Finns det några mer ointressanta människor än de som är är trångsynta, som är inskränkta och fördomsfulla. Samtidigt som dessa, i flock, kan bli riktigt farliga i fel miljö. De brukar vara ointresserade av sanningen, utan litar på sina fördomar vars innehåll byggs upp lika delar okunskap och lika delar rädsla. Hur kul är det att försöka föra ett  samtal med en av dessa enögda bakåtsträvare. De tycks öka i antal i tider som dessa, då det tycks finnas hur många knäppa konspirationsteorier som helst.

Trångsynta i alla dess former.

Trångsynthet går ofta armkrok med fantasilöshet och ett rätt så humorbefriat synsätt på världen. De brukar i grund och botten var reaktionära, då deras flegmatiska tankevärld avskyr förändringar. Eftersom jorden inte rör sig och bristfälliga kunskaper är en merit, så smyger det sig in ett kunskapsförakt i deras trånga tankevärld. Under uppväxten (och naturligtvis även som vuxna), tenderar de trångsynta bli översittare, alltså mobbare. Eftersom de anser att kunskaper är onödiga, så ska somliga hållas kort och få sig en smäll på käften ett par gånger per dag. Vi minns väl alla någon mobbare i barndomen som nervärderade andra barn som visade upp minsta lilla sårbarhet: fula glasögon, stammare, fel färg på jackan. Översitteriet är en riktigt usel egenskap eftersom det hela går ut på att sparka på de som redan ligger, att man mobbar de som visar upp någon form av svaghet.

I grund och botten har översittarna en låg självkänsla och det brister rejält i förmågan att kunna känna medlidande för andra människor. När andra söker applåder och hejarop på gympatimmen eller modet att berätta nåt skojigt på roliga timmen, så har mobbarna sin svans i den publik som beskådar deras ”mod” när de spöar upp en fem år yngre glasögonorm. Ett bra sätt att förvandla översittarna till luft, är att vända ryggen till och vägra applådera deras feghet. Men i barndomen var det ju ingen strategi man kände till, utan den växte fram under gymnasietiden då mobbandet blev allt mer verbalt. Om man ger fan i att skratta åt rasistiska och sexistiska skämt eller nedlåtande synsätt mot folk som var eljest, annorlunda så blir mobbaren en luftbubbla.

Men mobbarna finns ju kvar i våra vuxna liv, ofta som sanningssägare i fikarummet eller på puben. De har med åren insett att de bör utveckla sitt språk för att kunna vara en orörd översittare som vuxen. Därför måste vi som vuxna argumentera mot påstående att ALLLA muslimer bär omkring på bombbälten eller att de som har en psykiatrisk diagnos är galna dygnet runt, månad efter månad, från födsel till död. (Två exempel).

Trångsyntheten bär översittaren med sig hela livet. Världen har sannerligen blivit svart eller vit, och genom gängbildning eller tillhörigheten i ”vissa” politiska partier så växer översitteriet över i hat och hänsynslöshet – ibland i psykopatiska egenskaper där man rent av njuter av att plåga andra. Då de tagit klivit in i ondskan. Om ondskans pöbel får regera, så är det i förlängningen ett hot mot demokratin. Men vi får inte heller glömma samhällets översitteri, med iskalla paragrafryttare som inte tvekar att slå en familj i spillror eller att döma oskyldiga.

Missionär 1882

Inbakat i allt detta finns ofta en främlingsfientlighet som går på lina över rasismens avgrund. Rasismen som inte är någon vetenskap, varken nu eller på tidigt 1900-tal då man mätte skallar på samer och resande folket. Då och nu så var de ord som användes som försvar till att särskilja människor: ”Vi är bättre än dem!” Kring alla de begrepp jag resonerat kring härskar rädsla och okunskap. Flera hundra år gamla konspirationsteorier får nytt liv och folk tror lika skarpt på dem idag, som man gjorde på medeltiden. Vi lever farligt på många sätt. Är det inte av coronapandemin som mänskligheten hotas av, så är det av en högst verklig klimatförändring. En perfekt grogrund för de trångsynta översittarna. I denna gyttja av stolliga idéer växer grupperna av religiösa fundamentalister, så väl kristna som muslimska.