Umeå ungdomsråd hade i fredags en debattartikel i VK publicerad som utgick från Liberalernas motion om att en utredning ska göras om hur ett ungdomsfullmäktige i Umeå kommun kan organiseras.

På måndag ska nämligen denna motion debatteras av politikerna i fullmäktigeförsamlingen och beslut ska tas om motionens yrkande. Då är det upp till bevis hur många Umeåpolitiker som på riktigt värnar ungas engagemang och delaktighet i det demokratiska samtalet.

Många kommuner i Sverige har idag inrättat ungdomsfullmäktige där unga får en möjlighet att lyfta sina ideér och förslag på vad dom vill förändra, förbättra och utveckla i sin vardag och framtid. Detta forum ger också politiker en ökad kunskap om ungas behov och prioriteringar gällande kommunens ansvar och verksamhet. I mötet mellan unga och politiker kan det uppnås en större förståelse och tillit till vår valdemokrati samt minska klyftan som idag finns mellan unga och politiker.

Jämställdhetsutskottet i Umeå kommun har berett motionen och yttrat sig. De yrkar på avslag och hela deras argumentation upplever jag som tröttsam. Umeås slogan ”Umeå vill mer” lyder inte i deras yttrande. Utskottet tycker att enbart de ungdomar som redan besitter en verktygslåda för att navigera i den typen av sammanhang är de som kommer att delta i ett ungdomsfullmäktige. Där visar utskottet att man redan bestämt sig att inte ens göra en omvärldsanalys för att se hur ett ungdomsfullmäktige kan organiseras, för ack så fel utskottet har.

Ett ungdomsfullmäktige kan organiseras på olika sätt och det mest framgångsrika exempel jag sett är det i Skellefteå kommun. Där möts politiker och ungdomar utifrån en inarbetad modell för att diskutera frågor. Ungdomarnas ideér till politikerna har förberetts ute i skolorna där representanter från skolorna sedan deltar på ungdomsfullmäktige. Vari ligger detta att det endast är ungdomar som exempelvis är engagerade i partiernas ungdomsförbund som deltar på dessa forum?!

I Skellefteå ungdomsfullmäktige 2022 fick eleverna frågan ”Hur tycker du att Skellefteå kommun ska växa mot 2030?” 534 förslag och idéer kom in. Elever från 18 skolor deltog. Det är helt fantastiskt.

Det som är intressant är att utskottet även yttrar sig om Umeå ungdomsråd och att samarbete med dom bör utvecklas. Umeå ungdomsråd uttrycker sig i din debattartikel om det hela så här:

Under 2023/2024 bereds en motion om forum för samråd med barn och unga i Umeå kommun.  Motionen använder begreppet “Ungdomsfullmäktige”, men menar i enkelhet att kommunen  ska se över hur ett sådant forum ska organiseras och sedan inrätta ett sådant forum. Som  sakkunniga i frågan bidrog Umeå Ungdomsråd med sakinformation till beredningen. Vi  förklarade relevanta begrepp, hur det sett ut tidigare i Umeå kommun, och att det finns lika  många varianter av ungdomsforum som det finns kommuner i Sverige.  

Den 29 april 2024 ska Umeå kommunfullmäktige fatta beslut om motionen, och tyvärr är  förslaget till beslut att rösta “nej”. I beslutsunderlaget ser vi samma myter som tidigare om  ungas delaktighet. Jämför vi Umeå med andra kommuner så ser vi klart och tydligt att stödet  till ungas delaktighet är lägre, och att en sådan utredning som föreslås i motionen är  välbehövligt och rätt steg att ta. Vi är djupt kritiska till att inget samråd med barn och ungdomar  skett om själva förslaget, vilket i sig fastslår att Umeå kommun behöver sådana strukturer.

Ungdomsrådet avslutar sin artikel med att uppmana umepolitikerna att bifalla motionen.

Att skapa mötesplatser och forum där unga och politiker möts är viktigt. Att låta unga vara delaktiga och utveckla vår kommun är en garant för att vi bygger det Umeå kommun som våra invånare vill ha både nu och i framtiden. På måndag kan Umeåpolitikerna visa hur mycket de tycker att ungas åsikter är värda att lyssnas på i ett samlat forum där politiker och unga möts. 

Imorgon 17 april är det votering i riksdagen om förslaget på ny könstillhörighetslag i Sverige.

M och L har varit pådrivande i frågan men dessvärre är det många inom partierna som hyser stor oro och har försökt förmå sina respektive partier att pausa eller återremittera förslaget. Jag är en av dessa och jag är även ledamot i centralstyrelsen för Liberala kvinnor. Det är många representanter inom kvinnoförbunden hos partierna som försökt förmå sina partier att pausa förslaget och återremittera ärendet. Det är förståeligt att man vill trycka fram en lag som behöver moderniseras men dessvärre går det för snabbt nu och mycket har hänt på kort tid och länder som har infört liknande lag kan man få rapporter från nu om att det inte riktigt blivit så positivt som man trott. Därför hade förslaget behövts skickas ut på ny remissrunda då man nu använder sig av gamla remissyttranden från när S satt i regeringen.

