Har ätit mig alldelens för mätt på Anna-Saras utsökt goda blodpalt!

Det känns lite som att delar är påväg ut genom öronen! Hon är otroligt duktig den jäntan!

Helg före älgjakt i helgen.

Ja, behöver jag säga mer? Det ska handlas och packas i säckar, bössorna ska ses över, radion testas, osså kanske det ska släppas några skott?

Det är hektiskt, och "pojkarna" är alldelens euforiska, de har haft nedräkning i flera månader nu.

Varje år ser jag på detta fenomen med förundran! Jag vet hur de ser ut efter en hel vecka, och med flera tunga mil i benen, och kanske utan älg, men det verkar alltid som bortblåst till nästa jakt??Jovisst kan jag förstå avkopplingen i att vara ute i naturen, umgås, detta är den vecka på året när min karl och de älgjagande barnen verkligen rår om varandra. Men det är ett välda slit också!

För mig betyder älgjakten en mera utpräglad marktjänstgöring, men det betyder också tillfredställelsen av att förhoppningsvis få fylla frysarna igen. Och det är oerhört viktigt! Hur skulle vi ha överlevt annars?Jo, ibland har vi ju även fyllt frysen med nötkött, men det är trevligt att få skifta lite, och det är inte varje höst vi slaktar.

Det är så tillfredställande att kunna fylla frysen med kött som man vet kommer från skogarna och fjällen runtom kring oss, eller den egna uppfödningen.

Det känns bra att kunna erbjuda barnen det.

I år har jag dock ett specialuppdrag nästa vecka, som jag ser fram emot mer än någonting annat.

Jag ska få den stora ynnesten att låna mitt barnbarn!

Det känns fantastiskt underbart!

Hoppas bara inte att förkylningar eller annat elände sätter käppar i hjulen för det!