Kategori: politik

Slut upp på första maj! (årets första maj tal)

Av , , Bli först att kommentera 0

31354797_440210506419483_5771944087385014272_n

 

Imorgon är det första maj och följaktligen presenterar jag det tal jag ska hålla.

Andra talare är bland annat Mikael Berglund (Byggnadsnämndens ordförande) och Anette Andersson (S-kvinnor, Holmsunds-S, Kommunal och Landstingspolitiker)

Mitt tal

Hej allihopa

Jag har haft förmånen att vara ordförande för holmsunds s förening i lite över ett år nu. På den tiden har vi i föreningen agerat i ett tjugotal ärenden som har direkt med våra medborgares vardag att göra. Tillsammans med Holmsundsbor har vi försökt lösa saker och ting och påverkat politiken när det har behövts. Minst en gång i månaden har det varit ett ärende där jag personligen åkt ut och pratat, lyssnat och resonerat med våra medborgare.

Några av dessa saker rör årets tema, Trygghet. Därför vill jag slå fast vår förenings linje i några saker och ting.

Vi tolererar inte, och kommer inte tolerera, när våra medborgare känner sig otrygga av olika anledningar. Holmsund ska vara, och är, en trygg plats att bo och leva på. Holmsund ska vara fritt från våld och hot. Ung som gammal, kvinna som man, ska man kunna färdas på bussar, gå på torget och äta på kajutan utan att känna sig hotade eller trakasserade.

Vi står därför fast beslutna i att vi vill se en lokalt förankrad polis med god kännedom, närhet, till våra ungdomar och medborgare. Det ska inte vara något konstigt att polisen finns i Holmsund, det ska inte vara något speciellt över det. Det ska inte vara facebookupdateringar bara för att polisen kör nedför gatan en lördagkväll. Desto närmare våra medborgare, desto bättre!

Vi skulle ljuga om vi skulle påstå att Holmsund helt är förskonad från olika brott. Det är vi inte. Det har skett några uppmärksammade, fruktansvärda, händelser under året som gått. Dock har vi agerat, kraftfullt och resolut, när detta skett och det är inget vi ska skämmas över.

Men. Vi är helt emot falsk ryktesspridning på nätet om hur det är att bo och leva i Holmsund. Vi undersöker alltid sanningshalten i vad som sägs ute på samhället. Tyvärr har det förekommit rena rykten i vissa fall. Vi kommer, outtröttligt, påpeka faktat i sakfrågan och inte göra frågan om trygghet till en politisk slagträ från oseriösa partier. Holmsund är ett tryggt samhälle att bo i, och de gånger när något sker, så skall det hanteras korrekt och kraftfullt. Holmsund ska inte vara en arena för folk som snackar skit om vårt samhälle bakom tangentborden.

Däremot vet vi med tydlighet att det är unga män som både oftast är offer och förövare i de brott som sker i samhället. Här finns mer att göra i Holmsund. Och här får vi också rikta ett tack till ungdomsgårdarna arbete och andra som jobbar i närheten av denna grupp.

Det sagt så är vi för att en rak och öppen diskussion om ärenden som rör tryggheten i samhället. Det ska vara högt i tak, och långt till dörren.

Det enda sättet att göra ett samhälle tryggt, är att engagera sig i det. Det är därför glädjande att se så många aktiva i föreningar och folkrörelser ute i Holmsund. Det är människor själva som gör samhällen trygga och levande. Desto mer levande vi gör Holmsund, desto mindre främmande kommer också polisen närvaro vara, och desto mer tryggt kommer vi uppleva vårt samhälle.

Det yttersta ansvaret på Holmsunds trygghet vilar alltså på oss, på individens känsla för civilkurage och moral. På individens egna förpliktelse att engagera sig i det samhälle man bor i. Det finns inga som helst genvägar runt detta faktum.

Prioriterar man att sitta hemma och titta på TV efter jobbet varje dag så får vi ett samhälle där färre engagerar sig, och då ökar otryggheten. Så enkelt är det.

Men vi vill också påpeka att bara för att man engagerar sig i en förening man har intresse för, automatiskt, påverkar politiken. Vill man påverka politiken, så måste vi får folk aktiva i vår förening. Gå på möten. Ställa frågor. Kontakta kommunen. Det finns inga ”klicka här så löser sig allt” lösningar i kommunal politik.

Det absolut bästa vore såklart om fler i de olika föreningarna i Holmsund blev aktiva i politiken. På så sätt skulle vi politiskt aktiva ha ett starkare nätverk ut i samhället, och föreningarna starkare påverkansgrad inom politiken. Det är också på det sättet som Folkhemmet en gång byggdes.

För trygghet är ju inte bara de diskussioner som titt som tätt dyker upp på Facebook här i samhället.

Det är så betydligt mycket mer än så. Trygghet är att säkerställa en god hemtjänst, ett öppet apotek, ett levande civilsamhälle, bra trafiklösningar, bra skolor, bra lekparker, säkra järnvägsövergångar.

Det är människors vardagagliga känsla av trygghet som är motivationen för oss Socialdemokrater. Man ska veta att samhället ställer upp för dig när du hamnar i trubbel.

Och det är därför vi är emot skattesänkningar. Trygghet kostar helt enkelt pengar. Välfärd kostar pengar. Det ska vi inte hymla om.

Men ställt mot alternativet. Kriminalitet, dålig välfärd, dålig infrastruktur, nedlagda affärer och nedlagd service.

Då är valet enkelt. Låt det få kosta pengar. Att säkerställa människors vardag är överordnat att nedmontera samhället.

Det är därför vi behöver ett starkt samarbete mellan medborgare och politik i Holmsund, för att kunna göra rätt prioriteringar. För att bygga ett starkt samhälle.

Det är så, vi i Holmsund, bygger trygghet tillsammans.

F! och MP i sönderfall – V står inför en gynnsam utgångspunkt

Av , , Bli först att kommentera 11

Som Socialdemokrat har man en avig relation till V, ibland kommer vi mycket bra överens, ibland så kommer vi inte överens överhuvudtaget. Inom det fackliga och inom arbetsmarknadspolitiken tenderar vi stå varandra relativt nära men i t.e.x. utrikespolitiken kan vi stå långt ifrån varandra. Vi har samregerat och vi har varit öppna fiender. Det är dock väl värt att notera några saker i Umeås politiska liv som utifrån en socialdemokratisk politik kan vara värt att diskutera kring vänsterpartiets utgångsläge inför valet 2018.

Först måste vi ta kontexten. Umeå kommun.
Det är ingen arbetarkommun sett till klassiska faktorer. Befolkningen är tämligen ung och välutbildad vilket talar för socialliberala värderingar som idag ej omsätts inom det borgerliga blocket. Studenter har dessutom rösträtt vilket länge påverkat Umeås politiska utgångsläge och bidragit till att en stor del av oppositionen mot S i kommunen kommit från vänsterhåll.

Sedan 1974 har Umeå kommun, med en bakgrund som liberal stad, också utvecklat en tydlig värdeliberal hållning genom Universitetets tillkomst. Högern har varit dåliga att mobilisera denna kraft i takt med att Högern generellt i landet gått just, högerut, och inte till de värdeliberala värderingarna. Vilket gett socialliberala partier på vänsterkanten en stark kraft.

