Marianne Johansson, Mosekälla

En lugn helg

Det är soligt och lite småblåsigt väder.
Jag försöker leja bort mina två nätter till veckan, men det verkar svårt.
Det finns ju som bekant inga vikarier. Och de som vill jobb mera som jag blivit tipsade om jobbar mot mig, så det går dåligt.
När jag fyllde år fick jag ett presentkort hos massören av min familj. Jag kunde inte ha fått bättre present! Jag är så sliten i kroppen, och nacken och ryggen värker så vansinnigt just nu! Jag behöver verkligen massage och vila.
Men det går inte bra med vilan, och jag hade ju ingen lust heller att sjukskriva mig, men det är klart att det är där man hamnar till slut. Ja, ja jag ska väl inte ge upp än, men jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig??

Yngste sonen är deprimerad! Han skotrade ju utför en hängdriva på annandagpåsk och gjorde illa vänster hand/ handled.
Vi var till doktorn torsdagen efter, och han la en gipsskena på eftersom han misstänkte att det kunde vara något vajsing med båtbenet. Här i Tärnaby har vi ännu inte fått digitalröntgen så man ser inte alltid så enkelt på bilderna hur det egentligen ser ut. Han fick order om att uppsöka sjukstugan i Storuman och röntga där efter en vecka. Så gjorde han och det visade sig att båtbenet var av/ sprucket, så gipset blev bara ännu bastantare. Han slipper inte ur det förrän i mitten av juli som det lät. Nej, visst, det är väl inte särskilt kul att gå gipsad, speciellt för en kille som är aktiv, skruvar och använder händerna mycket. Men vi försöker trösta honom med att detta kunde ha blivit betydligt värre skador!
Man får ändå vara tacksam för att han bara har en hand/ arm gipsad!
Men det är kanske lite svårt att vara så vidsynt när man är så ung och har så mycket att göra??

Helgen har för övrigt varit lugn. Tror inte att det varit så mycket folk i stugorna heller, åtminstone har de då varit tysta och lugna de som varit här.
Det har ju ändå varit en ganska fin helg.
Lilla fröken har efter lång tids tjatande tagit fram cykeln. Så nu är hon blöt och jörjig hela tiden. Men hon verkar trivas, och då är det väl bra.
Min karl och näst yngsta dottern har varit oppa lia och ränt. Det hördes vara jätte fint.
Nu ska jag laga köttsoppa till middag, och hjälpa yngste sonen att torka golvet.
Han får ju se till alla fördelarna med tråkiga och jobbiga saker som han inte klarar av att göra med bara en hand. Aldrig något ont som inte har något gott med sig!

En kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.