Det var en mörk natt på jobbet i natt!
Strömmen for kring klockan åtta i går kväll, och kom inte tillbaka förrän 01:00 tiden i natt.
Klockan 21:15 gick jag på mitt nattpass. Det var rejält oväder och bitvis dålig sikt då jag körde in i går kväll, men så är det alltid ett par gånger under vinterhalvåret när man ska till och från jobbet.
Vad som var kusligare var att köra genom ett kolsvart Tärnaby samhälle, kändes som byn var övergiven, och komma till en kolsvart sjukstuga och veta att det skulle vara kolsvart, kanske hela natten. Att det var ett stort fel förstod man ju när det var så många som var utan el.
Det finns inget reservagregat på sjukstugan, så när strömmen går blir det mörkt. Vi får klara oss med pannlampor, ficklampor och stearinsljus. Ringledningen fungerade, tack och lov, och displayen i korridoren där man ser var det larmade lyste också tack och lov, men annars kolsvart!
Vi kan inte manövrera sängarna. Sitter någon med ryggstödet uppe när strömmen går, så får denne sitta till strömmen kommer tillbaka. Inga elektriska hjälpmedel fungerar, och på mottagningen, akutintaget är det om något ännu mera kolmörkt!
Tur var att vi inte hade in några akutpatienter på mottagningen under natten!
Vad man är värst orolig för är ju att någon patient ska ramla och slå sig fördärvad i det becksvarta mörkret!
Vi skulle behöva ett reservagregat sådana här gånger, så att vi kunde manövrera sängarna och ha ledsyn i alla fall.

Nu har vi MYCKE snö! Min karls metersmärke är översnöat, och vi ser just så pass ut. Men det var ju det vi visste, snön kommer!
Jag håller fortfarande på att repa mig efter min influensa, detta var otroligt segt! Och lilla fröken har legat i magsjuka, och är schack och matt efter den så hon är hemma från skolan. Hon vill inte äta, och det är jobbigt att tvinga henne.

Men i övrigt är allting bara bra. Äldste sonen verkar ha funnit sig väl till rätta på Sandön, och vi går allihopa i väntans tider, för näst äldsta sonen och hans sambo ska snart ha sitt första barn!
Ja, jag ska bli farmor!
Det känns nervöst, spännande och alldeles otroligt roligt!
Fast jag vet ju inte om jag är riktigt mogen för att bli farmor!
Hur beter man sig som en sådan?
Ja, jag hoppas i alla fall att jag blir en bra farmor, jag ska försöka göra mitt bästa. Och grannarsgubben i öster ska bli morfar senare i vår, så byns ungar håller på att föröka sig, jätte kul!

Nä nu ska jag gå och försöka göra någonting nyttigt i dag, det kan behövas.