Den s.k. ”vänsterkonservativa” – eller traditionella socialdemokratiska rösterna – befinner sig inom LO kollektivet men politiskt, i hegemonisk mening, i Umeå kommuns kommundelscentrum och kanske möjligen främst i områden som t.e.x. Holmsund. Detta är en mindre kraft än genrellt i landet p.g..a utbildningsnivåer och demografin. Det är en kraft att räkna med för S, men en mycket utmanad sådan ställd mot socialliberalera vänstern och högern.

Vänsterpartiet har i en sådan miljö därför ett starkare snitt än rikssnittet i Umeå Kommun och också en relativt starkt legitimitet då de samregerat med oss Socialdemokrater i omgångar. I snitt röstar en väljare över 100%-130% oftare på V, sett till riket, än något annat parti även i ”socialdemokratiska kärnområden”. Vi är alltså, rent generellt, jävligt vänster och socialliberala i Umeå Kommun. Oavsett parti för att vara väldigt raka.

Detta avspeglar sig i att när Moderaterna under Reinfeldt var som mest liberal kunde den bara nå 18% av rösterna. V här tenderar att landa kring 15% i jämförelse. En över riket väldigt stark vänsterposition.

Nu över till V:s utgångspunkter inför valet 2018.

Fakta 1.  F! och MP i fritt sönderfall
Trots borgerlig press bristande intresse i frågan har få missat att Miljöpartiet numera mer eller mindre är ett nedlagt projekt i Umeå. Samtidigt har Feministiskt Initativs politiska organisation fallit sönder fullständigt, och knappt ens kunnat uppbåda ett parti, under den gångna mandatperioden. Detta talar för att V kommer få röster från dessa partier i kommande val, då båda dessa partier mobiliserar ovan nämnda väljargrupper.

Fakta 2. Vänstern utanför vänstern
Bostadsaffären, strider kring kulturhus, solidaritetsarbete kring romer, apberget. Vi kan i 10 år rada upp olika sociala strider där en vänster utanför vänsterpartiet varit mycket aktiva och länge byggt ett starkt nätverk i Umeå som innefattar allt från besuttna akademiker och forskare och kulturarbetare till aktiva i hyresgästföreningen. Som alltså bor i Umeå, där studenter ytterst kan ses som tillfälliga aktörer. Det enda område där de inte är starka, eller åtminstone representerade i någon mån, är i princip i fackföreningsrörelsen. De har också en upplevd erfarenhet av socialdemokratin som etablissemanget och har i åratal förberett sig för en ”dust off” med socialdemokratin – sedan Galaxen och Hamnmagasinets dagar. Även om de formellt ej ansluter sig till V, eller t.o.m. öppet ogillar dem, så kommer detta nätverk rimligen stärka Vs generella position som de alltid gjort. Och i synnerhet med spelare som MP och F! ur leken. Förutom att de idag anas ligga bakom flera av kommunens mest inflytelserika projekt och också är flitigt representerade både i vänsterpress och lokalmedia.

Fakta 3 En otydlig socialdemokrati och fackföreningsrörelse
Samtidigt som vi med detta i bakgrunden kan konstatera att V har fördelar med sig och också plattformar som vi vet att de kommer gå på val med – inte minst utförsäljningen av allmännyttan – samt en relativt stark utomparlamentarisk stödtrupp så dras lokala Socialdemokratin så sent som före senaste repskapet med en ideologisk otydlighet där det för öppen ridå talas om olika falanger och representanter i partiet talar om egna partimedlemmar som ”öststatare”. Socialdemokratins klassiska ”vänsterkonservativa” falang, LO, som Vänsterpartiet i all ärlighet faktiskt kopierar kongressbesluten ifrån för det mesta gällande svensk arbetsmarknadspolitik är relativ tysta i den lokala debatten, även inom sina expertområden. Samma sak gäller socialdemokratins mer ”socialliberala” falang inom Studentkåren – två krafter som är de tydligaste krafterna också för klassisk socialdemokrati (ett samspel som utgör i princip hela ideologin). I slutändan står Socialdemokraterna som mindre progressiva och visionära än V – som sedan dess själva skapelse just velat ta röster inom LO kollektivet och Studentkåren från S.  Här kan dock notera att t.e.x. Umeåavdelningen av kommunal visat sig stridbara och ideologiska under åren, samtidigt som de också letts av socialdemokrater – även – mot av partiet styrda Umeå Kommun. Sådant har skapat ett förtroende bland medlemmarna som med stor majoritet valde ny ordförande nyss. Som även denna är Socialdemokrat.

Fakta 4 Umeandan
En av anledningarna till denna ideologiska tystnad kan såklart vara Umeandan. I Umeå har vi Socialdemokrater premierat en god samverkan med andra partier vilket dock gör det enkelt att utmåla någon form av socialdemokratisk-borgerlig enhet som V kan gå på val emot. Samtidigt är det också något som minskar ideologiska debatter i båda läger och bidrar till en situation som under föregående kapitel. Att partierna verkar otydliga. Att starka aktörer som LO verkar märkbart tysta. Men även att lokala borgerliga krafter vittnar om att ”Allt kontrolleras av Ågren” och ”Moderaterna har förstört alliansen” – det har formats en ”mittenposition” som i vår samtid av olika anledningar har visat sig mycket ofruktbar och öppen för angrepp och mobiliseringar från ytterkanterna. Samtidigt tappar fotfolket ideologiskt intresse och allt ramlar ned till sakpolitik som har föga mobiliserande effekt inför t.e.x. ett val.  Hela Europa väger nu in om denna position ska hålla eller ej, då den förment finns också för att låsa ut extremhögern. Men i sak kan noteras att Tyska, Norska och Franska socialdemokratin förlorat val på denna strategi och mycket tydliga Labour vunnit val.

Samverkan är bra och även inom det fackliga måste vi arbetare samverka med kapitalister för att nå nya avtal och en god arbetsmiljö, men vi gör det aldrig på bekostnad på vår vetskap om vår egen position, ideologi eller roll. Detta verkar allt mer otydligt i det allmänna politiska klimatet inom partipolitiken.

Det är en gynnsam position för V dock.


Fakta 5 Arbetarpartiet
Vs enda egentliga opposition för att ena en ”vänsterröst” mot Socialdemokratin är lokala f.d. trotskistiska Arbetarpartiet som gått framåt de senaste valen. En av deras starkare fästen, Holmsund, har dock övertagits av en vitaliserad socialdemokratisk förening och de har också ägnat mycket tid under mandatperioden att istället närma sig en form av vänsterkonservativ hållning för att sno röster från SD, vilket säkerligen kommer att fungera, då de också saknar generellt en facklig organisation. De befinner sig således på sidan av den demografi som går till V och är för svaga för att utmana S i de klassiska socialdemokratiska sfärerna. De har också bytt ledarskap i viss mån men har också under perioden alltmer mognat politiskt och är en av de få partier som varit konsekventa i sin hållning gällande t.e.x. stadsomvandlingen, vilket säkert några väljare ser som hedersamt. De är dock varken socialliberaler eller höger utan får möta socialdemokratin på deras egen spelplan vilket gör dem ineffektiva som någon form av utmaning mot akademiska och tjänstemannadominerade vänsterpartiet.  De är i dagsläget på någon form av resa till att bli helt vanliga socialdemokrater från sitt radikala 60-tal vilket såklart ger intressanta debatter, men kanske till och med kan gynna oss i S.

