Utifrån dagens budgetfullmäktige, här kommer en debattartikel vi hade publicerade innan helgen i VK:

Liberalerna i Umeå kommun har nyligen presenterat sitt budgetförslag för 2024. Det är en budget som värnar den enskilda individen och har fokus på skola, socialtjänst och kultur. Ett särskilt fokus har varit att satsa på de frågor som kan härledas till vikten av att stoppa unga från att dras in i kriminalitet, det utvecklingsprogram som går under benämningen ”Umeå växer tryggt och säkert”.

På skolområdet lägger vi fram ett förslag som innebär betydligt större satsningar på skolan jämfört med den styrande majoriteten. En viktig del av detta är bland annat ett lönelyft för Umeås lärare och rektorer. Umeås lärare och rektorer har ovanligt låga löner sett till övriga kommuner runt om i landet. Vi måste förvalta det faktum att det finns en lärarhögskola i Umeå.

Inte så sällan hörs synpunkter från avgångselever att de trivs i Umeå men inte kan tänka sig att stanna på grund av det dåliga löneläget. För att inte riskera lärarflykt vill vi se en riktad satsning på ett lönelyft för kommunens lärare och rektorer. En annan mycket viktig fråga inom skolan är att möta upp de elever som av olika anledningar har det svårt. Det bör satsas mer på ungdomar som inte kommer in på gymnasiet på grund av dåliga betyg och ungdomar som av olika anledningar inte vill gå i skolan.

En särskilt viktig grupp är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där införandet av fler resursskolor och särskilda undervisningsgrupper går alldeles för långsamt. På området sociala frågor och omsorg vill vi se en utfasning av de delade turerna som visat sig ge en dålig arbetsmiljö för de anställda, vi liberaler ser gärna att dessa fasas ut redan nästa år.

Med en gängkriminalitet som kryper allt längre ner i åldrarna, måste det förebyggande arbetet också stärkas. Vi föreslår därför att en samlokalisering av Socialtjänsten och Polisen behöver ske inom ramen för SIG — social insatsgrupp. Dessutom vill vi utöka socialtjänstens öppenvård så att fler barn och vuxna i utsatta situationer kan få det stöd de behöver. Strukturerad familjebehandling i hemmiljö ska öka, vilket i sin tur kan minska behovet av kostsamma placeringar i familjehem eller institutioner.

Vi föreslår också att medlen från satsningen ”Umeå växer tryggt och säkert” flyttas från Tekniska nämnden till mer relevanta nämnder för att ytterligare förstärka det förebyggande arbetet.

När det kommer till potentiella effektiviseringar ser vi gärna en genomlysning av nuvarande nämnd- och förvaltningslösningar för att undvika framtida besparingar inom nämndernas budget och verksamheter. Målet är att undersöka möjligheten att slå ihop vissa nämnder och förvaltningar för att uppnå större effektivitet.

Vi vill också se över kommunens kostnader för kommunikation, minska anslagen till kommunstyrelsen för oförutsedda utgifter och flytta kvinnohistoriska museet till Västerbottens museum. Dessa centrala besparingar riskerar inte Umeåbornas välfärd.

Det är ingen tvekan om att vi befinner oss i ett tufft ekonomiskt läge. Men just nu är det viktigare än någonsin att vara modig och göra de hårda prioriteringarna. Vårt fokus är att se till att resurserna hamnar där de gör störst nytta – hos våra lärare, socialarbetare och undersköterskor.

Låt oss tillsammans satsa på en tryggare och starkare framtid för Umeå.

Hanna Lundin Jernberg (L), gruppledare

Anders Norqvist (L)

Alf Molin (L)

Wilma Hvirfvel (L)

Liberalernas fullmäktigegrupp

Liberalerna i Umeå kommun presenterade förra veckan sitt budgetförslag för 2025. Imorgon är det kommunfullmäktige där partierna ska bestämma vilken budget som ska antas för 2025.

Liberalernas budget värnar den enskilda individen och har fokus på skola, socialtjänst och kultur. Det råder ingen tvekan om att det är ett tufft ekonomiskt läge just nu, inte bara för Umeå utan för alla kommuner i landet. Liberalerna vill därför i vårt budgetförslag, först och främst för att möjliggöra satsningar och undvika besparingarna i verksamheterna i de olika nämnderna, att kommunen på central nivå utreder möjligheten till att effektivisera på brett plan över alla nämnder och förvaltningar. Administrativa arbetsuppgifter måste effektiviseras.

