Det finns många fördomar mot kristna människor. När du är kristen så får du inte göra si eller så. Det är många som påstår detta och jag kan förstå att de säger så. Jag trodde likadant tidigare. När man bekänner sin tro så är det totalt förbjudet att göra fel.

Gud skapade människan till sin avbild. Men han utrustade oss alla med en fri vilja. Du kan välja fritt här i livet men du måste vara beredd att ta konsekvenserna av ditt handlande. Jag kan exempelvis välja att stanna hemma från jobbet för att det är bra på TV men jag måste vara beredd att min arbetsgivare tar sig en funderare.

Jag skulle kunna gå på kiosken och köpa ett paket cigaretter och börja röka men jag måste vara beredd att jag förmodligen blir sjuk och får både dålig kondis och ekonomi.

Jesus tycker om dig i alla lägen även om du skulle strunta i jobbet eller börja röka. Men som sagt du måste vara beredd att ta konsekvensen av ditt handlande.

Men en sak som gäller många kristna är att har de bestämt sig för att följa Jesus så brukar de allra flesta stå i ganska enkla valsituationer. Inte kanske jämt men i de flesta fall. Det är i alla fall så för mig men jag gör många fel dagligen ändå.

När man följer Jesus och får en kristen tro så bekänner man att Jesus dog på korset för våra synders skull och att han sedan uppstod på den tredje dagen.

Under Gamla testamentets tid så gällde lagen. Denna lag kunde ingen människa följa och det kan ingen heller idag. Man trodde helt enkelt att följa lagen och offra var vägen till himlen.

När Jesus kom till jorden så sa han att enda sättet att komma till himlen är att följa honom. Synden fick en helt annan innebörd.

I Johannesevangeliet kapitel 8 kan man läsa om när en kvinna skulle stenas till döds. Jesus såg detta och gick fram till männen och sa: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.”

Ingen kastade en sten på henne utan de släppte sina stenar och gick där ifrån. Jesus gick sedan fram till kvinnan och sa ”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?” Hon svarade: ”Nej, herre.” Jesus sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.”

Satt igår i telefon med en mycket glad ordförande. På tisdag får ni förmodligen veta varför.

Jag satt under förmiddagen och chattade med en elitidrottare. Han sa bl.a ”Om du ska gå långt i en satsning så måste du även gå igenom perioder som är tuffa”

Så är det för den som ska lyckas inom exempelvis idrotten men jag ser en liknelse till det verkliga livet. Vi har alla då och då svåra perioder och dessa måste man försöka övervinna. Det är lättare sagt än gjort. Jag har själv varit ställd mot en brant bergvägg som jag ansåg omöjlig att besegra. Jag såg ingen som helst lösning på det hela. Jag insåg att jag inte skulle kunna klättra upp och hur jag än försökte så ramlade jag ner. Det kändes som att någon stod riktad mot mig med ett automatvapen och att jag var totalt försvarslös.

Jag hade dock ett vapen som är bättre än alla andra vapen. Jag hade Jesus vår frälsare. Det enda hoppet jag hade kvar var Jesus. Jag klamrade mig fast i honom och gick segrande ur striden. Jag kom upp för berget, motståndaren kapitulerade och slängde sitt vapen. Jag hade vunnit.

Ibland känns situationer helt omöjligt för den mänskliga varelsen. Jag tror att har man stått mot en vägg med fienden mot sig och lyckats besegra detta så kommer det att stärka en.

I 1:a Samuelsboken 17 kan man läsa om när David besegrade Goliat. Det borde varit omöjligt men David fixade det hela. Tänk vilken stor träffyta han hade!

Jag hade en bekännande tro ett bra tag innan den där novemberdagen då min kropp skulle sänkas i vatten. Detta innebar att jag inte alls hade förväntat mig någon skillnad förutom att man skulle officiellt gå med i församlingen.

Jag hade funderat på dopet länge och det kan nog Pastor Roland Pettersson intyga. Det fanns saker som bromsade mig. Var jag så perfekt som alla andra kristna verkade vara? Vad händer om man döper sig och sedan ev syndar? Vad liknar det?

Jag hade bra länge ibland sagt till mig själv ”Jesus om du finns, ge mig ett tecken”. Vad förväntade jag mig egentligen? Skulle döda resa sig ur gravstenarna eller vad? Nu märkte jag ibland efter det att jag bad för mig själv att saker hände. Jag kände mig även mentalt starkare.

Jag minns när min mor hade en kort stund kvar att leva. Jag bad till Jesus att ”Visa att du finns”. Jag kände mig lugn oerhört lugn trots min mor var i det tillstånd hon var. När hon sedan avlidit och jag var i hennes rum tillsammans med en katolsk präst (min mor var katolik) och en bror så såg jag att min mor inte var där. Det var ungefär som någon ätit en banan och lämnat skalet. Jag var helt övertygad att min mor fanns någon annanstans. Prästen höll med om mitt resonemang medan min bror förmodligen inte tänkte så mycket på vad jag sa eller att det kanske slagit om helt för mig.

