Hå hå jaja, det känns som att det har varit lite ruschigt ett tag nu.
Älgjakten förra veckan, som till slut gick riktigt bra.
Jag jobbade, sov dåligt, två föräldramöten, ja, det blev lite mycket.
Nu jobbar vi frenetiskt med att ta hand om köttet.
Jag och äldste sonen packeterade köttfärs i går, så jag drömde om köttfärs i natt. Ja, det är jobbigt även efter jakten, men det känns så underbart skönt då man har ner det i frysboxen. Att inte behöv köpa kött från Brasilien och andra länder som transporterats långa vägar innan det når konsumenten. Sen vet man inte vad det är för kvalitet på det heller.

I lördags var det en enormt bra artikel i VK. Den återgav Bo Nordbergs artikel på nättidningen Rondellens artikel om rennäringen.
Han tycker att vi ska ge renskötarna en livslång pension och låta dem bedriva renskötsel i kulturellt syfte inom hägn. Han ifrågasätter samer som urfolk och vill slopa de statliga mångmiljon bidragen till rennäringen.
Ja, han har rätt! Säger jag som faktiskt tillhör detta "urfolk".
Vi kan börja med det, urbefolkning. Lapparna/ samerna är ett folk som kommit till av flera olika folk som vandrade in här efter istiden. Det var folk som jagade, fiskade och samlade rötter, bär och allt livsnödvändigt. Man brukade jorden. Rennäringen är en relativt ung företeelse, och den var i ursprunget småskalig. Man kombinerade renskötsel med andra näringar i sitt gårdsbruk. Att leva med hjälp av flera olika näringar har alltid varit signifikativt med folket här. Den extensiva bidragsberoende rennäring vi ser i dag är en främmande företeelse i vårat sätt att leva, det är inte vår historia. Här har folket alltid klarat sig själv, man har aldrig levt av bidrag! Fortfarande i dag sitter detta djupt i ryggmärgen, man ska klara sig själv! Och när man inte gör det så blir konsekvenserna svåra.
Jag vill att renskötseln ska överleva utan bidrag, och jag tror att det går även om man inte "pensionerar" renägarna. Jag tror att rennäringen i sin småskalighet och sitt ursprung kan finna en plats i den "nya" världen. Man kan bedriva renskötsel inom turistnäringen, det är också den enda överlevnads metoden för de små fjälljordbruken. Och renägarna måste tillbaka till sitt ursprung av mångsyssleri. Att försörja sin familj på flera olika sätt tillhör vår överlevnadsinstinkt och kultur.
Malin Brännström var jätte sur över artikeln, och sa som vanligt att den innehöll en massa felaktigheter. Men vad skulle det vara för felaktigheter?
I Amerika, Australien, Nya Zeeland mfl länder fanns det redan etablerade bosättningar när andra människor kom dit och koloniserade. Där finns en urbefolkning. Här har folk vandrat in och blandat sig med varandra och bildat ett folk. När området koloniserades så var det också detta blandfolk som byggde och bröt marken, de fanns redan på plats!
Rennäringen lever tack vare statens årliga frikostiga mångmiljon bidrag.
Vad mer kan man säga? Det går inte att komma ifrån sanningen. Bo Nordberg vet vad han talar om. Han svamlar inte som Malin Brännström SSR, vill ge sken av.
Och jag är övertygad om att vi måste komma till rätta med rennäringen och folks rättigheter här uppe, för att Norra Sverige ska kunna utvecklas.