Skäms Hartman för att han gick på det ganska usla statistiktricket som Barnaministeriet/Skolfront/Skolministeriet gick ut med och själv trumpetade ut att vissa friskolor skulle ha bara 2,47 promille barn med ’någon form av’ funktionshinder. (Se min tidigare bloggtext) Jag tvivlar på att man hittar en enda svensk friskola med så låga siffror. Jag skulle kunna visa honom friskolor som har ett större åtagande än kommunala skolor, men det passar kanske inte i den kampanj som nu drivs mot friskolorna och deras försvarare.

Hartman har i alla fall inte kommenterat saken, det kanske känns under hans värdighet. Det är ju inte heller säkert att han tittar så långt ner på bloggsidan att han hittar min epistel om friskoledrevet och hans blunder.

På Mariaskolan har vi fått rådet från kommunala skoltjänstemän (och även s-politiker!) i Umeå att vi inte ska ta emot så många barn i svårigheter som vi tidigare periodvis har gjort. Tjänstemän som vi haft en nära och förtroendefullt förhållande till och inför vilka vi varit mycket öppna med vår verksamhet.
Då är det ganska trist att möta både oriktiga överskrifter, texter och löpsedlar om hur ’Friskolorna’ beter sig, enligt sina mäktiga mediamotståndare.

Det är så att man önskar att några som tillhör Skolkontoret eller Hartmans parti och vet hur det faktiskt förhåller sig skulle kunna ta och korrigera hans och SR/SVT:s uppgifter. Gärna offentligt.

Kom igen Hartman, känns det inte bra att erkänna att du hade fetfel kan vi väl i alla fall diskutera vissa sakförhållanden över en kopp kaffe någon dag?
Jag bjuder och är dessutom inte långsint.