PLANERING. Jag är en varm anhängare av kulturhuvudstadssatsningen. Jag har exempelvis sett hur Liverpool vände sitt varumärke och utvecklade sin stad både innan och efter de hade kulturhuvudstadsåret 2008. Satsningen på kulturhuvudstadsåret flätade ihop kultur med fysisk planering. Satsningen blev en hävstång för framtiden med mycket lyckat resultat.

Därför är det bekymrande med hållningen att inga fysiska ombyggnationer ska göras exempelvis av Umeås torg. Skälet som anges är att stadskärnan inte kan vara en grusgrop 2014.

Det känns platt och futtigt och är inte ett synsätt värdigt Umeå.

Att det går att göra på ett annat sätt har vi sett i historien. Vi flera exempel när den kommunala planeringen präglats av handlingskraft. Exempelvis när det gäller läktare och plan till damfotbollen. Möjligen chockades vissa av hastigheten men målen nåddes med lyckat resultat. Ett annat exempel är omdaningen av Noliaområdet för att hinna till den då kommande Noliamässan i Umeå. Även den lösningen blev alldeles utmärkt och visar på handlingskraft.

Det finns ett stort antal planer för staden mellan broarna och stadens centrum som nu riskerar att stanna av. Sanningen är att de snarare borde varit utlösta för länge sedan. Med det synsättet att lägga en blöt filt över stadens omvandling riskerar kulturhuvudstadsåret att fungera konserverande snarare än utvecklande för Umeå och regionen. Dvs precis tvärt emot den strategi Liverpool använde sig av.

Det är djupt oroande.

THOMAS HARTMAN