Sjutton också!

Man får stressa som en idiot när man är pensionär. Bara för att Rutan och jag vill lyssna på ett föredrag i kväll var vi tvungna att besöka "Vi-som-inte-kan-sjunga-körens" dagträff i stället för att gå ikväll. Klockan ett alltså, på församlingsgården.

För att hinna storhandla någon gång tog vi med oss Coop-kassarna och körde "Farmor Anka" öst på stan. Lite sång och sen direkt  norrut.

Väl framme vid Coops parkering upptäckte jag att min börs var puts väck!

Herreje! Jag hängde ju jackan i farstun till församlingsgården. Börsen i fickan så klart. Sablar! Nån har snott börsen!

– Hur mycket pengar hade du?

Rutan spände ögonon i mig.

– Två och femti i kopparpengar…

– Du måste genast spärra kortet… Vad hade du mer i börsen.

Rutan är ju så resolut och det kan väl vara tur. Genast körde hon tillbaka till Församlingsgården. Kanske hade tjuven slängt börsen någonstans när hon/han upptäckt hur lite kosing det finns i tantbörsar… Kanske låg den i leran vid parkeringsautomaten… Kanske hade någon tagit hand om min lilla bruna börs.

Medan jag sneddade  iväg över gräsmattan mot porten undersökte Rutan baksätet där kassarna låg.

– Hallå, kom tillbaka!  Du blandade ihop våra kassar. Dom är ju likadana.

Puh! Börsen låg i Rutans Coopkasse.  Fan, vad liten jag blev…

– Det är lika bra att jag slutar umgås med folk… Buhuhu… jag är bara till onödigt besvär. Buuhuhuuhu!

– Äh, lägg av, sa Rutan.