Fakta 6 Centerpartiet
Det kan vara värt att ta med C i sådan här analys, även om de rent ekonomiskt ligger längst ifrån Vänsterpartiet. C är en av de få krafter som kan utmana V i det missnöje som finns utanför Umeås femkilometerstad och har också lockat till sig personer som Robert Axebro som med nya krafter kan formulera ett missnöje som tenderar att locka V röster traditionellt. De befinner sig också till viss del utanför ”Umeandan” och har på riksplanet en ideologisk revival kring socialliberala ideér och nyliberal ekonomisk politik som ger partiet en tydlig ideologisk profil. Detta kan jag knappast hyckla om även om jag djup motståndare just till deras ekonomiska politik. De har också en viss folkrörelsetradition och ett narrativ kring lokaldemokrati som kan komma fånga upp folk från vänstermiljön. De står också eventuellt som samarbetspartners till Socialdemokratin efter valet. De är således också i ett skede där de kan se fram emot valet 2018.

Vad ska vi socialdemokrater göra då?
Slutsatser för mig är enkla. Ideologisk tydlighet. Tydlig arbetsmarknadspolitik och ekonomisk omfördelning, välfärdsfrågor – vår långa kamp mot klassamhället (LO). Starkare socialliberala värderingar (Symbolfrågor inte minst). Något som är starkt i partiet och inte minst bland de unga men vi som är dåliga på att visa. Inte minst inom feminismen och kulturpolitiken. Starkare fokus på närdemokrati och medborgarinflytande, inte minst också av anledningarna att våra starka fästen är utanför Umeå stad. Stabil och stark traditionell socialdemokratisk, progressiv, politik som drar tydliga gränser både mot högern och ”umeandan” men också mot vänstern och mitten. Vi är varken det enda eller andra. Vi är socialdemokrater – liberaler och socialister.  Vi ska gå på val på socialdemokratisk politik i ordets rätta mening. Och inte tveka på att säga att välfärden kostar. Vi är en allians av denna starka ådra av socialliberalism som finns i Umeås själva husfasader – denna eviga progressivitet – och kommunens, fabrikernas, byggarbetsplatsernas och sjukhusets fikarum. Det är det som ska synas.

Av självklara skäl är högern ointressant att tala om.

Antiliberalerna

Av , , 7 kommentarer 1

Det är så man håller sig för pannan när man läser Peder Westbergs blogginlägg om mer professionalistisk styrning i politiken.

Från liberalernas motion går t.e.x. att läsa
”Ledamöterna ska föreslås av affärsmässiga kriterier och således inte efter politiska maktförhållanden. Styrelseledamöter ska ha dokumenterad erfarenhet av bolagsstyrning och kan rekryteras även bland personer som inte är bosatta i kommunen.”

Vad man bör veta här är såklart att bolagslagar, kapitalregler i stort och ”affärsmässighet” är alltihop politik och då i synnerhet alla delar som rör juridik. Följdaktigen kan man inte tillsätta en bolagsstyrelse av något format som inte är styrd av just politiska maktförhållanden. Det kan gälla hemma eller i EU, som har en mängd överstatliga lagar som vi i arbetarrörelsen stör oss på.

Dessa förhållanden i ekonomin, inte minst avkastningskraven, har sedan 90-talet just dominerats av just Liberalernas idéer varav motionen bör läsas korrekt från början, på svenska helt enkelt. Det vill säga att man bör bara tillsätta personer som okritiskt är liberaler och håller med om denna juridiska utveckling och ram. Att man helt enkelt köper världsbilden. Det är alltså en extremistiskt tillspetsning av lagen som Liberalerna här vill få till, trots att den går deras ärenden. En liknelse till löntagarfonderna kan man ju faktiskt dra i sammanhanget, där borgerligeheten började begripa det här med hur politik och lag hör ihop.

Lagarna är således själva kärnan i parlamentarisk politik, det är just denna vetskap som också stärkte den reformistiska socialdemokratiska rörelsen och undergrävde kommunisterna. Visste man att man med majoriteten kunde påverka lagarna så kan man också förändra och rucka på klassamhället. Detta är något som Svenskt Näringsliv fått känna på när de strulat i avtalsförhandlingarna med facket. ”Det revolutionära” blev för arbetarrörelsen att just ta kommandot över lagtexten genom sin folkmajoritet, precis som liberalerna (inom allianspartierna och även i viss mån inom modern socialdemokrati) gjort de senaste 30 åren i postmodernismens virrvarr av halvsanningar och fejknyheter. TIll OECDs stora förtret som förstått detta misstag idag.

Allt detta vet nog Peder och jag kan inte anta att han och andra är så blåögda att de inte förstår att det här är, i spjutspetsen, just politik det handlar om. Att försöka påskina annat är bara ohederligt. I fallet med det ”markadsmässiga” gällande bostadspolitiken (Nyspråk för lagar som tillkommit 2011 under Alliansens, medvetna, strategier) så är det juridik som utan tvekan går att riva upp med en parlamentarisk majoritet bakom sig. Precis som vi i S gjorde med Lex Laval nyligen. Det föreligger, ingen som helst, anledning att teknokratiskt undergräva de demokratiska instutionerna i vårt samhälle bara för att de inte är ”marknadsmässiga”. För att komma från en liberal så är det en anmärkningsvärt, antiliberalt, synsätt men då har också husguden TImbro börjat nysta i hur man ska avskaffa demokratin också.

Det demokratisa står över det juridiska, det är en av grundförutsättningarna i ett rättstat. Den teknokratiska utveckligen som nu öppet förordas av en s.k. ”liberal” politiker får nog det att vridas och vändas i många frisinnades gravar den här veckan – som mycket väl visste – en sedan länge känd sanning. Lagarna bestäms av de som har makten. Och skall vi fördela makten på några få, eller på majoriteten av befolkningen? Att lägga en sådan här motion pekar tydligt ut en världsbild vi inte sett sedan liberalernas gamla motståndare, de konservativa, satt med bläckpennan vid lagböckerna och försökte skydda sina privilegier. TIll sist fick vi dock en svensk modell som skulle garantera arbetarnas, folkets, inflytande både på företag och samhällen. Alltså det som Peder här vill avskaffa.

Dessutom är det, förvånande med denna panikreaktion då det i detta fall just gått precis som de liberala och moderata lagstiftarna ville d.v.s. att kommunala bolag och gemensamma resurser ska konkurrera med privata aktörer efter avkastningskrav och vinstmaximering. Lagarna ser ju rimligen ut att fungera som makthavarna 2011 velat, så vad är det Peder är så rädd för? Att vanligt folk, demokratins själva grund, ska sitta i maktens korridorer?

Well. Det har vi gjort sedan 1921 och det har tagit oss till världens kanske mest utvecklade demokrati och ekonomiskt föregångsland. Teknokrati däremot, finns det ingen empiri för, någonstans, i världshistorien har slutat på något bra sätt. Det tenderar att slå över i diktatur, och följdaktigen, revolt. En demokrat slår följdaktigen fast att skydda alla former av folkligt inflytande i samhället, inte för att det är mest ekonomiskt effektivt (vilket alltid är en farlig väg att gå), utan för att det garanterar en stabilitet mellan politiska och sociala krafter och den demokratiska ordningen. Något som liberaler förut åtminstone tendera att hålla heligt för att undvika öppna klasskonflikter.

