Marianne Johansson, Mosekälla

Renbeteskatastrofen ur en annan synvinkel!

Jag pratade med min mor för första gången i torsdags eftermiddag, det var underbart! Hon var inte så fräsch i torsdags, trött och sliten, konstigt var det väl nästan annars!
I morgon eller på tisdag blir hon uppskickad till Lycksele igen!
Det tycker vi inte om. Vi har ingen släkt i Lycksele, men visst förstår vi också att de behöver sina platser på Thorax.
Men någonstans kan jag ju också känna att vi inte har gnällt tillräckligt också.
Vad som oroar mig är att mamma inte har fått träffa sina reumatiker läkare i Umeå för att få höra hur hon ska bekämpa sin reumatism fortsättningsvis.
Jag vill inte se henne så dålig igen som hon varit under de här två åren som hon väntat på att få enbrel! Att ha ständig värk är knappast bra när man ska rehabilitera sig efter en sådan här operation.
Men runt själva operationen verkar allt bra, hon säger själv att det känns bättre och bättre för varje dag som går, och det låter otroligt skönt att höra.
Jag ser fram emot att hon kommer hem.

I dag har vi ett både och väder.
Det går il med tätt snöfall och innemellan är det soligt och fint.
Min karl har just skottat fram fönstret här jag sitter så nu är snön jämns med.
Hörde tidigare att Borgafjäll hade mest snö i länet med 1,44 m.
Vi har nu här i Mosekälla ca 1,45 m och det vräker bara ner ännu mer.
Dessutom krånglar traktorn!
Ja, det är en katastrof för oss, undrar om vi kan få katastrof stöd från regeringen?
Nästan dagligen läser man om renbeteskatastrofen i länets tidningar, man basunerar ut det på radion och på tv:n. Det är så synd om renarna och dess ägare! Javisst är det det.
Men man ansåg inte att förstörda hem och lokaler och vägar i Göteborgstrakten förorsakade av de kraftiga skyfall som drabbade dem under november- december var någon katastrof, är då verkligen renbetesfrågan en katastrof?
Jo, för renarna och deras ägare förstås, men Anders Kråik vice ordförande i Sametinget betecknar det to m som en nationell katastrof! Och jag kan endast se det som en sådan om man ser till alla pengar som Sveriges alla skattebetalare måste ut med för att rädda en av Sveriges minsta och mest olönsamma näring!
För Sveriges ekonomi skulle det vara rena vinsten om rennäringen dog ut! Och som den är uppbyggd i dag på bidrag är jag rädd att den kommer att äta upp sig själv! Man kan kolla upp renskötar företagen genom att kolla deklarationerna som faktiskt är offentliga handlingar. Inte många av Sveriges renskötare deklarerar inkomst av rennäring, och av dem som gör det är det få som verkligen kan leva av sin näring.
Näringar som lever i form av bidrag ligger dåligt till och riskerar att dö ut, detta tycker jag att samebymedlemmarna ska tänka över och ta till sig. Precis som bönder som är beroende av EU bidragen för att få verksamheten att fungera. Både rennäringen och jordbruken producerar mat, vilket borde bära sig så länge det finns människor på jorden som behöver äta.
Jag har så svårt att förstå att dessa näringar ska vara så bidrags beroende!
Det är som jag kan se det helt klart politiken det är fel på!
Det är också politiken det är fel på när en så liten och för landets ekonomi obetydelselös näring som rennäringen kan få sådan ofantliga pengastöd från Staten! Andra näringar i Sverige ansvarar själva för sin näring. Renskötseln är renägarens ansvar, i Ryssland är rennäringen statlig, men inte i Sverige.
Denna vinter har inneburit en katastrof för flera turistanläggningar, snöröjare och andra näringar, de måste väl också kunna få sina förluster kompenserade via statliga bidrag eller?
Och om slåtten slår fel till sommaren så är det lugnt!
Vi kan alltid få katastrof stöd till stödutfodring?!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.