Nu följde en tid då när många kände en sorg så kände jag en glädje. Inte en glädje över att min mor var död utan en glädje av att hon nu var hos vår herre. Jag funderade hur jag kunde ha den känslan och jag är helt övertygad om att detta är bara ett av de tecken som jag velat ha.

När jag ett tag senare tog en promenad så sa jag för mig själv att ”bevisa att du finns”. I samma veva fick jag nästan samvetskval för det var ju så att flera av varandra helt oberoende saker hade skett. Vad mer ska han bevis? Klart han finns!

Johannes 14:6 Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Det finns bara ett sett att hamna i himlen och det är genom att följa Jesus. Det spelar i övrigt ingen roll vilka goda gärningar du gör om du inte följer honom. Du kan lägga allt du har i kollektskålen men du kommer inte till himlen om du inte följer Jesus. Du kan fara land och rike runt och göra goda gärningar men följer du inte Jesus så kommer du inte till Fadern.

Blev det någon förvandling av mig efter det jag döpte mig? En sak som direkt inträffade var att jag slutade svära. Utan någon som helt ansträngning så upphörde det. Att svära är att tillkalla den onde. Jag vet en del som helt utan pardon slutat röka eller dricka alkohol sedan den dagen de döptes.

I och med dopet föds man på nytt i Jesus. Jag har upptäckt att när jag läser Bibeln så ser jag det med helt andra ögon än tidigare. Jag har faktiskt efter det jag bestämde mig att följa Jesus fått en mer acceptans för andra människor än tidigare. Jag har lättare att förstå varför exempelvis många människor inte har någon tro och lever som de gör.

Vad händer då jag syndar? Ingen människa är syndfri och det är ingen skillnad på synd och synd i Herrens ögon. Jesus kom till Jorden för att ta på oss min och din synd. Jag och alla andra gör dagligen fel saker och det räcker bara med att det är en tanke. Men svordomar finns inte längre för mig såvida jag inte citerar en annan människa.

Under det andra världskriget myntades uttrycket ”Arbeit macht frei” dvs Arbete ger frihet. Stora skyltar slogs upp ovanför de arbetsläger som tyskarna introducerade. Folket som arbetade fick arbeta till döds. Det är det värsta som hänt i Europa då bl.a över 10 miljoner judar, homosexuella, kommunister och motståndsmän fick möta sina sista dagar.

Jag ska arbeta 70 timmar de närmaste sex dagarna. Har ändå planerat in ett träningspass varje dag. Det bör funka om jag ser till att äta ordentligt.

Man ska vara glad att man har arbete. Tänk på de stackars Volvoarbetarna eller i Grekland och Spanien. Där har man 25% arbetslöshet. Arbetslösheten är något även vi i Sverige måste få bukt på. En viktig valfråga där det gäller att gå från ord till handling.

En viss frihetskänsla är det då man arbetar. Man får en lön och dessutom har jag oregelbundna arbetstider vilket också ibland har sina fördelar.

Att barn inte ska reta varandra tycker vi nog hör till vanligt sk folkvett. Barn ska inte reta någon annan eller frysa ut. Detta kallas mobbning. Det kan ställa till stora problem för resten av livet för den utsatte. Har det blivit bättre på senare år? Svaret är nej och åter nej.

Hur förhåller det sig i vuxenlivet? Samma sak sker där och då främst på våra arbetsplatser. På en bra arbetsplats förekommer ingen mobbning. Vad kännetecknar mobbning på en arbetsplats?

• Kollegor talar bara med dig då det är nödvändigt
• Du undanhålls information som du bör veta för att klara arbetet
• Kollegor bestämmer ovanför ditt huvud.
• Kollegor ser bara när du gör fel och anser sig själva inte göra ett enda fel. (De går till chefen och berättar det istället för att ta det vänligt med dig)
• Chef har hört talas om problemen men gör inte så mycket åt det hela
• Ryktesspridningar om arbetskamrat

Tyvärr förekommer detta en hel del och man kan väl såga som så att en del klarar av dessa situationer och en del inte. Vad som räknas kränkande för mig behöver inte vara kränkande för dig och tvärt om. Det är viktigt att en chef tar dessa saker på allvar och inte ignorerar det hela. Då är faktiskt chefen också i allra högsta grad inblandad i det hela. Det gäller att lyssna på den utsattes historia och inte bara stryka den stora gruppen medhårs. Att placera om den utsatte är vanligt förekommande tyvärr.

Jag tror faktiskt att de vuxna som beter sig så här kanske även betett sig lika i skolan. Jag blev själv lite retad ibland i skolan för att jag var mager men det är ingenting som egentligen berörde mig. Jag tycker tvärt om att det är skoj då det är högt till tak men gränsen vad som är tillåtet eller ej kan ibland vara hårfin. Det värsta jag varit med om som barn var när en förälder till en kompis påstod att jag var jude!!!! Jude verkade ha en negativ klang för denne man och jag har ett minne av att min mor ringde upp personen och förklarade att hon var från Österrike och hur hon hamnade i Sverige samt att vi inte var judar. Tror också att hon förklarade att judar också är människor. Till sammanhanget hör att i mitt område så var det inte många invandrare överhuvudtaget.