Så i sammanhanget kan man inte påstå annat än att det verkar som att Timbros antidemokratiska antiliberala skåpmat från 1910-talet, uppfräschat från en högerextremistisk ideolog, börjat smyga sig in i kommunpolitiken. Då bör man dock veta som liberal, att vi arbetarrörelsen också kan leka tidigt 1900-tal om det skulle behövas. Med tanke på att Sverige idag är det land i OECD där klassklyftorna ökat mest så ber jag folk verkligen överväga om det är den väg man vill fortsätta gå.

Byggande som gör skillnad och krafterna bakom

Av , , Bli först att kommentera 1

Som de flesta känner till så är just byggandet Umeå Kommuns och i synnerhet Holmsunds stora utmaning. Nu kan vi utvärdera det investeringsstöd som Socialdemokratiska regeringen sedan hösten 2016 påbörjat. Med facit i hand kan vi konstatera att nu har byggande ökat markant i kommunen tack vare dessa riktade insatser, vilket skapar förutsättningarna för byggandet i Holmsund och de framtidsprojekt med trygghetsboenden och bostäder som diskuteras t.e.x. med Skärgårdsstaden och vid gamla kommunlagret.

Ur facklig synvinkel och i synnerhet ur den konstellation jag själv tillhör, sammanslutingen 6F där jag är medlem och förbundstyrelseledamot i SEKO som ett av fem fackförbund,  är det här såklart mycket glädjande då vi just pekat och påverkar det socialdemokratiska partiet att våga investera och sätta fart på Sverige – för att skapa jobb, välfärd och infrastruktur. Andra delar vi påverkat S-kongressen är bland annat: Stoppa Hyvlingen, Ökade investeringar i infrastruktur, Arbeta mot vinster i välfärden, Avskaffa allmän visstid, kraftfulla förstärkningar av drift och underhåll av järnvägen och att svenska kollektivavtal ska gälla i sverige (varav att riva upp Lex Laval var ett bra steg på vägen)

Vi är ett driftigt gäng helt enkelt, långt från plakatpolitiken, men med fasta ambitioner för en ekonomi och riktiga, hållbara, fördelningssystem som säkerställer ett jämlikt och tryggt Sverige.

Med så låg statsskuld som vi inte sett sedan 70-talet har vi också påbörjat diskussionerna om det finns ekonomisk ansvarstagande att öka investeringarna ytterligare, i synnerhet då på infrastruktur och bostäder. Mer om våra debatter, diskussioner och åsikter hittar man bland annat på den fackliga tankesmedjan Katalys. Den uppmärksamme har noterat att vi också utvärderar det s.k. märket och vill öka tillväxt och lappa ihop de alltmer skenande klasskillnaderna. Alla dessa saker hoppas vi att vi kan genomföra, och genom detta, så visas vägen framåt för Holmsunds framtid också. De satsningar som görs på byggande, vägar och järnvägar – vårt samhälle – avgörs i just sådana här politiska beslut och strävanden.

Ser vi till Umeå Kommun här har de varit ansvarstagande i sin belåning och investeringar även om det självklart påverkar budgeten, och att vissa prioriteringar föregående period 2010-2014 kan diskuteras. Inte minst med infrastruktur/bostäder i ena vågskålen, och turism/branding i andra.

De investeringar, särskilt inom byggandet, är dock nödvändigt om vi skall kunna ”Jaga ikapp” välfärden med ett ständigt expanderande samhälle, givet alla ramar det innebär, som vård, skola och omsorg.  Det kommer ta lite tid men det är så vi ökar skattebasen för de politiska målsättningarna. Umeå här är ju också relativt ”skattesvagt” med en hyfsat ung befolkning med låga inkomster (studenter) och en befolkning som idag är stor (38,4%) andel högskoleutbildade än LO-kollektivare sett till riksnittet . Så länge vi gemensamt inte beskattar kapital i större utsträckning eller automatiseringar så är detta den väg som måste gås med dessa spelregler på kommunal nivå. Självklart spelar såklart också statsbidraget in, där har LO tydligt visat, att det bör ökas och rättvisare skatteregler för kommuner bör gälla med att föreslå att välfärden skall byggas ut med 70 miljarder. Återigen är det alltså dags att påverka det socialdemokratiska partiet. Och det kommer vi göra.

Vad vi dock kan konstatera är att politik, riktig politik, gör skillnad och att investeringsbidraget på byggandet, kan vara nyckeln till de investeringar vi vill se i Holmsund som samhälle. Och att vi inom den fackliga sfären helt står bakom alla investeringar på bostäder, infrastruktur som sker. Ja, vi är til och med pådrivande genom kampanjer, tankesmedjor, voteringar och samtal med politiker om just vikten av detta. För det allmännas bästa, och också, för att i byggandet vilar nyckeln till ett mer rättvist och jämlikt samhälle.

En annan av Holmsund sociala problem, den stora arbetslösheten bland de asylsökande (15% kontra svenska arbetares nästan fulla sysselsättning), arbetas det på just nu också med de förhandlingar som sker mellan LO och Svenskt Näringsliv om s.k. utbildningsjobb. Här kan ni läsa den rapporten.

Det går bra för Sverige. Ja det gör det, rent ekonomiskt. Nu är det dags att investera och fördela denna välordnade effektiva ekonomi på ett ansvarsfullt sätt så vi även står beredda i sämre tider. Men bygga framtiden, det ska vi. Några rostbälten kommer aldrig accepteras. Aldrig.

Helt enkelt. Politik gör skillnad. Facket gör skillnad. Holmsunds framtid formas av arbetarrörelsen just nu, gå med oss!

Första Maj Holmsund 2017 – Kort genomgång

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag firade alltså Holmsunds socialdemokrater 100 år. I strålande sommarväder samlades över 60 socialdemokrater och medborgare här ute för att fika, lyssna på tal och att umgås. Talare för dagen var Peter Olofsson, Hans Lindberg och jag i egenskap av föreningens ordförande. Talet går att läsa här, i dess ursprungsformat. Nu gick vissa saker missade men det går mycket bra att läsa i efterhand också. Sammantaget måste man säga att det var en lyckad tillställning som också fått medialt genomslag.

Dagarna före har vi i föreningen också varit aktiva genom att stå utanför Coop och samtala med medborgarna, knackat dörr tillsammans med partikamrater från Umeå och igår eftermiddag så las det röda nejlikor framför gravarna till föreningens vilande pionjärer som gett allt vad de kunnat för Holmsund som samhälle och arbetarrörelsen.  Vi har också fått medialt genomslag i Folkbladet som lyft fram hungerdemonstrationen 1917.

Ämnen som berördes i talen idag var b.l.a.
– Hans Lindberg tog upp flytten av bangården och lösningen med en planskild järnvägsövergång
– Peter Olofsson höll ett ideologisk tal om vikten av organisering
– Jag tryckte på S-föreningens roll för att vara nära medborgarna och berörde LOs frågor (delar blev inspelat av publiken)
I bakgrunden vajade fanorna från organisationer som Holmsunds S-Kvinnor, Holmsunds FCO (Heter LO idag), Pappers Avdelning 29, Obbola S-förening och Holmsund S-förening. En bra sammanfattning av några av de mer aktiva föreningarna som funnits här ute.

