Den gamla rostiga skutan var vind och skev, fylld med gröna alger därunder. Den hade tidigare gått på djupt vatten, nu var den strandad och loj. Tidigare med besättning hade vinden drivet den framåt. Nu stod seglen bara för syns skull och de gröna algerna blev bara fler. När skutans herre, som var en dam, ja en ren puritan med lära från den gamla kraken stod hon där bara och visade baken.

Likt ett lappkast började det blåsa fruktansvärt, men skutan var ju på land så till vilken nytta var det. Puritanen, jag menar damen tog sig för pannan och brast ut i skratt, vilken jäkla natt. Med två sjömän vid sin sida sov de sött trots det i sängarna blev blött. Precis som det skulle varit något nyfött. Till allas förvåning dök en liten skeppare fram, ur kölen längre ner under kvinnans barm.

Den fortsatta hiarkin var nu av en arvinge räddad, bara nu inte de gröna algerna ställer till besvär bekymrade hon sig över. Men egentligen vad gör det, bara vi får klöver. Lite hemmagjord soppa var allt som blev över och det slängdes bordsöver, till de gröna algernas förtret. Nästa dag var stämningen på topp, ja många löpte rent amok. Dans och sprudlande humör, den gamla kraken skulle nu rustas upp, först med en ny köl. Sedan allt det övriga, men hur gick det sedan. Jo, ledan tog över och den gamla skutan gick i sank.

Kvar blev endast den rödgröna röran, algerna som nu slåss om gunsten, precis som älgar när de har brunsten. Hur det sedan går vet vi först nästa år.

Det är väl en mänsklig rättighet vi har, besöka släkt, vänner osv. För Västerbottens invånare är Umeå regionstad som vi alla borde tillåtelse besöka, eller möjlighet till tillträde varhelst och närsomhelst vi vill. Vilken stad det än månde vara i Sverige kan inte den staden endast vara för deras invånare eller de invånare som där ligger nära. Södra Sveriges landsbygd med dess städer kan se annorlunda ut än vad vi i tex V-mina har. Här i fjällbygden är fint och bra på alla sätt, men en resa till Umeå kan bli nödvändig ibland. Det kan också vara så att det finns folk som måste pendla av olika anledningar. Staden för oss Umeå, ska den inte vara tillgänglig för alla som bor i Västerbotten, liksom om vi tänker oss södra Sverige och dess bygder och städer där? Det är ett märkligt förfaringssätt både av ledande umebor och även av regering att i det närmaste utestänga för vissa andra som bor i länet. Man säger givetvis inte rakt rakt ut att det är så, men effekterna av deras agerande blir därefter. Staden Umeå ska för oss ALLA som bor i Västerbotten vara tillgänglig även relativt lätt att nå. Inte bara via internet utan att fysiskt på plats komma dit. Vilka alternativ finns? Buss, ja det finns till viss begränsning. Tåg, nja det går dåligt, men det går om man har en hel dag på sig. Påstigning måste då ske i S-uman efter en resa dit av 7 mil.

Alla kan inte heller åka buss, jag kan inte. Taxi/bil är enda sättet. Så vilka alternativ har jag och många andra med mig, även de som kan åka buss? Med elbil blir knappast lättare, tvärtom om vi ser föregående redogörelse jag gjorde.

Jag tycker det är närmast oförskämt diskriminera vissa av Västerbottens invånare som man gör. Gå på teater, var finns det i Vilhelmina eller besöka något annat evenemang. Varför inte för den hockeyintresserade se en hockeymatch live med Björklöven, ett av lagen.

Det här är något som EU borde ta upp, att det får anses diskriminerande som utvecklingen blivit. Att Umeå SKA VÄXA betyder inte att resten av Västerbotten ska dö ut.

Umeås ledande politiker måste vara egoister uti fingerspetsarna. Att dessutom, i det här fallet V-minas (ledande) politiker verkar helt sakna kraft åstadkomma något själva, utan verka helt lyda under och vad man tycker- eller hur Umeå utformas. Att kräva är inte straffbart. Tyvärr så är undfallenhet den princip man styr efter. Kan det annat bli då?

Umeås styrande sällskap kan liknas vid Putin och (H)ans Ryssland.