Jag sin gruppledare för Liberalerna Umeå menar att man på allvar nu måste se till att både resurser hamnar längst ned, närmast Umeåborna. Att skära i och skala bort insatser längst ned i linjen där behoven är som störst är förödande för kommunens verksamheter, våra anställda och de kommunmedborgare vi finns till för. Vi befinner oss i en lågkonjunktur och då måste vi politiker vara modiga och prioritera hårdare. 

Satsningar

– Liberalerna satsar mer än de styrande på skola och omsorg. Detta görs bland annat med ett lärar- och rektorslönelyft. Umeås lärare och rektorer har ovanligt låga löner sett till övriga kommuner runt om i landet. För att inte riskera lärarflykt vill vi se en riktad satsning på ett lönelyft för kommunens lärare och rektorer. 

På området sociala frågor och omsorg vill vi se en utfasning av de delade turerna som visat sig ge en dålig arbetsmiljö för de anställda, vi liberaler ser gärna att dessa fasas ut redan nästa år. 

Den rödgröna majoriteten har haft alldeles för låga ambitioner på det sociala området. Liberalerna gör större prioriteringar på det här området, och fortsätter ställa krav på majoriteten att bland annat följa upp omhändertagna barns skolresultat. 

– Med en gängkriminalitet som kryper allt längre ner i åldrarna är det oerhört viktigt att kommunen säkrar det förebyggande arbetet. Vi vill därför se att samlokaliseringen av kommunens socialtjänst och Polisen blir en permanent verksamhet. 

– En annan hörnsten i det förebyggande arbetet är öppenvården. Satsa på att bygga ut socialtjänstens öppenvård så att fler barn, föräldrar och andra vuxna får stöd i utsatta livssituationer. Strukturerad familjebehandling i hemmiljö ska öka för att minska placeringar av unga i familjehem eller institutionsvård.

Utöver dessa viktiga satsningar vill vi flytta medel för satsningen “Umeå växer tryggt och säkert” från Tekniska nämnden till andra mer relevanta nämnder så att dessa nämnder får ytterligare resurser att växla upp detta viktiga och förebyggande arbete.

Administrativa effektiviseringar

För att på sikt undvika besparingar på nämndernas budget och verksamheter bör nuvarande nämnd- och förvaltningslösningar genomgå en total genomlysning för att se om det går att slå ihop vissa nämnder och förvaltningar.

Vi vill också se över kommunens kostnader för kommunikation, minska anslagen till kommunstyrelsen för oförutsedda avgifter och flytta kvinnohistoriska museet till Västerbottens museum. Det här är besparingar på central nivå som inte riskerar Umeåbornas välfärd. 

Sverige behöver en stabilare valuta som tar Sverige bort från avbytarbänken i EU. Liberalerna vill därför att Sverige inför euron som valuta senast 2029. Det är vi ensamma om. Att byta den svajiga kronan mot en stabil euro stärker vår konkurrenskraft och ger oss inflytande över frågor som påverkar jobb och välfärd här i Sverige och i Västerbotten. Mer om detta skriver jag tillsammans med andra företrädare för Liberalerna i länet i en debattartikel som publicerats i VK. Bifogar artikeln som helhet nedan.

Vad tycker du, håller du med Liberalerna om att euron bör införas som valuta i Sverige?

För snart 25 år sedan såg euron dagens ljus och Liberalerna ville att Sverige skulle vara med redan från start. Vi såg redan då vad andra partier sakta börjar förstå – att euron är en självklar del av Europasamarbetet. Så länge Sverige inte har euron är vi inte EU-medlemmar fullt ut. Vi förlorar inflytande och investeringar, men framför allt konkurrenskraft och välstånd.

Istället för att vänta på nästa kris – som vi gjorde med Nato – borde vi införa euron så fort som möjligt, och uppgradera EU-medlemskapet från basic till premium. Ska vi komma tillrätta med hushållens ekonomiska utmaningar måste vi gå till botten med ett av våra största problem – Sveriges svajiga krona. Vi importerar andra länders inflation när kronan kontinuerligt tappar i värde. Var och en av oss svenskar, särskilt barnfamiljer, blir fattigare.

Den svenska kronan gör oss helt enkelt sårbara och det märks, i synnerhet i tuffa tider. Livsmedelspriserna har ökat med över 20 procent på två år, till stor del som en följd av prisökningar på importerad mat. För en tvåbarnsfamilj kan det innebära ökade utgifter med i genomsnitt 2500 kronor per månad. Det är förödande för de som redan har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Näringslivet och konkurrenskraften tar skada av vår skvalpvaluta och företag väljer bort att investera i Sverige. Den svajiga kronan skapar osäkerhet och gör att investerare hellre söker sig till stabila valutor som dollar eller euro. Studier uppskattar att länder som byter till euron ökar sin handel med andra euroländer med mellan fem och tio procent. Det kan förklaras av rivna handelshinder och minskad valutarisk.

