsningen internt kanske man ”bara” vill skrämma omgivningen till politisk och ekonomisk lydnad framöver. Det finns knappast någon krigsrisk inom överskådlig framtid, men svenska mediers närmast obefintliga rapportering och de uteblivna politiska kommentarerna är anmärkningsvärda. Vi drömmer och yttrar oss om att Rysslands krigsmakt befinner sig på låg nivå. Även om det finns en del kulisser ger 25-procentiga ökningar år efter år en väldig utväxling.
2013-2016 aviseras halverade (!) satsningar på vården och kraftigt neddragna utbildningskostnader. Krigsmakten ska däremot få ytterligare 30 % mer. Den sista amerikanska stridsvagnen lämnade Europa tidigt i vår. Ett av många vittnesbörd om att hotet från Nato är rätt måttligt. Varför utsätter då Ryssland sin befolkning för denna enorma omfördelning? Hur kan man slopa framtidssatsningar i denna omfattning? Varför tiger våra medier på det sätt man gör? Varför låtsas i stort sett alla politiker att detta inte sker?

Jag tror som sagt inte på något akut hot, men förändringarna hos grannen har så stora proportioner att det inte bara kan vara show-off. Oavsett vad det handlar om behöver vi informationen och debatten för att komma fram till vilka rimliga mått och steg vi behöver ta.

Lars Ohly och lösa skruvar

Av , , Bli först att kommentera 10

image
I dag var vi hemma hos en person som just sluppit ut från Almedalen. Det var tidigare lokföraren och fackordföranden Lars-Arne Staxäng från Brastad som sedan 2006 är moderat riksdagsledamot.

Lars-Arne (närmast ”kameran”) sitter i socialförsäkringsutskottet och jobbar med pensioner. Igår debatterade han dessa i Almedalen med en annan SJ-medarbetare, Lars Ohly.

Idag bistod frun Agneta och han besökarna med fika, el, vatten och några fästdon som behövdes. Det är Mycket bra Med Mångsidiga Människor. 🙂