Marianne Johansson, Mosekälla

Nordmalingsrättegången

Hej på er igen!

Det är länge sedan jag bloggade senast.

Det beror på att jag tycker att dedbatten på bloggen blev så konstig, när vi bloggare själva skulle moderera kommentarerna.

Det blev helt enkelt inte lika intressant längre. Jag har nöjt mig med att läsa andras bloggar, speciellt då Anneli Kråiks, eftersom hon skriver om ett ämne som verkligen berör! Och även om vi kan ha olika åsikter i delar av dessa Same frågor, så anser jag att hon är en klok och stark kvinna! Vi behöver flera sådana här i Saepmie!

Jag håller helt och fullt ut med henne, när det gäller de inflyttade nordsamerna i Vapstens sameby!

Deras "hävdvunna rättigheter" har upparbetats av ursamernas/ våra förfäder, och kan knappast tillräknas de som nu härskar i samebyn!

Det är faktiskt till och med så att ILO 169:s definition av ett urfolk är, att släkten ska ha funnits i området när landets gränser drogs. Frågan är då, fanns dessa "norrbottenssamers" släkten i Sverige när dess gränser fastställdes?

Lag 1909:53 s7, är lagen som Sören Ekström och Jan Alvå "glömde" i sina beställningsutredningar om jakten och fisket i samverkan, och samernas sedvanemarker.

Den här lagen kom till för att Staten skulle kunna göra "jordbyte" med privata markägare ovan odlingsgränsen, för att tillgodose nomadlapparnas behov av renbete, renskiljningsplatser och flyttvägar, om det inte gick att lösa behovet på Statens mark. Har man behövt en sådan lag om renägarna som de, och dagens domstolar påstår, har renbetesrätt på privata marker??

Har renägare större rätt till renbete på privata marker nedanför odlingsgränsen, utanför Lappland??

Mitt svar på båda de frågorna är "nej, det tror inte jag på!"

Om jag köper en bil, jag skattar för den, ansvarar för den och betalar alla kostnader för den, kan då min granne använda den när han vill, utan kostnader, oinskränkt??

Nej, det är lätt att förstå att så fungerar det inte, det kan inte fungera så!

Vid avvittringen förhandlades om vad som skulle gälla för rernbetet ovan odlingsgränsen. Avvittringar har gjorts i hela Sverige, förekommer det någon som helst renbetesrätt för någon sameby, på privata marker kring Nordmaling eller andra platser vid kusten, så bör de ha avhandlats vid avvittringen och finnas inskrivna i jordaböcker!

Någon måste veta om denna renbetesrätt, och/eller minnas att det regelbundet förekommit renar och renskötare på dessa platser!

Det finns vittnesmål från en sameby om att man befunnit sig nere vid kusten, men är det regelbundet återkommande? Varför frågar man inte hur ofta det förekom, varför och på vilka vilkor? Om det ett tiotal gånger går en same med en ren på en gata i Stockholm, har han hävdvunnen rätt till "bete" där då?

När det gäller avvittringen kan man ha flera åsikter. Min åsikt är att det var Statens första stöld av mark här uppe, då marken här redan var uppdelad i Lappskatteland!

Men det är avvittringen som gäller i dag, inte bara här, utan i hela Sverige.

Om renägarnas behov av bete för sina renar ökat, så är det helt orimmligt att det är privata markägare som utan ersättning ska tillgodose detta behov!

Det är defenitivt Statens ansvar!

Hur gärna Sverige än kan vilja ha en exklusiv urbefolkning, kan inte den få finnas på andra medborgares bekostnad!

Vi ska behandlas lika, oavsett etnisk tillhörighet i det här landet!

Annars bäddar vi för splittring, rasism och Sverigedemokrater!

2 kommentarer

  1. Åsa

    Jag håller med dig, det är statens ansvar. Men det är svårt att vrida tillbaka tiden. Louise Bäckman har nämnt i en skrift att man bland vissa nybyggare i början av förra seklet hade ”acceptans” för en del saker på grundval av en medvetenhet om att de (nybyggarna) har gjort intrång på samernas marker. Jag tycker den där medvetenheten är en intressant aspekt som med tiden har suddats ut.
    Men en sak jag funderar över är denna lag 1909:53, att tolka dess instiftande som lika med att samebyarna inte har rättigheter på vissa privata marker anser jag litet långt draget. Skulle man inte då med samma andas mening kunna säga att betesrättigheterna blev kollektiva med RBL 1886 därför att en renskötande same inte haft individuella renbetsrättigheter tidigare?
    Nu har jag inte studerat lagens instiftande närmare men vill nog se den i likhet med vad som hände i Jämtland med avvittringen där, då staten i efterhand inser att man strypt förutsättningarna för renskötsel och inrättar fonden för inköp av renbetesmarker med medel från skogsbruket.
    Jag tror därför snarare man kan se lagen som ett tecken på att staten återigen ska skydda renskötseln i elfte timmen för man inser att rättigheter kanske inte får leva kvar när de bofasta genom avvittringen förlorade marker.
    Sedan kan man också se lagen som ännu en möjlighet för staten att lägga beslag på privat mark för framtida exploatering av exv. vattenkraft för vilken man ju planerade för fullt att säkerställa under denna tid. Och då ”behövde” man ju initialt inte ta hänsyn till renskötseln.

  2. Marianne Johansson

    Svar till Åsa (2011-02-12 16:21)
    Staten kan fortfarande ta sitt ansvar för renskötseln, man kan börja nu!
    Den acceptans som du nämner, kanske hade med det fakto att göra att flera nybyggare var samer som insynade sina Lappskatteland? Att flera ”nybyggare” till att börja med bedrev både renskötsel och jordbruk? Att man var släkt med varandra, och också vid avvittringen fick vissa ”gemensamma” betesmarker? Här i mina hemtrakter känns det faktiskt väldigt fel att säga att nybyggarna ”körde bort” samerna och renskötarna, då de i stor utsträckning var samma folk. Man insåg helt enkelt att skulle man behålla någonting av sina lappskatteland fick man insyna det igen som jordbruksmark, för det var vad Staten krävde!Ja, jag vet inte, men jag kan tänka mej att detta ”hör ihop” Jag anser att Samerna ”ägde” sina lappskatteland, ett individuellt ägande där man hade sin renbetesrätt, även om alla inte hade renar.
    Jag är inte någon jurist, men jag tror att Staten försöker lägga beslag på privata marker för egna syften, och då är ”ägandet” problemet, en bruksrätt är lättare att ”kringgå”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.