Så skulle jag vilja beskriva det och främst om vi tittar till riksdagshuset och vilka som huserat där de senaste 8 åren. Jag skulle vilja kalla de flesta broilers, politikerbroilers som aldrig haft ett ”riktigt” arbete utan bara växt upp och med politiken och skolats in i den utan en verklig kännedom om människorna utanför. Sveriges befolkning, Sveriges landskap, städer och hur olika människor kan ha sina olika tillvaron, de verkar de direkt främmande för. De har sina lyor, ja lyxvåningar i storstan S-holm de flesta, kommer oftast därifrån själva och oftast också läst sig till vad de ska arbeta med, vill säga utveckla sin broilerteknik.

Nu verkar de flesta ryka när vi får en ny regering och det kan vara bra. Det är inte bra att samma människor cirklar runt och inte tar åt sig nya idéer eller inte känner någon press att försöka höja sig. Det blir som gammalt gräs, åkrar och marker faller i träda och är svårt att väcka till liv, med tiden förmultnar allting.

Alla är säkert inte urkass, men det breder ut sig en osäkerhet i allt. De uppträder harigt, är rädda ta beslut, vågar inte, eller rent av rätt tomma i bollen. Demokratin lever trots allt inom Sverige och vi får nu se vad som händer.

Det är otroligt mycket som måste åtgärdas. 200 skolor i Sverige saknar lärare. Sämst är det givetvis i Sveriges mindre befolkade delar, om den här regeringen kan göra något åt det är väl tveksamt. De flesta i den konstellation vi får har ju applåderat åt friskolorna. Sämst i det fallet torde vara nuvarande Liberaler jämte Moderaterna som främst gynnar de tätbefolkade delarna i Sverige, främst Sveriges större städer, S-holm inte minst. Hur de ska vända trenden och börja bry sig om folket, människorna som är utanför deras intressesfär har jag svårt förstå. Men det är nog som befarat, skolan är så körd i botten att den aldrig kommer gå att reparera.

En undersköterska från Ukraina som vill lära svenska inom sitt yrke och bor i S-uman, måste pendla till Umeå varje dag 46 mil. 46 mil? Det är inte klokt, finns inte ens svenskundervisning (kurser) längre i våra mindre orter? Hur fan ska den här regeringen fixa till de ”utanbygder” vi bor i och där allt har förfallit om vi jämför med tidigare service hur det kunde se ut. Ska storstadspartiet Moderaterna nu bli land- och glesbygdens vänner? Centern har ju redan svikit om vi tittar till utslaget från valet och inte minst lokalt.

Knäppa händerna och hoppas kan man alltid.

Vi förbrukar ungefär 140 TWh el/år.

Torkad björkved har det största energiinnehållet vilket motsvarar ca: 2660 kWh/m³.

Hur många m³ ved á 2660 kWh skulle behövas för att ersätta det årliga elbehovet på 140 TWh?

Enligt mina beräkningar skulle det behövas 52 631 578 m³ för att nå behovet av en förbrukning av 140 TWh över 1 år. (teoretiskt)

Vi har tidigare haft försökt vad jag kan minnas att ta tillvara överbliven skog, träd som inte duger varken för massa eller sågning. Tillika var det under en tid frågan om vi skulle ta tillvara stubbarna. Jag kommer ihåg att även jag var positiv till detta. Inte långt från där jag bor hade man en avlastningsplats, av dåligt överblivet virke (kunde vara murknat), även ris och kvistar och toppar s k ”grot” som man sedan gjorde flis av. Det är ändå bra många år sedan man upphörde med det.

Många fabriker som tidigare levde av produktion på sina olika träprodukter finns inte längre, direkt varför vet jag inte. Spånplattefabriken i S-uman är en som är nedlagd.

Värtaverket drivs med flis. Läs här

Bevara främst gammelskogarna och den biologiska mångfalden. Kvistar, grenar och överbliven bråte gör marken bördig, enligt gammalt bruk. Är det någon skillnad idag? Jag tror inte det, bara att idag verkar man bry sig mindre om skogen hur den kommer utvecklas. Tidigare fick det ta den tid det tog att växa upp. Idag sker mycket på konstlade vägar. Snabbväxande skog, extra gödning som tar kål på markens växter och djur. Det vi numera kan ofta se är stora kalavverkade ytor som har svårt för föryngring, kanske aldrig mer blir någon skog där träden fått en ordentlig tid på sig växa, saknar stora mängder både friskt trä (starka fibrer) och starkt byggnadsvirke.

Hinner ens skogen där den avverkats växa upp till ordentliga träd? Avverkning sker på nytt så snabbt som möjligt. Marken urlakas och kvar finns bara mindre skog, som knappt går att använda till något.

Vi måste bli mer rädda om skogen. Skogen kan ha lika stort värde i om den får står kvar istället för att den avverkas allt för hårt.

Vi får väl se om den nya regeringen kommer ta fram någon ny energipolitik eller hur man tänker hantera det här.