Efter det lokala första maj firandet begav sig sedan föreningarna till Umeå där de avtackades på uppmarschplatsen i Döbelns Park. Lena Karlsson Engman från Obbolas S-Förening och jag höll kortare apeller. Umeå Arbetarkommun samt föreningen Mariehem-Ålidhem skänkte också pengar till internationellt bistånd till oss som gåva. Dagen till ära så vecklades även Umeå Skärgårds Arbetarkommuns 100 år gamla fana ut i demonstrationståget som avslutades på renmarkstorget med tal b.l.a. från SSU, S-Kvinnor (Som Anette från Holmsund höll) och ett mycket populärt tal av Handels ordförande Susanna Gideosson, bördig från Umeå.

Nu är första maj över och vi väljer att inte vila. Nu påbörjar vi arbetet för att mobilisera väljarna inför Kyrkovalet i Höst. Inte minst för att första gången skall Sverigedemokraterna försöka nå parlamentariska framgångar här ute. Vi måste vara tydliga här. Vi står för vår folkkyrka, vi står för att alla ungar oavsett inkomster eller bakgrunder ska få ta del av deras verksamhet och vi står för vår kyrka som ett hörnsten för vårt samhälle och trygghet. Detta ombads även medlemmarna att mobilisera kring på dagens möte.

Under dagen fick vi också besked att en föreningsmedlem avlidit. Således kommer också koncentrera oss på att skriva en minnesruna som vi kommer att få återkomma till. All medtanke till familj, kamrater och vänner. Och tack för dina insatser.

Väl mött i samhället!

Kommundelsnämnderna, teorin bakom (studiecirkel 2)

Av , , 2 kommentarer 0

holmsundflagga

Kommundelsnämndens flagga vajar fortfarande i skrivande stund över Omberget. En minnesbild över en lokaldemokrati – idag går vi in på de djupare teorierna varför Umeå Kommun gav Holmsund utökad självbestämmande

Det här är del två i att studera kommundelsnämndens tillkomst och verksamhet och slutliga nedläggelse. Första delen behandlar en övergripande analys över verksamheten sett ur nationellt perspektiv och nämndens faktiska roll som demokratiskt pilotprojekt. Det är där det framgår att Holmsunds kommundelsnämnd var en långt draget demokratiprojekt, uppbackat av framförallt ledande Socialdemokrater men med bred politiskt samtyckte, i syfte för att sondera terrängen för en kommunal framtid med makten närmare folket.

Holmsunds öde här kan alltså ha påverkat en eventuell rkstäckande demokratireform. Intresset är såklart väckt till varför detta inte skedde.

Andra delen här kommer allts åvara att vi som är intresserade tar del av Jan Erik Gidlunds kommunalpolitiska teorier gjorda på CERUM här I Umeå samt av FRN-Framtidsstudier. Om det första inlägget således behandlade praktiken övergripande, med kortfattade demokratiska målsättningarna, så kommer denna del behanda teorierna bakom betydligt djupare och får vila på eget engagemang. Jag är övertygad att om man förstår dessa teorier kan man också utvärdera projektet bättre.

Boken som ska läsas är helt enkelt Janerik Gidlunds  ”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” (1984) som var en del av projektet Kommunerna och Framtiden genom boken får man också hänvisningar till kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Liksom  Umeå Kommuns kommunaldemokratiska arbetsgrupp får man anta att denna forskning i dag ligger på is.

18034188_10155124340834774_7332217301530768140_n

Kontexten – egen analys efter första läsningen

Den här boken måste sättas i sin historiska kontext. Det är brytningstid i Sverige mellan det industriella samhället och det vi idag kallar IT-samhället. Sverige har genomgått stora strukturomvandlingar, som urbanisering och avindustralisering och våra första större ekonomiska kriser på 70-talet. Samtidigt har det sedan 60-talet vuxit fram ett massuniversitet och befolkningen blir allt mer utbildade. Sedan 60-talet har det också återkommit en diskussion om demokrati och inflytande vilket också avspeglar sig i politiska beslut och lagstiftning (t.e.x. MBL på arbetsplatserna) likväl som i de stora diskussionerna om det ekonomiska systemet (inte minst t.e.x. löntagarfonderna).

Trots vissa skakningar i folkhemmet så var Sverige jämlikaste landet i världen 1981, med god tillväxt och mycket goda värden i demokratiutvecklingen. Skolan tillhörde världens bästa och överlag fanns det en progressiv och demokratisk anda i samhället framlyft av en bred enighet mellan högern och vänstern att Demokratin var kärnan i samhället (detta kan sättas som motpol mot Ekonomin i dagens samhälle). Detta intresse för demokratin är också avspeglat i ett motstånd mot en värld som fortfarande var präglat av diktaturer, inte minst av kommunismen.

Det är helt enkelt en tid för enorma strukturomvandlingar och denna bok skissar upp ur en demokratisering av det samhälleliga livet kunde (skulle?) gått till.

Forskningen om kommunernas utveckling till mer demokratiskt styrelsesätt vilar alltså på:

– En ideologisk vilja att ha makten och besluten nära medborgarna, partiernas egenintressen i detta och demokratins reproduktion och återerövring
– En flexiblare system som skulle hantera globala utmaningar mer och som var innovativare till att lösa problem än stordriftens centraliserade hierarkiska system
– Att Ekonomin skulle bli service och tjänstebaserad och ”stordriften” därför generellt minska och bli ett främmande förlegat system
– Att antalet specialister, forskare, dugliga tjänstemän skulle öka avsevärt i samhället
– Att mer utbildade människor rent generellt skulle vara kapabla att hantera, och förvänta sig, lokal demokrati och medbestämmande
– Att människor skulle arbeta 30 timmar i veckan
– Att den tekniska utvecklingen i synnerhet gällande information skulle förändras och således underlätta denna utveckling, att byråkratin avsevärt skulle minska

Detta är några punkterna som boken tar avsats i och som vi, intressant nog, överlag kan säga överenstämmer i stora drag med hur samhället utvecklades om än det ideologiska samtycket till t.e.x. 30 timmars arbetsvecka idag har blivit ”vänsterextremt”. Frågan bör ändå ställas, med all forskning bakom sig, varför har denna demokratisering inte skett?

Slutord
Det är med stor glädje jag ska ta mig an denna bok, nu en andra gång sedan inköpet, på drygt 200 sidor för att sätta mig in vad det var för system som Holmsunds kommundelsnämnd stod i bräschen för. När man vet dessa målsättningar och övergripande teorier kan man sedan se vad som inte fungerande, vad som fungerande, och vars utvecklingen eventuellt stannade upp. Överlag är det också en mycket bildande bok om Sveriges ekonomiska och politiska historia.

Man kan också använda denna bok i fullgott syfte för att analysera den bredare utvecklinge i samhället och väga det mot frågeställningar som: Hur hade samhället sett ut om denna demokratisering genomförts till fullo? Hade folk haft samma politikerförakt, uppgivna känslor och bristande inflytande? Hade det påverkat bildningsintresset? Hur hade kommunala ekonomin sett ut? Och så vidare.

”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” av Janerik Gidlund
Återfinns t.e.x. på bokbörsen för en billig peng.

Tredje delen kommer behandla socialdemokraten och f.d. kommunordförande Torsten W Perssons sparade handlingar i ärendet, som ledande politiskt kraft för att nämnderna infördes och länge dess försvarare. Jag skall också försöka få honom kommentera nedläggelsen av kommundelsnämnden, hur han anser den fungerande och så vidare. Jag har också kontakt med andra inblandade i detta projekt som jag kommer be få redogöra hur praktiken och teorin gick ihop i detta projekt.

