Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: spionage

Väldigt obehagligt

Av , , 2 kommentarer 9


Har på sena kvällen sett ”Spionen som hamnade i kylan”, en sorglig dokumentär om prästen som tjänade Stasi i 25 år. En organisation som var ett av kommunismens skarpare verktyg. Bland annat med uppdrag och mål att oskadliggöra och utplåna kristendom som inte bara är en inomvärldslig utvärteskopia av originalet.

Det finns ingen botten på mänskliga brister, och jag kan inte kasta sten på någon. Men hur det är möjligt att tjäna t.ex. ondskans Stasi är för mig obegripligt. Hur man kan göra det i 25 år och avslöja vänner och medmänniskor för en kommunistisk maktapparat på detta vis, det kan jag bara inte fatta.

Jag undrar också ständigt varför forskaren Birgitta Almgren som avslöjade Radler inte får berätta något om vad hon hittat om andra spioner och deras verksamhet i Sverige.

Spioner i Umeå

Av , , 7 kommentarer 14

I dagens VK finns en artikel om spioneri på Umeå universitet.

Uppgifterna kommer från en artikel i Thule, Kungliga skytteanska samfundets årsbok 2011, skriven av prof. em Lennart Stenflo. Artikeln är inte lång och innehåller intressanta saker som VK inte tog in. Den läses lättast på bär- och vridbar dator eftersom texten ligger fel väg.

Det fanns knappast något universitet i Sverige där inte KGB samlade information om politiska strömningar, opinionsbildare, morgondagens eventuella makthavare, lärare som präglade dem och sådana som likt Stenflo hade utbyte med Sovjet. Andra strategiska verksamheter var också uppvaktade. Även praktiska sådana inom t.ex. olika sorters kommunikationer.

Det satsades väldigt med pengar, tid och energi. Även på kyrkor och församlingar som hade kontakt med öst utan sovjetisk auktorisation. Den paranoida sovjetkommunismen tålde inte mycket konkurrens om själarna.

Det behövdes tydligen inte så höga positioner för att man skulle hamna på deras kontrollista. Det finns både militärer och andra mer otippade "mål" som fick besök på KGB-tiden och fortfarande får besök med några års mellanrum, förmodligen då från efterträdaren FSB. I regel tavelförsäljare som inte går till grannarna eller möjligen då husen närmast bredvid. En jag vet om som brukar få sådana besök fick sitt senaste nu på sensommaren.

Läs Stenflos lilla artikel som jag länkat till, den är viktig, intressant och lättillgänglig närhistoria. Jag delar Stenflos undran varför man inte offentliggör namnen på dem som samarbetade med Stasi och KGB och sålde ut Sverige, sina vänner och medarbetare under det kalla kriget. Historieprofessorn Birgitta Almgren fått tillgång att arbeta med materialet om 57 av dessa då SÄPO 2010 tvingades öppna arkiven för henne.

 

SvD DN SVT

Säpo måste ge sig nu

Av , , 2 kommentarer 4

Nu har de flesta länder visat vilka som var avlönade av Östtyskland under kalla kriget. Inte Sverige som var ett av de riktigt viktiga länderna för Stasi.

Förklaringarna till varför Säpo vägrar låter ganska krystade. Omsorgen om "rikets säkerhet" låter ganska långsökt när landet som betalade spioner och påverkare "las ner" för tjugotalet år sedan.

Läs torsdagens DN-artikeln av professor Birgitta Almgren: "Vilka samhässtoppar är det som polisen skyddar?"

Sen ska vi trycka på där vi kan för att locket ska lyftas helt och hållet. Det går inte att hålla tillbaka längre.

Inte samma öppenhet i Sverige

Av , , Bli först att kommentera 7

Jag beklagar verkligen att vi inte gjort som så många andra EU-länder har gjort. Avslöjat dem som sprang Östtysklands och Stasis ärenden under åren då vi stod under påverkan och hot från sovjetkommunismen.

Professor Birgitta Almgren har skrivit boken "Inte bara Stasi" där hon går igenom relationerna mellan Sverige och DDR under 70-90-talen. Nu har hon begärt ut Säpos uppgifter om svenska medlöpare, men fått nej. Kammarrätten har också sagt nej, nu går ärendet till Regeringsrätten. Det är skamligt att det ska behövas.

Skulle det självklara bli verklighet måste de som finns i arkiven naturligtvis få chans att försvara sig. Eller att försvaras, många är nog döda. Där kan finnas namn som varit dubbelagenter, eller namn som hamnat där för att svartmålas. Även "nyttiga idioter" som inte förstod vad de utnyttjades till.

Man kan undra över vissa personer som mycket öppet frotterade sig med DDR, landet  som skötte så mycket av östs spionage och desinformation riktad mot Sverige. Här finns namn som professor Stellan Arvidsson och biskop Lars Carlzon.

Hur gick det till? Hur tänkte man?

 

Att förråda land och likar

Av , , Bli först att kommentera 2

Jan Guillous samröre med KGB inleddes året innan Pragvåren 1968. I dag är det inte många unga som vet var man menar med det ordet. Det kanske inte är så många äldre som inser vad det egentligen handlade om heller. Reaktionen mot det totalitära Sovjets människoförtryck.

JG började som sagt samarbetet med KGB, