Det är klart, soligt och kallt!

Och jag är långledig!

I går var vi på begravning, min karl och jag. Gunilla Berg, en vän och partikamrat har lämnat oss, minst 20 år för tidigt!

Hon var förövrigt kassör i Vänstern Storuman- Tärnaby.

Jag visste förståss vem Gunilla var långt före jag blev medlem i Vänstern, hon jobbade ju i flera år som butiksbiträde på Sunds varuhus, och sedan blev hon en av ägarna till värdshuset i Tärnaby, och det hände ju att man gick dit och åt ibland.

Men det var egentligen inte förrän jag gick med i partiet, för 3-4 år sedan, som jag såg vem hon var, som jag pratade med henne på riktigt. Jag förstod då att förutom arbetsmyran, så var hon också en varm och engagerad medmänniska, med en stor inre styrka och integritet.

Jag hann faktiskt drick ett glas vin med henne, vilket jag är oerhört tacksam och glad för i dag!

Hon lämnade oss som sagt på tok för tidigt! Och i går följde vi henne till graven.

Det var tungt! Så oerhört tungt!

Förutom hennes närmaste, var det mycket folk, mycke blommor och många hälsningar.

I stället för den vanliga minnesstunden med kaffe och tårta, bjöds vi på bufe på värdshuset, hennes värdshus. Hennes forna kompanjon och numera ensam ägare till värdshuset spelade hennes älsklingsmusik, Danne Stråhed "När en flicka talar skånska". Det bjöds på vin och man delade med sig av sina minnen. Vi skålade för Gunilla, stämningen var varm och Gunillas närvaro var så påtaglig!

Jag vet inte om det är tillåtet att säga att en begravning är "trevlig"?! Men jag måste ändå säga att Gunillas förväl till oss var just trevligt, och jag tror att det var precis så hon ville ha det! Tack Gunilla!