Intresserade att var med i denna bokcirkel kan maila mig på
[email protected]

Jag växte upp i ett demokratiprojekt (studier om kommundelsnämnden)

Av , , 5 kommentarer 1

Förord

Jag har en längre tid försökt gräva i kommundelsnämndens tillkomst och debatterna som ledde till att Holmsund trots kommunsammanslagningen 1974 tills 2014 behöll ett populärt och ökat självbestämmande. Det är en kultur som lever kvar och frodas och är central för att förstå det politiska i Holmsund och i viss mån Obbola.

Inte så få har heller närmat sig mig och uttryckt både vrede och frågor kring varför denna funktion försvann och också påtalat ett återinförande som ”en absolut nödvändighet”. Som vän av lokal demokrati och självbestämmande har jag därför tagit detta på allvar och efterforskat anledningarna till varför de tillkom, men också försökt förstå, varför de avvecklades. Det sistnämnda har jag ingen större klarhet i ännu. Vad jag förstått av Holmsundare, så kom beslutet ”helt från ovan, nästan som en chock”.

Men vi börjar från början. Där har anledningarna varit betydligt klarare, och det råder god forskning och vetenskap i ämnet. Följaktligen så får vi se detta som en studiecirkel.

Genom samtal med bl.a. tidigare Kommundelsnämndsordförande och socialdemokraten Sam Wenngren, numera ledare över PRO i Västerbotten, så hänvisades jag till forskaren Jan Erik Gidlund, en teoretisk expert på området kommunal demokrati och av åtminstone Sam utpekad som ”Mannen bakom kommundelsnämnderna”. Han var också förutom professor en dåtida ledande socialdemokrat.

Tack vare goda vänner inom akademin så leddes jag också till avhandlingen Lokala organ i Norden av Karin Nordam. Länk till denna avhandling. Från sidan 151 behandlas tillkomsten av Kommundelsnämnderna i Umeå och dess verksamhet.

Det är denna avhandling som behandlas nedan och forskningen sträcker sig till 1986.

 

Inledning

Umeås kommundelsnämnder och -råd var unikt i Sverige för sin tid och en spjutspetsforskning, starkt förankrat inom vetenskapen. Umeå Kommun bildade därför den Kommunaldemokratiska Arbetsgruppen.

Den kommer jag forska vidare på. Vad som däremot är fastlagt är den förankring denna grupp hade inom samtliga politiska läger som alla ville se en fördjupad, vitaliserad, demokrati i Umeå men var lite oense om hur detta skulle gå till. Råd? Nämnder? Styrelser? Till sist reddes frågan ut, Nedan kan ni läsa om råden, och kommundelsnämnderna som blev det, enligt forskarna, mest effektiva organet för att vidareutveckla det demokratiska Umeå. Detta ser vi i lagen som kommer 1980.

Syftet med dessa nämnder och råd, hela projektet kring Kommunaldemokratiska Arbetsgruppen, var dock att förbättra och fördjupa den kommunala demokratin.

Detta genom att:

– Öka medborgarnas deltagande i politiska beslut
– Öka rekryteringen till förtroendeposter / politiskt engagemang
– Ökad anpassning av besluten till lokala förutsättningar
– Ökad synlighet, vitalitet och legitimitet för de politiska partierna
– Ökad samverkan mellan de kommunala verksamheterna (bl.a. genom gemensamt utnyttjande av resurserna, förbättra ekonomin)
– Lokala frågor ska behandlas lokalt, centrala frågor ska lyftas till central nivå (Alltså, Umeå)

Noterbart är att Umeå Kommun ej tog till några nya lagar för att få till stånd detta, utan detta drevs igenom av ren ideologisk vilja, från början även med borgerligt stöd. Man dock notera att 1980 så hade demokratiseringen skett så långt så lagen om lokala organ tillkom så detta system backades upp juridiskt. Men vi börjar med råden 1974.

 

 

Råden

Umeå hade redan 1976, två år efter Holmsund ingått i Umeå Kommun, lokala råd över hela kommunen. Och redan 1974 så stod Holmsunds kommundelsråd redo att ta över efter att kommunen avskaffats. Man kan spekulera, med god anledning, att detta var en kompromiss för att Holmsund överhuvudtaget skulle acceptera kommunsammanslagningen: Att få behålla viss lokal makt och självbestämmande i alla lokala frågor. I realiteten en rätt att yttra sig.

Råden behandlade främst mark- och planfrågor, trafik- och vägfrågor, en stor del av det kommunen inte heller kunde behandla – samt lämnade in remisser. Ca 40–80% var just remissvar på Umeå Kommuns olika förslag. Utstickande för Holmsunds/Obbolas råd var också att behandla fritidsfrågor, med tanke på bl.a. den tidigare camping som vi haft i Ljumviken.

Hur pass effektiva var råden då, kontra nämnderna? Ja enligt en undersökning 1979 framgår det att borgerliga politiker ansåg att de i hög grad kunde påverka, men att de socialdemokratiska politikerna (som dominerar helt och hållet Holmsund) ansåg att de kunde påverka lite. Detta avspeglar sig såklart i att Holmsund tidigare varit egen kommun, dominerad av socialdemokrater sedan partiets tillkomst. Man kan anta att råden gav borgerliga lokalpolitiker ”ett andningshål” medans de för socialdemokraterna var en begränsning av den tidigare hegemonin. Helt klart är i alla fall att detta ledde till att lokala socialdemokraterna, under denna period, i Holmsund inte var var helt nöjda med råden.

Här kan man ju också notera att Holmsunds tidigare kommun var, ordentligt, duktiga med att rekrytera till lokala förtroendeposter. Det är rimligt att anta att detta blev svårare också. Inte minst framgår det av litteratur att t.ex. nedläggelsen av Holmsunds byggnadsnämnd möttes av högljudda protester 1974 – och de facto ledde till att ”Holmsundsfrågor” skulle hanteras av Holmsundare (inte minst herr Kriström) även i Byggnadsnämnden i Umeå. Till stor förtret för planerarna och ingenjörerna i Umeå som kallade Holmsunds politiker för ”brädgårdsindianerna” (Detta framgår i boken Ume upp och ned, om den tidigare stadsomvandlingen) som mer än en gång satte sig på tvären.

Dessa råd saknade dock beslutanderätt och budget, vilket föranledde utvecklingen mot, ännu mer, lokalt självbestämmande med de nämnder som kom till enligt lag 1980. Det är rimligt att denna vidare demokratisering vilade i att folkrörelserna i Sverige försvagats, och det behövdes ett motdrag. Samt att råden nu utvärderats och att bristen på egen budget var djupt problematiskt. Detta innebar att Umeå Kommun i ett svep gjorde om alla lokala råd, till kommundelsnämnderna såsom vi kände dem. Med egen budget och beslutanderätt.

 

Holmsund/Obbola kommundelsnämnd – kommunen i kommunen

Holmsund sticker ut här från resten av kommundelsnämnderna då Holmsund från början redan har en egen organisation och förvaltning över egen personal. Den tidigare kommunen visar här ett tecken på att helt enkelt överlevt genom rådet och har en betydligt starkare kommunal karaktär än övriga kommundelsnämnder. Verksamheten förläggs därför i det sedan 2014 nedlagda kommunhuset. Märkt fortfarande just ”kommunhuset” även om någon skojare tagit ned Holmsudns kommundelsnämnds logotyp för ett år sedan.

