Fan vad bra jag är!

När blev det egentligen fint att trycka ner sig själv, vara blygsam och inte förhäva sig? Det kan väl inte bara ha varit Axel Sandemoses Jantelag som regerat under så lång tid? Om vi nu större delen av tiden går omkring och tycker att ”det där var väl inget” så hur skulle det vara om vi hade en enda dag per år där vi vände på alltihop? Vi har kanelbullens dag, pepparkakans dag, trafiknykterhetens dag, internationella kvinnodagen, internationella barnboksdagen och så vidare.

Varför inte införa Internationella Fan vad bra jag är!-dagen?