Marianne Johansson, Mosekälla

April, april!

April, april!
Första april i dag.
Min farfar skulle ha fyllt 108 år i dag om han levat.
Ja, han var ett riktigt aprilskämt, fick ofta presenter med stenar i, men han gillade också att skämta tillbaka. Han kunde stoppade kottar och andra spännande saker, i mina träskor, han lekte och busade mycket med mig när jag var barn, och jag närmast avgudade honom!
Han lekte och busade även med mina fyra älsta barn, och han lever kvar, mycket kärleksfullt i våra minnen.

Jag har inte blivit lurad i dag, tror jag då, det kanske visar sig först i morgon?
Det har varit soligt och fint väder här i dag, men ganska kallt i luften.
Var på promenad med Nala i förmiddags, och njöt av livet. När jag är ute och promenerar och ser hur vackert det är, jag ser spår i snön efter hare och räv, och kanske någon annan hund, kan jag verkligen känna mig varm i magen när jag tänker på hur fint allt är, och hur bra vi har det!
Samma sak kan jag känna när man ger sig av på skotern in i fjällen! Dom säger att man blir hemmablind, men jag tycker inte riktigt det, inte då alltid!
Här vi bor och lever saknar vi faktiskt ingenting!
Javisst vi har ingen bio, ingen teater, men jag kan känna att jag behöver inte det, jag har ju allt det här andra!

Vi åt middag ute i kväll.
Vi lastade skotern och åkte i väg till ett träsk söderut, där vi grillade och åt maten i kvällssolen, fantastiskt!
Var annars kan man göra så?
Detta har vi lärt av våra grannar! Man lär så länge man lever.
Mätta och belåtna åkte vi sedan hem från vår femstjärniga restaurang.

Kort sagt, det har varit en härlig dag, trots att den började i fullständigt KAOS!
Jag vaknade i morse av att det knäppte i dörren när grannens son kom in för att göra sällskap med våra döttrar ner till bussen! Tusen tack, Rickard!
Yrvaket satte jag mig upp och försökte fatta vad klockan var, jag ser ju ingenting heller utan glasögon!
Men till min fasa insåg jag att klockan var 8:01! Skolbussen kommer 8:05! Och tjejerna låg och sov!
Jag har ingen aning om hur dde lyckades eller hur det gick till, men tjejerna var med i skolbussen när den åkte mot skolan i Tärna!
Jag tror att det var rekord i snabbt rustande i vår familj!
I regel brukar sådana här dagar bli skit!
Men som sagt, vi har alla haft en bra dag, trots allt!

En kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.