Är Umeåpolitikernas engagemang för ungas delaktighet bara ett spel för gallerierna?

 

Umeå ungdomsråd hade i fredags en debattartikel i VK publicerad som utgick från Liberalernas motion om att en utredning ska göras om hur ett ungdomsfullmäktige i Umeå kommun kan organiseras.

På måndag ska nämligen denna motion debatteras av politikerna i fullmäktigeförsamlingen och beslut ska tas om motionens yrkande. Då är det upp till bevis hur många Umeåpolitiker som på riktigt värnar ungas engagemang och delaktighet i det demokratiska samtalet.

Många kommuner i Sverige har idag inrättat ungdomsfullmäktige där unga får en möjlighet att lyfta sina ideér och förslag på vad dom vill förändra, förbättra och utveckla i sin vardag och framtid. Detta forum ger också politiker en ökad kunskap om ungas behov och prioriteringar gällande kommunens ansvar och verksamhet. I mötet mellan unga och politiker kan det uppnås en större förståelse och tillit till vår valdemokrati samt minska klyftan som idag finns mellan unga och politiker.

Jämställdhetsutskottet i Umeå kommun har berett motionen och yttrat sig. De yrkar på avslag och hela deras argumentation upplever jag som tröttsam. Umeås slogan ”Umeå vill mer” lyder inte i deras yttrande. Utskottet tycker att enbart de ungdomar som redan besitter en verktygslåda för att navigera i den typen av sammanhang är de som kommer att delta i ett ungdomsfullmäktige. Där visar utskottet att man redan bestämt sig att inte ens göra en omvärldsanalys för att se hur ett ungdomsfullmäktige kan organiseras, för ack så fel utskottet har.

Ett ungdomsfullmäktige kan organiseras på olika sätt och det mest framgångsrika exempel jag sett är det i Skellefteå kommun. Där möts politiker och ungdomar utifrån en inarbetad modell för att diskutera frågor. Ungdomarnas ideér till politikerna har förberetts ute i skolorna där representanter från skolorna sedan deltar på ungdomsfullmäktige. Vari ligger detta att det endast är ungdomar som exempelvis är engagerade i partiernas ungdomsförbund som deltar på dessa forum?!

I Skellefteå ungdomsfullmäktige 2022 fick eleverna frågan ”Hur tycker du att Skellefteå kommun ska växa mot 2030?” 534 förslag och idéer kom in. Elever från 18 skolor deltog. Det är helt fantastiskt.

Det som är intressant är att utskottet även yttrar sig om Umeå ungdomsråd och att samarbete med dom bör utvecklas. Umeå ungdomsråd uttrycker sig i din debattartikel om det hela så här:

Under 2023/2024 bereds en motion om forum för samråd med barn och unga i Umeå kommun.  Motionen använder begreppet “Ungdomsfullmäktige”, men menar i enkelhet att kommunen  ska se över hur ett sådant forum ska organiseras och sedan inrätta ett sådant forum. Som  sakkunniga i frågan bidrog Umeå Ungdomsråd med sakinformation till beredningen. Vi  förklarade relevanta begrepp, hur det sett ut tidigare i Umeå kommun, och att det finns lika  många varianter av ungdomsforum som det finns kommuner i Sverige.  

Den 29 april 2024 ska Umeå kommunfullmäktige fatta beslut om motionen, och tyvärr är  förslaget till beslut att rösta “nej”. I beslutsunderlaget ser vi samma myter som tidigare om  ungas delaktighet. Jämför vi Umeå med andra kommuner så ser vi klart och tydligt att stödet  till ungas delaktighet är lägre, och att en sådan utredning som föreslås i motionen är  välbehövligt och rätt steg att ta. Vi är djupt kritiska till att inget samråd med barn och ungdomar  skett om själva förslaget, vilket i sig fastslår att Umeå kommun behöver sådana strukturer.

Ungdomsrådet avslutar sin artikel med att uppmana umepolitikerna att bifalla motionen.

Att skapa mötesplatser och forum där unga och politiker möts är viktigt. Att låta unga vara delaktiga och utveckla vår kommun är en garant för att vi bygger det Umeå kommun som våra invånare vill ha både nu och i framtiden. På måndag kan Umeåpolitikerna visa hur mycket de tycker att ungas åsikter är värda att lyssnas på i ett samlat forum där politiker och unga möts. 

 

En kommentar

  1. brorson

    Har skrivit ett par nya kommentarer (om påföljder för brott) under tidigare inlägg. Ett av förslagen är: Förvaring behövs som en extra påföljd efter avtjänat fängelsestraff för särskilt farliga återfallsförbrytare, som kan befaras begå nya brott av allvarligs slag och inte kan utvisas för att de är svenska medborgare. Det kan också handla om hedersmord. Men det handlar inte enbart om mäns våld mot kvinnor, men rekvisiten (särskilt farliga återfallsförbrytare) träffar män, som misshandlar kvinnor och slår hårdare för varje gång. Rekvisiten träffar också gängkriminella som anlitar minderåriga för att utföra mord, för att själva undgå långa straff. För att de inte ska begå nya brott som utförare eller anstiftare, måste de hållas inlåsta under längr tid än straffvärdet på de brott de bevisligen har begått. Varför driver inget kvinnoförbund denna fråga?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv
Senaste kommentarerna
Kategorier
RSS Nytt från vk.se