För regioner som Västerbotten är detta särskilt relevant. Västerbotten, med sina många exportföretag inom bland annat skogsindustri och gruvdrift, skulle dra stor nytta av en stabil valuta. En stabil valuta skulle eliminera den valutarisk vi har idag, göra produkterna mer konkurrenskraftiga och underlätta långsiktiga investeringar i regionen.

Med euron skulle företag i Västerbotten kunna öka sin export och attrahera fler utländska investeringar, vilket i sin tur skapar fler arbetstillfällen och en stärkt regional ekonomi. Genom att vara med i eurozonen kan vi i Västerbotten dra nytta av ökad stabilitet och tillväxt, vilket i sin tur förbättrar levnadsstandarden och hela regionens framtidsutsikter förbättras.

Ett valutabyte är mer än bara en ekonomisk reform. Det skulle fullborda Europasamarbetet eftersom Sverige skulle få inflytande över penningpolitiken, och kunna vara med och forma EU i en avgörande tid av kris och krig. Idag har vår riksbankschef ingen plats när ECB:s ledning träffas och vår finansminister får vänta utanför när eurogruppen diskuterar viktiga ekonomiska frågor. Vill vi vara med och forma framtidens EU är ett byte till euron avgörande.

Sverige behöver euron för att stärka vår konkurrenskraft. Med samma valuta som våra viktigaste handelspartners i Europa kan Sveriges och i sin tur Västerbottens företag ta större plats på den inre marknaden och fortsätta vara ledande i den gröna omställningen. För Västerbotten betyder det fler investeringar och jobb, och en starkare lokal ekonomi som kan blomstra i samverkan med övriga Europa.

Sverige har ett val. Antingen fortsätter vi stå utanför europeiskt ekonomiskt samarbete i tron om att ensam är stark eller så väljer vi att stå stadigt med hela Europa bakom oss. Liberalerna är Sveriges mest Europavänliga parti och den 9 juni går vi till val för ett starkare Europa, starkare Sverige och starkare Västerbotten.

Hanna Lundin Jernberg (L)

gruppledare Liberalerna Umeå

Maria Lundqvist Brömster (L)

gruppledare Liberalerna Nordmaling

Nicke Grahn (L)

gruppledare Liberalerna Dorotea

Hans-Peter Carlson (L)

gruppledare Liberalerna Storuman

Jag noterar att ordförande i individ- och familjenämnden (IFN) tycker i ett eget blogginlägg att jag har ett ”mycket otrevligt språkbruk” i artikel i VK gällande ett yrkande Socialdemokraterna och Miljöpartiet lade på onsdagens sammanträde i IFN. Yrkandet handlade i sin helhet om att ge förvaltningen i uppdrag att titta på ytterligare effektiviseringar utöver de effektiviseringsförslag som klubbades igenom senast i december, dvs mindre än ett halvår sedan. Tråkigt nog valde journalisten att inte skriva i artikeln vad jag refererade till som oseriöst och skamligt mer utförligt.

Jag ska därför förklara mig i detta inlägg så att ni får mer kontext till mitt ordval:

S+MP driver igenom effektiviseringsuppdrag utan att vara villiga att vända på alla stenar i den ekonomiska utmaning nämnden befinner sig i.

Liberalerna har flera gånger i samband med sådana här förslag från S+MP gjort tilläggsyrkande om att även ge förvaltningen i uppdrag att utreda om och vad i nämndens verksamhet som helt eller delvis inte behöver utföras i egen regi. Vilket alltid avslås av de styrande partierna. Samma yrkande lades denna gång gemensamt av Alliansens partier i onsdags. Avslag såklart.

Att som styrande partier gång på gång inte visa sig vara intresserade och villiga att vända på alla stenar och undersöka allt som är möjligt för att få en mer ekonomi i balans är tröttsamt. För i tuffa tider måste man lägga undan ideologiska skygglappar och ge förvaltningen att verkligen på bred front få undersöka ALLA möjligheter till effektiviseringar. Det är inte S+MP villiga att göra.

Jag tycker också att gentemot våra kommunmedborgare är detta respektlöst. Jag tror att kommunmedborgare förväntar sig att ansvariga politiker vänder på alla stenar, ser till alla möjligheter och utreder alla alternativ inför att man tar beslut. Dessutom är det oseriöst att styrande partier sedan kan komma att sitta och säga att de visst har vidtagit alla åtgärder som finns vad gäller besparingsåtgärder.

