Hej på er igen!

Det är länge sedan jag bloggade senast.

Det beror på att jag tycker att dedbatten på bloggen blev så konstig, när vi bloggare själva skulle moderera kommentarerna.

Det blev helt enkelt inte lika intressant längre. Jag har nöjt mig med att läsa andras bloggar, speciellt då Anneli Kråiks, eftersom hon skriver om ett ämne som verkligen berör! Och även om vi kan ha olika åsikter i delar av dessa Same frågor, så anser jag att hon är en klok och stark kvinna! Vi behöver flera sådana här i Saepmie!

Jag håller helt och fullt ut med henne, när det gäller de inflyttade nordsamerna i Vapstens sameby!

Deras "hävdvunna rättigheter" har upparbetats av ursamernas/ våra förfäder, och kan knappast tillräknas de som nu härskar i samebyn!

Det är faktiskt till och med så att ILO 169:s definition av ett urfolk är, att släkten ska ha funnits i området när landets gränser drogs. Frågan är då, fanns dessa "norrbottenssamers" släkten i Sverige när dess gränser fastställdes?

Lag 1909:53 s7, är lagen som Sören Ekström och Jan Alvå "glömde" i sina beställningsutredningar om jakten och fisket i samverkan, och samernas sedvanemarker.

Den här lagen kom till för att Staten skulle kunna göra "jordbyte" med privata markägare ovan odlingsgränsen, för att tillgodose nomadlapparnas behov av renbete, renskiljningsplatser och flyttvägar, om det inte gick att lösa behovet på Statens mark. Har man behövt en sådan lag om renägarna som de, och dagens domstolar påstår, har renbetesrätt på privata marker??

Har renägare större rätt till renbete på privata marker nedanför odlingsgränsen, utanför Lappland??

Mitt svar på båda de frågorna är "nej, det tror inte jag på!"

Om jag köper en bil, jag skattar för den, ansvarar för den och betalar alla kostnader för den, kan då min granne använda den när han vill, utan kostnader, oinskränkt??

Nej, det är lätt att förstå att så fungerar det inte, det kan inte fungera så!

Vid avvittringen förhandlades om vad som skulle gälla för rernbetet ovan odlingsgränsen. Avvittringar har gjorts i hela Sverige, förekommer det någon som helst renbetesrätt för någon sameby, på privata marker kring Nordmaling eller andra platser vid kusten, så bör de ha avhandlats vid avvittringen och finnas inskrivna i jordaböcker!

Någon måste veta om denna renbetesrätt, och/eller minnas att det regelbundet förekommit renar och renskötare på dessa platser!

Det finns vittnesmål från en sameby om att man befunnit sig nere vid kusten, men är det regelbundet återkommande? Varför frågar man inte hur ofta det förekom, varför och på vilka vilkor? Om det ett tiotal gånger går en same med en ren på en gata i Stockholm, har han hävdvunnen rätt till "bete" där då?

När det gäller avvittringen kan man ha flera åsikter. Min åsikt är att det var Statens första stöld av mark här uppe, då marken här redan var uppdelad i Lappskatteland!

Men det är avvittringen som gäller i dag, inte bara här, utan i hela Sverige.

Om renägarnas behov av bete för sina renar ökat, så är det helt orimmligt att det är privata markägare som utan ersättning ska tillgodose detta behov!

Det är defenitivt Statens ansvar!

Hur gärna Sverige än kan vilja ha en exklusiv urbefolkning, kan inte den få finnas på andra medborgares bekostnad!

Vi ska behandlas lika, oavsett etnisk tillhörighet i det här landet!

Annars bäddar vi för splittring, rasism och Sverigedemokrater!