Har varit på besök nere vid kusten.

Det är alltid trevligt att träffa barnen, respektiven, barnbarnet och bekanta där nere!

Jag tycker också att det finns riktiga smultronställen utanför stan, och jag kan förstå att människorna trivs där.

Men när man kommer in till staden slår det mig alltid att alla verkar ha så bråttom!

Kör man bil så tro aldrig att man håller fartbegränsningarna! Man kan tro att det pågår en rallytävling hela tiden!

Cyklar man eller kör moped, så verkar man också vara med i någon tävling, och går man så "springer" man!

Det måste vara lätt att få högt blodtryck, magsår och att "gå i väggen! om man bor i Umeå??!!

Jag har full förståelse för att dessa människor behöver komma till fjällen och "stressa av" då och då, frågan är bara om de stannar här tillräckligt lång tid för att verkligen få ner pulsen till normal nivå?

Hinner dessa stressade stadsmänniskor verkligen ta till sig lugnet i fjällen?

Eller är det storstads stressen som orsakar de "kulturkrockar" som uppstår då och då mellan turister och ortsbefolkning?

Det är verkligen två skilda sätt att leva, i fjällen eller i stan, kanske är det därför vi inte alltid förstår varandra??