En av de allra största fördelarna med mitt uppdrag är att det gäller hela länet, inte bara Umeå där länsstyrelsen har sitt kontor. Därför försöker jag ofta resa runt i länet och träffa både kommunledningar och olika företag. Förra veckan besökte jag Vilhelmina. Det var en ljuvligt vacker resa dit, det är sannerligen gott för själen att se vårt län i försommarskrud.

Kommunstyrelsens ordförande Åke Nilsson och vice ordförande Annika Andersson hade gjort ett digert program med många bra diskussionsämnen, men tog också med mig på ett par företagsbesök.

I byn Siksjönäs utanför Vilhelmina besökte vi ett spännande företag, vars produkt – såpa – baseras på ett lokalt recept från åtminstone 1926 – men kanske är äldre än så.

Sara & Magnus Idenfors driver sedan ett år tillbaka företaget Västerbottenssåpa. Byn ligger vackert vid Siksjön på den stora Malgomajsjöns östra sida och här tillverkas såpa efter ett recept som kommer från Saras gammelfarmor Fredrika Helmersson.

På kort tid har Västerbottenssåpa – eller Såperiet som man också kallar det – byggt upp en kundkrets, där många har hittat till företaget och produkterna via marknadsföring i sociala medier. För att möta efterfrågan har man också utvecklat en webbshop som på kort tid blivit viktig för företaget.

Hur gick det till?

Sara Idenfors familj ägde tidigare ett hotell. I den rollen upptäckte hon vilket slöseri, både ekonomiskt och för miljön, det var att skicka använt frityrfett från hotellet i Vilhelmina till Murmansk i Ryssland för destruktion eller annan användning. Där och då föddes idén om att, med morfars hjälp, leta fram farmors recept på kokad såpa och på försök starta om den gamla traditionen och tillverkningen. Det gjordes också under några år, med hotellets frityrfett och morfars jobb i källaren gjordes såpa som användes som rengöringsmedel för hela hotellet.

Efter att hotellverksamheten avvecklades startade Sara såpatillverkningen på riktigt. Under försöksåret 2015 utvecklades verksamheten snabbare än väntat. Inte minst det faktum att produkten tillverkas av lokala råvaror har betytt mycket för efterfrågan. Fettet som omvandlas till såpa kommer idag från Vilhelmina, Strömsund, Vännäs, Storuman och från Umeå.

Det kostar pengar för företag att bli av med fett, men de som lämnar sitt fett till Såperiet kan göra det gratis. De får sedan – som extra tack för besväret – tillbaka tillräckligt mycket såpa för att kunna städa/rengöra sina egna kök. En riktig win-win-situation för båda parter.

Och visst var det roligt att få träffa en så driven entreprenörssjäl som Sara, en person som brinner starkt för sin sak. När det dessutom, som här, har ett gediget miljötänk med sig, är det bara extra bonus.