Jag lyckades aldrig förstå vilka praktiska exempel man kunde tillämpa med hjälp av derivatan. En första derivering kan teoretiskt se ut så här (om jag rätt minns): X3 , 2X2 Vill säga i ett första steg. Men som sagt några praktiska exempel kunde jag inte använda det till.
Ser vi till benämningen kWh har vi också här h:et som man skulle kunna derivera och då bli 1. Derivatan av X är också 1.
När man säger eller benämner kW utgår man alltid ifrån det gäller förbrukning per timme. Vi kan därför byta ut h:et till till antal timmar det eventuellt skulle gälla när ström exempelvis förbrukas. Det blir ju helt enkelt under 3 timmar, kWx3.
Nåväl detta vara bara en sak jag kom på, sedan har vi krockar med fordon, främst bilar. Om en bil är tung och en lätt är den lättare bilen alltid mindre skyddad, eller tar mer skada än den större och tyngre. Att en personbil krockar med en lastbil kan vi själva räkna ut vad som sker.
Men om 2 (gummi)-bollar krockar med varandra och även i relativ hög hastighet, vad händer då? Studsar inte båda ifrån varandra då? Om man tänkte sig vi kunde göra bilarna likadana som hade en typ av studseffekt skulle inte många, främst dödsolyckor undvikas då? Vi vet senast då Vilks och 2 poliser omkom. Bilen hade hög vikt och även lastbilsföraren fick skador. Tänk om vi kunde bygga bilar som inte är så tunga men med ett starkt skyddande skal som även kunde vara fjädrande. Allting som är stumt orsakar skada både på sig själv och andra. Det kanske inte går men kanske något tänka på.
En enkel regel också som gäller vid hastigheter. Vi har all hört någon gång, det blåser 30 sekundmeter. Eller 30m/s. Hur mycket blir det i km/h? Multiplicera med faktorn 3,6 får du fram hastigheten i km/h. Dividerar du får du det omvända. Kanske bra att veta för den som inte visste det tidigare.
Hur kan det bli 3,6? Det är egentligen en omräkning av 1 timme = 3600 sek. Km = 1000 m. Dividerar man dom båda (3600/1000) blir det faktorn 3,6.
Även träskallar kan behöva öva lite ibland.
kommentar