MOBBING. Jag skrev tidigare om fallet med den finska flickan som mobbades  och misshandlades inför ett fyrtiotal andra barn. Då skrev jag att detta mycket väl hade kunnat hända i Sverige.

Jag hade både fel och rätt.

Det visade sig att det fanns ett värre fall i Sverige som beskrivs i Skånska Dagbladet i veckan.

"Det är dagen före jullovet, 2007. Fjärdeklassarna på Rutsborgsskolan håller omröstning i klassrummet.
"Vem tycker att Victor är knäpp?"
Det blir handuppräckning. Alla armar far i luften, utan undantag. Även Victors bästa vän räcker upp.
När klassföreståndaren kommer in i rummet undrar hon vad som pågår.
Hon får ett svar men gör inget åt saken. Varken då eller senare."

"Pappa Johan har kämpat i åratal för att få skola och politiker att se och lyssna.
Sonen Victor mobbas av skolkamraterna och nonchaleras av vuxenvärlden.
En reaktion kommer först när pojkens myror i brallan förvandlas till ett destruktivt utåtagerande.
Då agerar skolan och vuxenvärlden. Men inte genom att flytta mobbare eller ge Victor stöd.
Utan genom att flytta honom till en alternativskola inför femte klass."

"Den 12 maj ringer Victor till sin farfar. Han orkar inte gå till skolan i dag och vill inte vara ensam. Kan farfar komma över till huset och göra honom sällskap?
Visst, han kommer. Som så många gånger förut när Victor mått dåligt.
Men den här gången öppnar ingen dörren.
Victor har hängt sig.
Han blev elva år. "

Det är de vuxna i skolan som är skyldiga till pojkens död. Svaret hur man kan göra kan grekcyprioten Stavros Louca från klass 9A berätta allt om. Svaret handlar inte om hårdare tag i skolan eller barndomstolar oavsett vad Folkpartiet än påstår. Det kanske högeralliansen borde fundera över istället för att försöka föra in detta i alla politikområden från skola till försäkringskassa och sjukskrivna.

THOMAS HARTMAN