Marianne Johansson, Mosekälla

Morfar mår bra!

Jag har pratat med min pappa i dag, och allt känns mycket bättre än i går.
Han är lite trött och har lite feber, men annars mår han bra.
Det känns alltid bättre när man får prata med personen i fråga, och höra rösten. Man hör faktiskt ganska bra på rösten hos en person som man känner hur läget är.
I går när han blev sjuk så fanns ingen doktor här i Tärnaby.
Nej, vi har bara en läkare här nu, och han kan ju faktiskt inte jobba jämt.
Och när det inte är säsong så är det ju bara vi "vanliga lappar" här, så då behövs ingen läkarjour här på helgerna! Varför kan inte någon av doktorerna i Storuman komma hit och ha jour? Jag har hört att i läkartjänsten som utannonseras här i Tärnaby ska det ingå jourtjänstgöring i Storuman!
Det finns ju faktiskt tillfällen under icke säsong när vi behöver doktorn här.
Och även doktorer måste få ha ledigt och ha ett liv på sidan av jobbet.
Ja, det är mycket vi får utstå i glesbygden, som man slipper i mer tätbebyggda områden. Det skiljer en hel del bara mellan kommuncentrat Storuman och oss här i Tärnaby. Bemanningen på sjukstugan är en märklig sak. Visst är Storuman större än Tärnaby med mer folk, men ex under säsongen synar jag att det är större tryck på sjukvården i Storuman än vad det är här! Ändå har de större bemanning året runt! Skulle man inte kunna omfördela lite?
Men det går aldrig när man ska omfördela till den mindre ortens favör.
Se bara på BB bråket i Lycksele! Att blivande mammor från inlandet skulle kunna åka 40 mil till Umeå för att föda var självklart, men att skicka mammor från Umeå ca 10 mil upp till Lycksele var helt otänkbart!
Ja, det är lite lustigt.

I dag har det varit fint väder faktiskt. Kanske torkar tvätten, som jag hängde ut för första gången i år här i helgen!
Jo, faktiskt så är våren på väg på alvar, tvätten är uthängd, första getostarna gjorda, och det är stora "bärjol fläcka på jäla".
Det känns trevligt.
Det är denna period som det är lättast att jobba natt. Det är aldrig riktigt mörkt under natten, och runt sjukhemmet Granhöjden i Tärnaby skuttar harar och ett och annat rådjur om nätterna. Det är faktiskt riktigt mysigt.
Här hemma springer fröken Forsberg omkring och försöker locka till sig en villig kattmåns. Grannens måns är tyvärr "justerad" Det är egentligen konstigt att hon inte ger sig iväg på längre friarstråt?

I lördags kom näst äldsta dottern hem från "komfaresan" till Holsbybrunn. De hade haft det riktigt trevligt. Ingen av dem hade velat åka hem.
Men jag är förståss glad att hon kom hem.
Nu blir det konfirmation till helgen, och jag jobbar förstås. Men jag ska vara ledig min sista arbetsnatt, det blir för tungt annars.

Jag ska gå och fixa med maten nu, så att den är färdig till alla hungriga som kommer hem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.