Att sedan yrkandet från S+MP på nämndsammanträdet kom utan förvarning är inte bra. Ett sådant här stort yrkande med stor påverkan ska kunna beredas av partierna innan beslut. Här hade styrande partierna all möjlighet att redan på arbetsutskottet som alltid sker två veckor innan nämndsammanträde eller genom att skicka ett mail några dagar innan kunnat delge partierna om deras yrkande. Vilket de valde att inte göra och som är problematiskt. För yrkandet kan inte ha kommit som en blixt från klar himmel kl 06.57 dagen för sammanträdet.

I vilket fall som helst kan S+MP få igenom vilka beslut som helst i och med att de har majoritet i nämnden, vilket de såklart vet om. Därför tycker jag att det är skamligt gentemot andra partier att bara slänga fram yrkande på sittande bord som har en sådan stor påverkan. S brukar nämligen ofta betona hur viktigt det är med konsensus för nämndens bästa.

Sådant här förfarande bidrar förstås inte till konsensus bland partierna i nämnden, utan endast frustration. Det behöver S+MP förstå.

Så, kära vänner. Detta är vad jag syftar på är oseriöst och skamligt.

På dagordningen för sammanträde i individ- och familjenämnden och äldrenämnden idag och imorgon så finns det en punkt som handlar om förfrågningsunderlag gällande hemtjänst LOV. Det kommer att bli intressant att se vad S har kokat ihop och tänkt lägga för yrkanden. Jag har stora farhågor för att det här är startskottet och första spiken i kistan för nedmontering av LOV av S. Idag kommer ge en fingervisning om hur Umeborna fortsatt ska kunna ha möjlighet att välja sin egen utförare av hemtjänst.

Nedan kan du läsa en debattartikel av oss företrädare från Allianspartierna i individ- och familjenämnden och äldrenämnden som publicerades i VK 29 april,

I snart tjugo års tid har Umeå kommun erbjudit valfrihet inom hemtjänst vilket måste ses som unikt i jämförelse med andra kommuner. Redan 2005 infördes Eget val i hemtjänsten vilket senare ersattes av Lagen om valfrihet (LOV) 2010. En reform som har gett människor betydligt större inflytande över sin vardag där det blivit en självklarhet att kunna välja vilka som ska hjälpa dig. Kvaliteten och kundnöjdhet har ökat och Umeå ligger högt resultatmässigt i både öppna jämförelser och Hemtjänstindex. Kundnöjdhet ligger på 90 procent och kommunen rankas på plats 23 vilket måste anses som mycket bra trots att kommunen har tappat flera placeringar det senaste året. Umeås mångåriga arbete med externa företag har gjort hemtjänsten bättre. Tack vare konkurrens och valfrihet har vi idag en hemtjänst att vara stolta över.

Socialdemokraterna är däremot öppna med att de inte alls är nöjda med valfrihetsreformen och har heller inte släppt tanken på att avskaffa och ersätta den med offentlig upphandling. Detta trots att fullmäktige beslutade 2019 att behålla LOV. S lovade att kommunfullmäktiges beslut skulle respekteras. I stället fann de andra vägar för att försvåra för och därmed begränsa antalet hemtjänstföretag. På de fem år som passerat har antalet företag sjunkit från 18 till 8. Kommunen är fortsatt största utförare och har också ökat sin andel till 50 procent av kunderna. Färre företag och högre marknadsandel är helt i enlighet med vad S tidigare önskat, men varför stanna vid åtta och bara hälften av kunderna?

I slutet av maj ska Äldrenämnden och Individ och familjenämnden besluta om ett nytt förfrågningsunderlag för hemtjänsten. Det sker efter en lång tids väntan som präglats av osäkerhet och oro för vad det kommer att innebära. Redan i december 2022 tog Socialdemokraterna beslutet att ett nytt förfrågningsunderlag skulle tas fram. Detta efter att Individ och familjenämnden beslutat att ett sammanhållet och kostnadsfritt boendestöd ska införas vilket i sin tur påverkar antalet hemtjänsttimmar. För vissa företag kan det få en avgörande betydelse.

Allianspartierna i Äldrenämnden var då tydliga med att revideringar och förändringar inte endast ska ske ensidigt från kommunens sida utan att även berörda företag ska ges möjlighet att föreslå förändringar vilket också noterades till protokollet. I Individ och Familjenämnden nekade ordförande till att låta allianspartierna lägga samma protokollsanteckning.

