Soligt och härligt väder, lite blåsigt kanske, men det regnar inte.
I lördags var vi på vår "semester" till Storuman. Ja, vi förlade vår "semester" till Storuman för att få träffa barnbarnet som var där och besökte marknaden på "Storumandagarna" Det var trevligt, utan äventyrsbad! Lagom med folk, men vi handlade bara mat och godis, ja, osså köpte vi förstås Folke Grubbströms nya bok "Pojken på stenen" Jag har redan läst ut den. Han är duktig att skriva Folke, och han har så mycket att berätta. Hans berättande är viktigt att bevara, då hans historia handlar om en tid som de uppväxande generationerna är så oerhört långt ifrån!
Vad vet man i dag om myrslåtten, höbärgning utan traktor och häst, timmerhuggning med fogsvans och yxa? Vad vet folk i dag om självhushållning, flottning, grusvägar, inga vägar alls, små jordbruk, och livet utan "prylar"?
Mycket av detta finns inte långt ifrån oss, men om ingen berättar så försvinner det i tomma intet, och barnen som växer upp i dag tror att det alltid har funnits datorer, mobiltelefon, Ipod, HDtv och allt vad det nu heter!
Nej, Folke har rätt när han säger att ingen människa i dag skulle ens tänka sig att handgräva för vatten och avlopp! Ingen människa i dag skulle i sin vildaste fantasi drömma om det fysiska arbete som var Folkes, mina föräldrars, våra förfäders vardag för något årtionde sedan!
Det är det jag säger, jag vördar och har stor respekt och beundran för mina förfäder, de människor som en gång bröt marken här och överlevde!
De var starka människor, både i kropp och själ!
Jag hoppas Folke Grubbström skriver fler böcker, jag har läst hans båda hittills, och de är så "vackra" jag finner inget annat passande ord. Men jag hoppas att han också någon gång ger ut sin syn på vad som hände när ursamerna i Vapstens sameby förlorade sin Lappby! Det är än i denna dag ett trauma här, och händelserna kring detta förtjänar en bok!