Holmsund/Obbola kommundelsnämnd blir därför en semi-självständig aktör gentemot Umeå Kommun, med både samverkan och polemik i olika frågor. Här kan själv notera att jag som uppväxt under denna tid, aldrig fann ens en tillstymmelse av känsla till att tillhöra Umeå Kommun, utan man var medborgare i Holmsunds kommun. Flera andra delar denna upplevelse och det märks i synnerhet med den ”kommunala” logotyp som ses överallt i samhället fortfarande – vars fana senast som igår vajade ifrån Omberget – till min stora glädje och stolthet.

I realiteten så var såklart närheten till Umeå Kommun stark, i synnerhet ekonomiskt, men kommundelsnämnden i Holmsund har, sett till dess målsättningar, alltså lyckats i sitt uppdrag att prägla samhället med lokal demokrati och självförvaltning i större grad än de andra sex kommundelsnämnderna under denna tid.

Denna utveckling avspeglar sig också att 1985 så beslutar Umeå Kommun att vidare utöka Holmsund/Obbolas självbestämmande. Detta innefattar också ett större budgetansvar.

Holmsund/Obbola blir alltså i realiteten spjutspetsen i demokratiseringen i Sverige för dessa lokala organ och från 1985 till 1988 handlägger Holmsund/Obbolas kommundelsnämnd bl.a. följande:
– Vägar och gator
– Fastigheterna
– Parker
– Barn och handikappomsorgen
– Äldreomsorgen
– Sociala institutionerna
– Biblioteken
– Kulturverksamheten

Denna kommundelsnämnd innefattar vidare 11 st. ledamöter, från de olika partierna. Bland annat goda vänner till mig och min familj (både min far och mor satt för V i kommundelsnämnden)

Vi som var med under denna period kan intyga, som sagt, att vi uppfattade det som att vi växte upp i egen kommun (det kan man också hävda, demokratimässigt, men med gemensamma resurser med Umeå för att få en stark välfärd – win win för alla). Demokratin kändes faktiskt väldigt nära. Och många idag saknar att ”kunna ta upp frågor direkt med folk” (ironiskt nog kan man tillägga, på typ konsum eller när jag är ute med hunden, vilket pekar på att det går att vara väldigt lokal fortfarande, men utan makt och lagstadgad insyn eller för den delen demokratiskt förankrat i debatt med andra partier)

Här kan man också notera att ungefär hälften av de lokala politikerna inte heller hade andra uppdrag än just i nämnden. Man kan alltså, beroende på hur man ser det, prata om en politik mycket nära medborgarna av medborgarna (men för partierna kanske en besvikelse i att de inte ville ta mer centrala uppdrag, även om detta också skedde)

 

Problem

Däremot kan man notera flera politiska problem. Bland annat kan inte medborgarna närvara på de möten kommundelsnämnden har, då det är en nämnd och därför inte omfattas av samma krav som t.ex. ett kommunfullmäktige. Det skapar avstånd. Däremot verkar föreningslivet i just kommundelsnämnderna i Umeå varit flitiga i att initiera frågor som behandlas i nämnden. Kollektiva krav tas alltså i regel upp. Annars tar medborgarna främst del av beslutandeprotokoll. Vilket på sikt så som det kan argumenteras för, leder till att politiken blir mindre relevant och motverkar de övergripande målen för kommundelsnämnderna: att vitalisera den kommunala demokratin. Och viktigt i skrivningen är också följande ”Även mellan valen”. Det är värt här att påpeka att Rådet däremot var helt öppet för medborgarna.

Sammantaget pekar dock forskningen på att kommundelsnämnderna, ökade, participationen från medborgarna. Även den del som i övrigt var ointresserad av politik. Och följdaktigen också, stärkte demokratin mellan valen.

De främsta handlingarna som behandlas är dock från Umeå kommun eller andra kommunala instanser som det skall lämnas remissförslag på. Vilket i sig är helt naturligt och betydligt mer organiserat än dagens system, som hänger på att lokala politiker på egen hand har så pass bra kontakter och nätverk att lokala frågor kan snappas upp.

Slutligen kan man konstatera att enligt forskningen från 1986 så stärkte kommundelsnämnden rekrytering till politiska partier, legitimiteten för den politik som fördes och ökade transparensen, förståelsen och informationen mellan folkvalda och medborgare. Under 90-talet kan man dock notera att kommundelsnämnderna tappar i förtroende, makt och relevans. Detta måste man förstå för att kunna acceptera att de kunde läggas ned utan i princip ramaskri, även om de också lades ned utan vidare debatt.

Politiskt kan man notera att de borgerliga partierna gått från att stödja denna demokratisering på 70-talet till att förorda att de ska läggas ned, förutom centerpartiet som fortfarande idag vill återinföra dem. Socialdemokraterna å sin sida var splittrade i frågan och Vänsterpartiet för en nedläggning av nämnden. Det hela landar helt enkelt i vilka som hade aktiva partiavdelningar eller inte. Centerpartiet driver från ur ideologisk hänsyn. Men ur t.e.x. moderat synvinkel var det nog, mycket, tacksamt att så starkt socialdemokratiskt fäste som Holmsund tappade ett lokalt organ som stärkte socialdemokratins legitimitet och synlighet.

 

Men. Ur politisk och kulturell synvinkel;

Detta är bakgrunden till Holmsund/Obbolas starka känsla för lokala beslut och lokal förankring. Det är anledningen till varför jag idag tar emot politiska ärenden på konsum – vilket är helt naturligt för flera i befolkningen – och varför Umeå Kommun har så svårt att begripa hur pass känsligt många frågor är. Det är i sig inte konstigt. Holmsund/Obbola är ingen ”förort till Umeå” det är fortfarande idag en de facto kommun i känslolivet för en stor del av befolkningen, dock utan beslutanderätt, budget, kommunhus eller ledamöter sedan 2014. Och detta är helt och hållet kopplat till att Holmsund så pass nära i tid som till 90-talet var ett relativt unikt lokaldemokratiskt försök, en kommun i kommunen.

Detta måste Umeå Kommun förstå.

 

Slut på studiecirkel ett. Ni får gärna delta genom att själva skriva kommentarer på avhandlingen.

 

Det teoretiska ramverket bakom kommundelsnämnderna kommer jag återkomma till. Här kommer Jan Erik Gidlunds kommunala teorier och demokratiprojekt analyseras.

Slutligen hoppas jag ta reda på varför de avskaffades och vad som hände och resultatet av detta demokratiförsök. Detta är hyfsat färskt och inte helt okontroversiellt. Men vi måste få svar på frågan. Mig veterligen har inte ens en analys gjorts ännu av kommundelsnämnderna. Ingen forskning eller empiri har framkommit till varför detta demokratiprojekt las ned mer än ”tidsandan”

Det är, för en demokrat, en helt ovidkommande argumentation. Samtiden visar med all tydlighet, att demokratin måste återerövras och utvecklas. Så denna del, kommer bli ytterst intressant.

Tills vidare.

Låt Holmsunds fana vaja vidare på Omberget.