Det nya förfrågningsunderlaget har skjutits fram ett antal månader och ju längre tid som har gått desto mer har Socialdemokraternas misstro mot de lokala hemtjänstföretagen ökat. Trots att det varit känt sedan mycket länge att ett nytt förfrågningsunderlag ska tas fram, väljer Äldrenämndens ordförande att förhala processen genom att gång på gång lägga nya utredningsuppdrag som berör privata utförare. Uppdragen läggs med förhoppningen om att nya uppgifter ska komma fram för att motivera försämringar av villkor eller skärpning av krav.

Ett argument som Socialdemokraterna nu för fram är att den privata hemtjänsten skulle vara 40 miljoner dyrare (!) än kommunen vilket är en lögn och ett desperat försök att misskreditera hemtjänstföretagen. Idag är fördelningen av kunder ungefär 50-50 mellan företagen och kommunen, men personer med privat hemtjänst har i snitt fler timmar. Sanningen är att 40 miljoner kronor är kostnaden för att dessa personer har behov av mer hemtjänst. Behovet av hemtjänst görs individuellt och det är kommunens biståndsbedömare som beslutar tiden. Det som gör det hela mer intressant är att om situationen varit den omvända, det vill säga att personer med kommunal hemtjänst hade mer tid/dag så hade inte 40 miljoner kronor räckt till på långa vägar. Faktum är att ingen vet hur mycket en kommunal hemtjänsttimme kostar bara att den är betydligt dyrare än den externa.

Behovet av hemtjänst avgörs inte av en viss ålder, därför berörs de båda sociala nämnderna i kommunen. Två nämnder, två beslut, men med samma företagsfientliga syn vilket kan betyda en inskränkning av den valfrihet som finns idag. Att det politiska styret inte vill se privata alternativ är känt sedan länge, men det är när den företagsfientliga synen kompletteras med lögner som det blir riktigt farligt.

Nyligen tog en majoritet i Bostadens styrelse ett beslut om att under EU-valrörelsen lämna ut alla portkoder i Bostadens hyresfastigheter till politiska partier representerade i Umeå kommunfullmäktige. De som förordade detta ansåg att partiernas valarbetares tillgång till portkoder och därmed hyresgästernas lägenhetsdörrar, är viktigare än tryggheten för Bostadens hyresgäster.

Beslutet fattades utifrån ett initiativ drivet av styrelsens ordförande, Lena Karlsson Engman (S). Grunden för beslutet kan inte annat än tolkas som partipolitiskt och därmed tveksamt om det är till företagets och hyresgästernas bästa.

Det här beslutet drivet av S tycker jag är helt bisarrt. Särskilt när partiers tillgång till portkoder diskuterades senast inför valet 2022. Då tog Bostadens styrelse ett enhälligt beslut om att tryggheten för Bostadens hyresgäster ska gå före partiernas (läs Socialdemokraternas) till gång till hyresgästernas lägenhetsdörrar.

För oss som är insatta i partipolitik vet man att för S är dörrknackning deras paradgren, de bygger till största del hela sin valkampanj på dörrknackning. Men att inte respektera hyresgästers trygghet och att dessutom belasta Bostaden AB ekonomiskt (kalaset för portkoderna kostar nämligen skattebetalarna en kvarts miljon) gör mig illamående. Det är viktigare att få röster än att värna om hyresgästernas integritet alltså.

De borgerliga partiernas ledamöter i Bostaden AB, från Liberalerna Alf Molin, röstade emot beslutet om att lämna ut portkoderna till partier.

Som de säger själva i debattartikel i VK:

När partipolitiken smyger sig in i bolagssfären och dessutom på bekostnad av hyresgästernas trygghet såg vi ingen annan väg än att rösta emot beslutet. Portkoder ska bara lämnas ut till de som måste ha tillgång till trappuppgångarna, tryggheten måste gå före alla andra typer av argument. 

Jag är helt enig.

Debattartikel publicerad i VK fredag 17 maj.

Våren 2019, för snart fem år sedan, gick vi senast till EU-val – så avlägset det känns idag. Då var Storbritannien fortfarande medlem i unionen, vi visste ingenting om det virus som skulle leda till en pandemi och vi hade aldrig kunnat ana vad som skulle ske i Ukraina.

Just nu utkämpas ett brutalt krig på vår kontinent. Sättet som EU:s medlemsländer enats bakom Ukraina är ett exempel på när vår union fungerar som bäst. EU agerade snabbt och enigt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande stöd har givits och mer än fyra miljoner ukrainska flyktingar har fått en fristad i EU. EU har alltså visat stor solidaritet med Ukraina, och Liberalerna ser fram emot att stötta Ukraina så länge det krävs.

Den europeiska gemenskapen hotas dock inte bara utifrån utan även inifrån.

