Det är inte så svårt att mjölka en get. När geten själv är med på det.
Annars kan det vara lite marigt!

Nu är vårvintern här på allvar! Ljusa morgnar och ljusa långa kvällar, och killingar fulla ladugården!
Ja, livsandarna återvänder.
I dag har vi haft grannarnas lilla Hanna på besök, och jag och små flickorna har grillat korv i solskenet.
Det är lätt att le sådana här dagar.
Jag hoppas få njuta flera gånger av dagar som denna innan sommaren.
Inte för att jag någonsin tvivlar, men det är just detta som gör att man trivs så oerhört bra i fjällvärlden, som gör att man aldrig någonsin funderat på att bo någon annanstans.
Det är visst trevligt att åka ner till kusten och hälsa på, men det är ju därför att man vet att man slipper stanna där!

Det är fortfarande turister här i fjällvärlden, men det är inte lika mycket folk som förra veckan. Nu är det nog folk ända fram till säsongsavslutningen, och just nu får de verkligen skåda Tärnafjällen från dess vackraste sida.
I går kväll var vi ner till byn, och en jätte stor måne lyste upp vägen åt oss.
Månen lyste på skaren på Ryfjället så det syntes som någon satt ut belysning på fjället. Jag har aldrig sett något liknande! Det var så vackert att till och med vi i vår hemmablindhet häpnade!
Jag önskade att jag hade haft en riktig kamera och kunnat föreviga detta fenomen. Det kan dröja innan man får se något sådant igen.

Det känns skönt att vara ledig igen, och ha sån tur med vädret.