 

En mycket aktiv S-förening (en sammanfattning med aktuella länkar)

Av , , Bli först att kommentera 1

Holmsunds S-Förening är just nu inblandade i och har verkställt följande den senaste tiden:

 

  • Behålla busshållplatsen på vasaplan (remisssvar inlämnade efter offentligt möte)
    (Blogginlägg) (Facebookrapport)
  • Införa en järnvägslösning i Holmsund i Umeå Kommuns och Region Västerbottens underlag med Trafikverket (genomfört)
  • Få trafikverket att prioritera denna övergång/tunnel samt rusta upp nuvarande bangård (pågår till oktober)
    (Blogginlägg) (Uppropet) (Facebookrapport) (Namninsamling)
  • Inlämnat åsikter om Umeå Kommuns landsbygdspolitik. Två till stråk sävar-botsmark, umeå-holmsund förordades (genomfört)
  • Inlämnat en interpellation till Umeå Arbetarkommun om underlättandet av byggandet av Trygghetsboende och bostäder inom både privat- och offentlig sektor i Holmsund (behandlas 24 april på AK, pågår) (Blogginlägg) (Blogginlägg)
  • Påbörjat arbetet inför kyrkovalet, har fått ihop vår lista till församlingen
    (Blogginlägg) (Pågår till valet)
  • Haft öppna möten i följande teman: Byggande, Trygghet, Hållplatsen på vasaplan, Folkkyrkan, Konsum (Genomfört)
  • Skapat en facebooksida, ett lokalt flygblad, öppnat upp alla styrelsemöten för alla partimedlemmar samt skapat en maillista för alla medlemmar – samt arrangerar öppna möten för alla medborgare, oavsett partisympatier, i olika frågor (Genomfört)
  • Firar 100 år som förening!

Holmsunds Socialdemokrater  – Gå med du också!

Glöm ej att meddela partiexpeditionen att du ska vara med i Holmsunds S-Förening!

Därför ska du gå med!

Vi väntar inte 30 år till! (updateras)

Av , , 3 kommentarer 1

Från och med idag så går Holmsunds Socialdemokrater ut med en uppmaning till Holmsund och Obbolas alla föreningar att ställa sig bakom följande skrivelse som vi skall skicka Trafikverket inför den kommande länstrafikplaneringen för 2018-2029. Vi kommer även skicka denna till kommunen och Region Västerbotten för kännedom.

Längst ned ser ni de politiska, fackliga organisationer och föreningar, företag m.m. från Holmsund/Obbola som hitills ställt sig bakom denna skrivelse. Oavsett vad ni möjligen kan tycka om S i andra frågor ber vi er alla om enighet i detta fall. Vi ska inte vänta 30 år till för att få till stånd en vettig järnvägsövergång!

Slutligen vill vi tacka Roger som hörde av sig. Vi tar våra medborgares åsikter på allvar. En person, kan, påverka!

Skrivelsen:

”Det är dags att verkställa en säker järnvägsövergång i Holmsund!

Den 29:e Mars mottog ordförande Stellan Elebro för Holmsunds Socialdemokrater ett mail från en anställd på Hector Rail som arbetar på Holmsunds bangård.

Valda delar ur detta mail:
”De yngre gör tyvärr som de äldre gör och höll själv på att klyva en kvinna i två delar när hon kröp under en av vagnarna, kanske är de de som behövs för att få de bättre.(…)

Att man sen tex går och rastar hundar och plockar hallon längs med spåren på bangården i Holmsund, de förstår jag inte varför man gör… (…)

Vi som järnvägsföretag kan inte göra så mycket tyvärr så länge övergångarna är där dom är, vi är samtidigt ensamma när vi jobbar så vi kan inte vara överallt. (….)

Förra vintern var det barn som lekte kurra gömma på bangården och gömde sig under järnvägsvagnar, samma vagnar som jag skulle förflytta i omgångar men de gick bra den gången och mamman som kom och hämtade barnen var inte glad! Polisen hade dock inga resurser att komma och hjälpa till att söka barn under våra vagnar. För två veckor sedan skulle verkligen en dagis/förskolegrupp över järnvägen när tåget var på väg (och det stannar inte snabbt), dom skulle verkligen över så vi fick tuta i sista stund (…)

det var bara centimetrar från att dra med oss dagisbarn (…) Det var lite från vår horisont, vi som ser detta pågå dagligen i princip.(…)”

Att få till stånd en säker järnvägsövergång i Holmsund har påpekats i snart 30 år från olika föreningar, studiecirklar och inom det politiska. Inte minst har den lokala S-föreningen och PRO jobbat hårt med frågan.

Med bakgrund av detta allmänintresse och med bottenklang av det allvarliga i detta mail samt att vi har vetskap om att Umeå Kommun och Region Västerbotten nu kommer behandla en eventuell övergång i den kommande länstransportsplanen 2018-2029 tillsammans med Trafikverket så vill de organisationer som skrivit under denna skrivelse påpeka följande:

– Det behövs en kortsiktig lösning och långsiktig lösning av en säker järnvägsövergång i Holmsund, för både de som arbetar vid järnvägen och för samhället. I första hand gäller det att åtgärda den nuvarande bangården så att offentligheten inte har tillträde till bangården och att den håller alla säkerhetsmässiga krav och lagar som arbetsplats samt att ansvariga nämnder ser till så att skyltar, bommar m.m. syns och att det eventuellt sly och annat röjs upp framför säkerhetsföreskrifter. I synnerhet vilar det ett stort allvar i att skola och dagis ligger mindre än 50 meter från en av dagens järnvägsövergångar.

– Vi ställer oss bakom en investering av en långsiktig lösning för samhället att ta sig över järnvägen t.e.x. genom en tunnel eller mer avancerad övergång

– Vi ber Trafikverket skyndsamt reda ut hur många spår som behövs vid Holmsunds bangård för verksamheten så att detta går att genomföra så snabbt som möjligt

– Med bakgrund av att Holmsund nyligen fått en ombyggnation i hamnen samt att Timmerlagret flyttat sin verksamhet till Holmsund, likväl som andra aktörer som Komatsu Forest flyttat ut sin verksamhet – och inte minst Umeås generella expansion – så är vi övertygande att godstrafiken på aktuella järnvägssträckan kommer öka markant i takt med exporten. Därför ser vi en lösning som nödvändig inom perioden 2018-2029. Vi ber därför att parterna tar med denna lösning i länstransportplanen.

Nu får det räcka med tillbuden i Holmsund, en kortsiktig och långsiktig lösning behövs. För de som arbetar och de som bor i Holmsud. Vi som fackliga och politiska organisationer samt lokala föreningar och skolor i Holmsund är tydliga i denna fråga. Ingen ska behöva dö i denna långbänk.

Med vänliga hälsningar
Holmsunds S-förening
Obbola S-Förening
Pappers S-Förening
Pappers Avdelning 29
PRO Holmsund
PRO Obbola

SEKO Green Cargo
IFK Holmsund
Sandviks IK
Föreningen Öppna Holmsund-Obbola
Coop Konsum Holmsund
Kvarkenrådet
KulturKlubben

Följande har idagsläget blivit ombedda att skriva under men ej hunnit skriva på ännu: PRO Holmsund, Rektorerna på Storsjö- och Skärgårdsskolan, SEKO Norra Norrland, SEKO-S Umeå. Vi fortsätter sprida denna skrivelse och ber också er att sprida den!

Vill din förening/organisation skriva under detta skicka in ditt mail till Holmsunds S-Förening på [email protected] senast måndagen den 10/4

Som privatperson kan du också skriva under. Det gör du här. Detta bifogas som höstpåminnelse i Oktober till Trafikverket:
http://namninsamling.com/site/get.asp?Holmsund2017

Vi väntar inte 30 år till!