Detta får mera bli en hypotetiskt fråga. Men om jag åker härifrån V-mina till exempelvis Umeå, räcker batteridriften först och främst hela vägen? De flesta tillverkare uppger den maximala körsträckan bilen går på ett fulladdat batteri. Det kan variera beroende av batteriets kapacitet. Jag har tittat runt lite vad olika elbilstillverkar har och om jag säger runt 60 kW torde jag vara någonstans kring ett medelvärde. Medelvärdet på distansen skulle jag få till någonstans 40-50 mil. Nå låt säga jag åker härifrån V-mina med fulladdat batteri och med ett 40 mils max distans på batterikapaciteten borde det räcka. Men om jag bara har en bil med 31 mils max distans då kan det bli problem att strömmen inte räcker hela vägen och var laddar jag då? I Åsele sägs finnas ett ladduttag, men men vill jag stå redan där i någon halvtimme? (snabbladdning, det snabbaste jag hittar uppgifter på ladda är 18 min)

Så jag fortsätter min färd utan att stanna i Åsele och närmar mig Fredrika. Den här dagen är det minusgrader och hösten börjar närma sig och jag har lagt om däck till vinter och dubb. Jag har lite otur och det börjar snöa efter vägen. Lyset måste på, inte bara varselljusen, utan halvljusen. I o f sig är bilarna numera utrustade med ljus som drar bra mycket mindre ström än de gamla samt mycket effektivare, men ändå. Både kupéfläkten är igång och som sagt även lyset, så det drar ström hela tiden och givetvis strömförsörjningen av värmen i kupén. Hur det är uppbyggt utan ett vattensystem vet jag inte, men ström måste det ändå ha.

Nåväl, färden fortsätter och jag närmar mig Bjurholm, finns här någon snabbladdare? Det vet jag inte, har då inte sett någon de gånger jag tidigare åkt till Umeå. Jag chansar, har ”tur” och strömmen räckte, men knappt. I Umeå lär det finnas, bla annat vid Avion vet jag. Jag kör dit, men när jag kommer dit står 3 bilar före mig. Om ändå vi säger det är en snabbladdningsstation bör det minst 3*20min, alltså minst 1 timme innan det blir min tur. Då får jag otåligt sitta och vänta där i 1 timme tills det äntligen blir min tur. Det åtgår nästan en halvtimme till innan min bil är fulladdad. Med alla stopp och kringvägar plus laddningen har det nu gått ca: 2 timmar bara i det. Jag åkte från V-mina kl 08 och nu är klockan minst 12. Jag måste väl ändå äta lite också, det tar ytterligare minst en halvtimme. Nu var jag äntligen klar och kan göra mitt eller de ärenden jag åkte hit för.

Dagen går fort och det är äntligen dags åka hem igen. Nu är det mörkt och jag måste ha hellyset på, plus kanske också extraljus eller ramp på. I alla fall när jag kommer förbi Vännäs. Här börjar det välkända Norrlandsyndromet närma sig. Förbi Bjurholm och nu är man riktigt inne i ”mörkret”. Inga gårdar alls, ingen bebyggelse utan bara väg så långt ögat kan se, om det inte är några kurvor också förstås. Men hur är det med batteriet och strömmen? Tidigare på nedresan var bilen inte ilastad de grejor jag nu har med mig tillika och sammantaget har det nu gått mera ström på uppresan än på nedresan. Jag börjar bli nervös, finns några laddmöjligheter i Fredrika? Åker in där men ser inga. Jag måste chansa att strömmen räcker till Åsele. Med nöd och näppe gjorde den det och en laddning som tar minst en halvtimme igen måste ändå ”offras”. Det är sen kväll när jag kommer hem och bara laddningarna har tagit nästan 2/3 av hela tiden av min resa. Är detta rimligt?

Ser vi till vad som brukar hända på påskarna när turisterna kommer hit till lilla V-mina med sina stora släp och skotrar och även bilda köer där man under nuvarande förhållande måste vänta till tills nästa tankat vid pumpen osv. Tanka bränsle går relativt fort, men hur blir det med el och hur kommer det se ut i städerna där många skulle vilja ”tanka” så snabbt som möjligt om nu har alla elfordon. Lastbilar och elbilar.

Tid är pengar brukar man säga och folk är väldigt stressade idag. Inte som på hästens tid, man kunde vänta på att hästen fick sig en tugga liksom även kusken. Det vekar som den tiden åter kommer tillbaka när elbilsnätet är fullt utbyggt.

Vänta, vänta, vänta…

Passar ens alla snabbladdare till alla olika fabrikat av bilar?

För miljpartister, Lorentz Tovatt, Karolina Skog och andra som inte har någon kunskap i hur Sverige kan se ut mellan avstånd mm, kan jag berätta att Umeå är en av tre större städer som ligger närmast V-mina. De är ungefär lika stort avstånd till alla från centralorten V-mina räknat. Bor man ute i fjällvärlden kan man ytterligare få lägga till 2*20 mil . Det brukar bli minst 50 mil (från centralorten) t o r om har ”tur”. Ska man flaxa runt lite i stan på olika ställen kan det bli betydligt mer.

Måste inte ALLA inom ett EU-land ges likvärdiga möjligheter? Det som nu pågår är ren diskriminering. Vad säger folkrätten?