Sedan ett decennium har antalet barn med könsdysfori i västvärlden ökat kraftigt, i Sverige med elva gånger, från 196 barn 2008-2012 till 2160 barn 2018-2022. Behandling med hormoner och mastektomi (borttagande av en kvinnas bröst) är vanligt, i Sverige fick 440 barn hormonbehandling 2017-2021 och den yngsta flickan som fått mastektomi var 14 år. Då medicinsk och kirurgisk behandling av barn med könsdysfori saknar evidens är detta en genuin vårdskandal.

Med det nya lagförslaget kan alltså barn, med målsmans tillåtelse, kunna byta juridiskt kön. Femtio procent av de barn som söker vård för könsdysfori har minst en neuropsykiatrisk diagnos eller annan psykisk ohälsa såsom självskadebeteende, suicidtankar eller annat. Föräldrar runt om i vårt land kämpar med sina barns psykiska ohälsa med allt vad det innebär för både individen och familjen. Genom att föräldrar nu får ansvaret för att låta sitt omyndiga barn byta juridiskt kön kommer pressen att bli ännu större. Utan specialistläkare som stöd och en medicinsk diagnos som grund.

Vad ska man säga till Sveriges föräldrar som känner en enorm press på att skriva under en ansökan de kanske i själva verket inte alls tror på?

I lagförslaget stipuleras det också att icke-binära personer ska få genomgå underlivskirurgi. Det innebär att en person som anser sig varken vara man eller kvinna skall kunna erbjudas en kirurgisk åtgärd för att skapa ett könsorgan som varken är manligt eller kvinnligt. Det här, påstår man, ska ske med ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som grund. Varken vetenskapen eller den beprövade erfarenheten något om könsneutrala könsorgan, hur ska man lösa detta?

Det är förståeligt att förslaget är framtaget med de bästa intentioner att hjälpa en utsatt grupp transpersoner men den kommer få oanade konsekvenser även för andra. För tonåringar som letar efter sin plats och identitet i världen. För den växande gruppen flickor med psykiatriska diagnoser som söker en lösning för sitt mående. För de pojkar som inte passar in i pojkmallen. Men också för de kvinnor som oroar sig för om de kommer att möta en vuxen med manliga könsorgan i duschen på simhallen.

En sista bedjan till riksdagsledamöter oavsett parti – se till att lagförslaget går på återremiss så nya fakta kan bedömas och lösningar finns på plats för att hantera de problem som lyfts i debatten – av både specialistläkare och forskare men också av helt vanliga människor. Annars kan det här leda till en genuin vårdskandal precis som så många har lyft i debatten. 

En fråga som dominerat i debatten hos regionpolitiken senaste tiden är den om matproduktion på sjukhusen i länet och huruvida även Lycksele lasarett ska bli tvungna att få mat levererade i plastlådor. För den insatte så beslutade regionstyrelsen i veckan att patienter således på Lycksele lasarett ska få matlådor från Umeå levererat till sig i stället för mat som lagas på plats vilket möttes av stor besvikelse i Lycksele. Förståeligt. Har man ett uppskattat kök på plats som lagat färsk mat åt patienterna så är det att föredra.

Att det ska vara miljövänligt, säkert vid kris, en kostnadsbesparing, valfrihet gällande antalet rätter och med en lång hållbarhet (med upp till en vecka!) var fördelarna tyckte man. 

Det sistnämnda vill jag lyfta upp som jag inte sett skrivits om något i debatten. 

Om det är något vi behöver prata om så är det alla vidriga ingredienser som tillsätts i maten som inte bör höra hemma där. Man brukar säga att mat är medicin också. Huruvida dessa plastlådor enligt en metod som gör hållbarheten upp till en vecka är medicin är jag skeptisk till. Särskilt då hållbarheten blir lång pga massor av konstgjorda tillsatser i maten. 

I februari var flera partier inklusive mitt eget och smakade på dessa plastlådor hos upphandlade Medirest som sköter plastlåde-matlagningen. Jag tog foto på ingredienserna på min serverade plastlåda (se nedan bild).

Vad sägs om socker, glukossirap, jästextrakt, modifierad stärkelse, maltodextrin, smakförstärkare, mononatriumglutamat, dinatriumguanylat, dinatriumsirap, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, aromer, färgämnen till lunch eller middag?

Nej tack, inte jag i alla fall. Jag säger nej till en matlåda som lagades för sju dagar sedan fullproppad med konserveringsmedel och socker. Eller vad tycker du, kurrar det i din mage?

Sjukhus bör erbjuda hälsosam och näringsrik kost, då får vi även friskare patienter. Tror jag!