Hatet mot judarna och staten Israel tar sig nuförtiden intressanta samarbetsformer, eller åtminstone ’samförståndsformer’.

Längst ut på vänsterkanten har Irans nuvarande ledning under några år fått ett obegripligt stöd, bitvis ganska oreserverat.
Krafter som brukar kännetecknats av kärnvapenmotstånd har plötsligt kunnat mena att det är riktigt att det måttligt stabila Iran skaffar dem. Kring Gazakriget dök det upp kraftigt pro-iranska artiklar på t.ex. Newsmill, bl.a. av Andreas Malm på tidningen ’Arbetaren’. Nu verkar han i.o.f.s. få koncentrera sig på klimatfrågor och tidningen har på sistone höjt rösten mot några av dem som angriper judarna med ’ny-hitleristiska’ tongångar,

När man jämför t.ex. vad syndikalisten Andreas Malm skrivit om Iran och Israel och jämför det med vad nynassarna skriver vet man nästan inte om man ska skratta eller gråta. Så här skriver en av dessa ’patrioter’ i en kommentar på en av de brunaste hemsidorna:

’I Iran sitter den enda ledningen i världen som står upp mot sionismen och Den Store Satan. Iran är beredda att krossa Israel om de skulle våga attackera dem.
Iran stödjer även officiellt sedan 80-talet Hezbollah. Hezbollah bedriver en väpnad kamp mot Sion och detta gör dem väldigt framgångsrikt, de drev ut de sionistiska ockupanterna ur Libanon år 2006 och kommer garanterat skapa problem för sionistierna om de vågar ge sig på den Islamiska Republiken Iran.’

I den rödbrungröna röran står det gröna för islamistiska krafter. Är det inte rätt fantastiskt? Ett urval kommunister, islamister och nazister – och en förväxlingsbar retorik!

Det vill till att de demokratiska krafterna i Sverige inte tappar omdömet i synen på mellanösternfrågorna, Israel och Iran. Ibland känns det darrigt också där man minst väntade det.