Vi har sett det i Polen och Ungern, och nu senast i Slovakien. Utvecklingen går åt helt fel håll. Domstolar och mediers oberoende urholkas, HBTQI+-personers rättigheter inskränks och enhälligheten i ministerrådet missbrukas för egen vinning. EU ska vara ett samarbete för demokratier, inte en bankomat för länder som monterar ned rättsstatens grundläggande principer.

Liberalerna har varit pådrivande för att EU ska kunna dra in bidrag till länder som kränker grundläggande demokratiska värden. Det var helt rätt av EU att bötfälla Polen 2021 och det var en seger när medlemsländerna i december 2022 satte ned foten och frös utbetalningarna till Ungern. Länder som inskränker grundläggande fri- och rättigheter hör inte hemma i EU och måste granskas och bötfällas.

Ett tätare samarbete med länder som delar våra frihetliga värderingar är avgörande för både Sveriges och Europas välstånd och säkerhet. Trots det ser vi alltmer hur partier både till vänster och höger vill försvaga i stället för att förstärka det europeiska samarbetet. Liberalerna går längst fram i ledet för ett starkare Europa. Ensam är sällan stark och det är bara tillsammans vi kan lösa de utmaningar som Europa står inför: att hjälpa Ukraina vinna kriget mot Putins diktatur, klara klimatomställningen och säkra framtidens gröna jobb.

För oss liberaler finns det ingenting mer självklart än att bygga ett starkare EU där Sverige är med som fullvärdig medlem med euron som valuta. Ett EU redo att hantera dagens och morgondagens hot och problem.

Liberalerna är Sveriges mest Europavänliga parti och den 9 juni går vi till val för ett starkare Europa, starkare Sverige och starkare Umeå.

Hanna Lundin Jernberg (L)

Gruppledare Liberalerna Umeå och kandidat i Europaparlamentsvalet 9 juni

I måndags var det kommunfullmäktigesammanträde.

Liberalerna hade två interpellationer och en motion som behandlades på sammanträdet. En av interpellationerna var ställd av min partikollega Anders Norqvist om skärmtid i Umeås förskolor.

Regeringen har sedan en tid gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer om barns skärmtid och man vill även ta bort kravet om digitalt lärande i förskolan som infördes av Skolverket i läroplanen för förskolan 2018. När det infördes i läroplanen 2018 var det utefter ett uppdrag från dåvarande regering som bland annat gick ut på att se över hur barns digitala kompetens kunde stärkas. Nu när det gått ett antal år sedan dess och man experter larmar om att små barn inte bör exponeras för skärmar i varken hemmet eller förskolan.

Exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls, därefter är rekommendationen att begränsa skärmtiden till en timme per dag för barn upp till fem år. Den svenska barnläkarföreningen instämmer med WHO:s rekommendationer och menar också att förskolan bör vara helt skärmfri eftersom skärmar används frekvent i hemmen.

Med anledning av detta ställde Anders Norqvist följande frågor i en interpellation till För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten

1.   Finns det en samlad bild av i vilken grad digitala verktyg, såsom surfplattor, används av barnen i förskolan?

2.   Förekommer det att barn i Umeå kommuns förskolor använder digitala verktyg individuellt utan vuxenstöd. Om ja, i vilken utsträckning och i hur långa stunder?

3.   Anser du att det finns behov av riktlinjer för användning av digitala verktyg i Umeå kommuns förskolor?

Det blev en intressant debatt där S med Moa Brydsten i spetsen attackerade min partikollega och skolminister Lotta Edholm (L) och Liberalerna i sin helhet för att vara klåfingriga och att vi avser förbjuda digital teknik i förskolan. Det stämmer såklart inte. Brydsten visade att hon vurmade och försvarade digital teknik i förskolan och jag uppfattade att hon inte såg något problem med användandet därav speglade det svaret på frågorna i interpellationen. Egentligen gick det inte att utröna något mer i svaren på frågorna än detta försvarande. Brydsten avslutade även debatten med att insinuera att jag själv förordar förbud mot digital teknik och att hon minsann lyssnat på flera intervjuer med skolministern där ministern säger att avsikten är att förbjuda digital teknik i förskolan helt.

Jag vet inte var Brydsten har lyssnat någonstans för jag har aldrig hört min partikollega säga något sådant, utan det handlar som sagt att ta bort kravet om att man måste använda digital teknik i förskolan. Brydsten får gärna komma med källor och bevis på var ministern har sagt något om förbud så att man kan ta Brydsten på allvar.