Läste ett gripande inlägg http://blogg.vk.se/johannahsundberg/2014/01/06/om-att-forsoka-laka-en-trasig-sjalvbild/

Har du hört uttrycket pigg som en lärka? Det är exakt så jag känner mig för tillfället. Trots att jag jobbat dagligen den sista tiden och oregelbundet så är jag pigg. Jag har dessutom antagit utmaningen att träna 365 träningspass 2014. Hur jag ligger till? Ja än så länge följer jag planen.

Läser numera oftast i Apostlagärningarna innan jag ska sova och igår var inget undantag. Apostlagärningarna kommer efter de fyra evangelierna i bibeln. Den handlar om apostlarnas tid efter Jesu korsfästelse med bl.a berättelse om församlingsutbredning. I kapitel 9 står det om Paulus. Han förföljde kristna men fick möta Jesus och blev efter denna händelse kristen. Paulus har skrivit stora delar av Nya Testamentet.

Det är ganska otroligt att det som hände för 2000 år sedan fick sådana konsekvenser att evangeliet spred sig över hela världen. Det har visserligen inte fått fäste överallt men vi kan ställa oss frågan hur kunde kristendomen få sådant fäste? Varför försökte man stoppa de kristna för 2000 år sedan? Varför korsfästes Jesus och hur kunde han uppstå? Ju mer man läser så kommer övertygelsen. Jesus var Guds son, apostlarna visste att det var så och därför spreds budskapet. Det finns många idag som tror att detta är påhittat för att imorgon vara av annan åsikt. Det finns många ”Paulus” på våran jord…..

Kristna möter svårigheter även idag och i vissa länder kan det vara lika med döden att inneha en bibel. Tack och lov inte här. Jag tror jag har 7-8 biblar i mina ägor.

Året har starta på ett föredömligt sätt. Vad jag märkt den sista tiden är att jag fått lite perspektiv på saker och ting. Jag gör det jag själv tycker känns rätt och jag känner att det är en stark kraft som hjälper mig. Det är Gud som leder mig och tack vare honom får jag hjälp att fatta vissa beslut. Har du tänkt på att vi varje sekund här och nu fattar olika beslut? De flesta besluten tänker man inte på eftersom det sker per automatik. De beslut som känns riktigt för dig kan verka konstigt i mina ögon men beslutet kommer inifrån dig själv så de är säkerligen väl igenomtänkta.

Igår innan jag somnade så bläddrade jag i en bok som min fru fick av mig i Julklapp. Det är en bok där bibeln skildras i ett lite mer historiskt perspektiv. Det är fakta om gestalterna och bra beskrivning av alla platser. Man får en helt klar bild av att Jesus och hans lärjungar faktiskt rörde sig på en relativt liten yta. Annat är det idag då nästan gemene man kan ha kontakt med människor på andra sidan jorden vilket gör att spridningen av evangeliet är lättare.

Läste att Colorado är nu den första staten i världen som har helt och hållet legaliserat marijuana. I Holland är det mer eller mindre ok att röka på för eget bruk och i Danmark är det i stort sett samma sak. Det finns folk som tycker att det borde vara samma i Sverige och menar att röka på då och då inte är skadligare än att ta sig en fylla.

Har givetvis själv rökt ovanstående saker och det är inget jag rekommenderar folk att börja med. Man blir helt enkelt slö, och  passiv. Dessutom så är risken överhängande att det blir ett intensivt bruk ifall det vore lagligt. Att exempelvis cannabis skulle vara ofarligt köper jag inte. I många filmer så framställs ex marijuana som något roligt och ofarligt. Inom nöjesbranschen så skrivs det gärna att den och den kändisen använt det ena och det andra. Det säljer och tyvärr skapar det acceptans bland många läsare. Kokain kan väl inte vara skadligt då Persbrandt använt detta?

Alkohol då? Är det en drog? Javisst är det en drog och en mycket farlig sådan. Det finns de som dricker sig berusad och tappar minnet, de förstör sina familjer och de blir våldsamma. ”Han blir bara så i fyllan” är ett uttryck som gäller en del. En del skyller sitt beteende med att säga ”Jag var så full igår” . Jag har testat alkohol också och sett en del men i mitt fall så blev jag sjuk dagen efter med illamående och en hel dag förstörd.

Det är viktigt att vi lär oss tidigt om drogernas baksidor. Det gäller att även föräldrar är med i resonemanget och inte säga ”det var väl inte så farligt” när deras barn testat det ena eller det andra. Det är också viktigt att vuxna låter bli att säga ”Kalle skulle aldrig göra så” dvs blunda för problemet. I stort set vem som helst kan få trassel med det ena och det andra även den duktige och prydlige gymnasieeleven som lever i den fina familjen. Vi ska också veta att större delen av landets interner inte skulle sitta inne ifall de inte använt droger.

Föreningar och organisationer som jobbar förebyggande gör ett fantastiskt arbete i kampen för ett drogfritt samhälle.

,

Bilden lånad från nätet. Inte ur mitt fotoalbum!