Liberalerna har i regeringsställning visat stort mod i att ta tag i problemen i för- och grundskolor och menar att man behöver ”gå tillbaka till grunderna” i skolan. Som Liberalerna säger, från skärm till pärm! Men givetvis kommer man inte förbjuda något utan det är en balans man behöver ha i fråga om digitalt lärande i förskolan vs analoga böcker, papper och pennor.

Sedan ska vi inte glömma bort vad förskollärarna själva säger i frågan om skärmtid även om frågan är tudelad inom yrkeskåren. 

I dialog som jag haft med en förskollärare så säger denne att när man frågar barnen på en måndag vad de gjort i helgen eller om det varit lov och frågat vad de gjort på lovet så svarar fler och fler barn “jag har suttit med paddan” hela helgen. Därför sa förskolläraren – vi tagit bort Ipads mer och mer från undervisning och återgår till det analoga för vi ser att barnen behöver komma bort från paddorna. En del barn ser vi till och med är beroende och blir alldeles skakiga i kroppen om de inte får fortsätta hålla i och sitta med förskolans ipad osv. Vi går tillbaka mer och mer till analog lärandemiljö och vi ser även att barnen blir lugnare av detta. 

Nedan en artikel man kan läsa där ministern själv uttalar sig om påståendet om att L skulle förorda förbud mot digital teknik:

https://www.svd.se/a/xg0rAV/lotta-edholm-vi-foreslar-inget-forbud-mot-digital-teknik

Fråga till dig som läsare: Är det rätt att ta bort kravet i läroplanen om digitalt lärande i förskolan? Någon annan reflektion? Kommentera!

Umeå ungdomsråd hade i fredags en debattartikel i VK publicerad som utgick från Liberalernas motion om att en utredning ska göras om hur ett ungdomsfullmäktige i Umeå kommun kan organiseras.

På måndag ska nämligen denna motion debatteras av politikerna i fullmäktigeförsamlingen och beslut ska tas om motionens yrkande. Då är det upp till bevis hur många Umeåpolitiker som på riktigt värnar ungas engagemang och delaktighet i det demokratiska samtalet.

Många kommuner i Sverige har idag inrättat ungdomsfullmäktige där unga får en möjlighet att lyfta sina ideér och förslag på vad dom vill förändra, förbättra och utveckla i sin vardag och framtid. Detta forum ger också politiker en ökad kunskap om ungas behov och prioriteringar gällande kommunens ansvar och verksamhet. I mötet mellan unga och politiker kan det uppnås en större förståelse och tillit till vår valdemokrati samt minska klyftan som idag finns mellan unga och politiker.

Jämställdhetsutskottet i Umeå kommun har berett motionen och yttrat sig. De yrkar på avslag och hela deras argumentation upplever jag som tröttsam. Umeås slogan ”Umeå vill mer” lyder inte i deras yttrande. Utskottet tycker att enbart de ungdomar som redan besitter en verktygslåda för att navigera i den typen av sammanhang är de som kommer att delta i ett ungdomsfullmäktige. Där visar utskottet att man redan bestämt sig att inte ens göra en omvärldsanalys för att se hur ett ungdomsfullmäktige kan organiseras, för ack så fel utskottet har.

Ett ungdomsfullmäktige kan organiseras på olika sätt och det mest framgångsrika exempel jag sett är det i Skellefteå kommun. Där möts politiker och ungdomar utifrån en inarbetad modell för att diskutera frågor. Ungdomarnas ideér till politikerna har förberetts ute i skolorna där representanter från skolorna sedan deltar på ungdomsfullmäktige. Vari ligger detta att det endast är ungdomar som exempelvis är engagerade i partiernas ungdomsförbund som deltar på dessa forum?!

I Skellefteå ungdomsfullmäktige 2022 fick eleverna frågan ”Hur tycker du att Skellefteå kommun ska växa mot 2030?” 534 förslag och idéer kom in. Elever från 18 skolor deltog. Det är helt fantastiskt.

Det som är intressant är att utskottet även yttrar sig om Umeå ungdomsråd och att samarbete med dom bör utvecklas. Umeå ungdomsråd uttrycker sig i din debattartikel om det hela så här:

Under 2023/2024 bereds en motion om forum för samråd med barn och unga i Umeå kommun.  Motionen använder begreppet “Ungdomsfullmäktige”, men menar i enkelhet att kommunen  ska se över hur ett sådant forum ska organiseras och sedan inrätta ett sådant forum. Som  sakkunniga i frågan bidrog Umeå Ungdomsråd med sakinformation till beredningen. Vi  förklarade relevanta begrepp, hur det sett ut tidigare i Umeå kommun, och att det finns lika  många varianter av ungdomsforum som det finns kommuner i Sverige.  

Den 29 april 2024 ska Umeå kommunfullmäktige fatta beslut om motionen, och tyvärr är  förslaget till beslut att rösta “nej”. I beslutsunderlaget ser vi samma myter som tidigare om  ungas delaktighet. Jämför vi Umeå med andra kommuner så ser vi klart och tydligt att stödet  till ungas delaktighet är lägre, och att en sådan utredning som föreslås i motionen är  välbehövligt och rätt steg att ta. Vi är djupt kritiska till att inget samråd med barn och ungdomar  skett om själva förslaget, vilket i sig fastslår att Umeå kommun behöver sådana strukturer.

Ungdomsrådet avslutar sin artikel med att uppmana umepolitikerna att bifalla motionen.

Att skapa mötesplatser och forum där unga och politiker möts är viktigt. Att låta unga vara delaktiga och utveckla vår kommun är en garant för att vi bygger det Umeå kommun som våra invånare vill ha både nu och i framtiden. På måndag kan Umeåpolitikerna visa hur mycket de tycker att ungas åsikter är värda att lyssnas på i ett samlat forum där politiker och unga möts. 

Imorgon 17 april är det votering i riksdagen om förslaget på ny könstillhörighetslag i Sverige.

M och L har varit pådrivande i frågan men dessvärre är det många inom partierna som hyser stor oro och har försökt förmå sina respektive partier att pausa eller återremittera förslaget. Jag är en av dessa och jag är även ledamot i centralstyrelsen för Liberala kvinnor. Det är många representanter inom kvinnoförbunden hos partierna som försökt förmå sina partier att pausa förslaget och återremittera ärendet. Det är förståeligt att man vill trycka fram en lag som behöver moderniseras men dessvärre går det för snabbt nu och mycket har hänt på kort tid och länder som har infört liknande lag kan man få rapporter från nu om att det inte riktigt blivit så positivt som man trott. Därför hade förslaget behövts skickas ut på ny remissrunda då man nu använder sig av gamla remissyttranden från när S satt i regeringen.

Sedan ett decennium har antalet barn med könsdysfori i västvärlden ökat kraftigt, i Sverige med elva gånger, från 196 barn 2008-2012 till 2160 barn 2018-2022. Behandling med hormoner och mastektomi (borttagande av en kvinnas bröst) är vanligt, i Sverige fick 440 barn hormonbehandling 2017-2021 och den yngsta flickan som fått mastektomi var 14 år. Då medicinsk och kirurgisk behandling av barn med könsdysfori saknar evidens är detta en genuin vårdskandal.

Med det nya lagförslaget kan alltså barn, med målsmans tillåtelse, kunna byta juridiskt kön. Femtio procent av de barn som söker vård för könsdysfori har minst en neuropsykiatrisk diagnos eller annan psykisk ohälsa såsom självskadebeteende, suicidtankar eller annat. Föräldrar runt om i vårt land kämpar med sina barns psykiska ohälsa med allt vad det innebär för både individen och familjen. Genom att föräldrar nu får ansvaret för att låta sitt omyndiga barn byta juridiskt kön kommer pressen att bli ännu större. Utan specialistläkare som stöd och en medicinsk diagnos som grund.

Vad ska man säga till Sveriges föräldrar som känner en enorm press på att skriva under en ansökan de kanske i själva verket inte alls tror på?

I lagförslaget stipuleras det också att icke-binära personer ska få genomgå underlivskirurgi. Det innebär att en person som anser sig varken vara man eller kvinna skall kunna erbjudas en kirurgisk åtgärd för att skapa ett könsorgan som varken är manligt eller kvinnligt. Det här, påstår man, ska ske med ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som grund. Varken vetenskapen eller den beprövade erfarenheten något om könsneutrala könsorgan, hur ska man lösa detta?

Det är förståeligt att förslaget är framtaget med de bästa intentioner att hjälpa en utsatt grupp transpersoner men den kommer få oanade konsekvenser även för andra. För tonåringar som letar efter sin plats och identitet i världen. För den växande gruppen flickor med psykiatriska diagnoser som söker en lösning för sitt mående. För de pojkar som inte passar in i pojkmallen. Men också för de kvinnor som oroar sig för om de kommer att möta en vuxen med manliga könsorgan i duschen på simhallen.

En sista bedjan till riksdagsledamöter oavsett parti – se till att lagförslaget går på återremiss så nya fakta kan bedömas och lösningar finns på plats för att hantera de problem som lyfts i debatten – av både specialistläkare och forskare men också av helt vanliga människor. Annars kan det här leda till en genuin vårdskandal precis som så många har lyft i debatten.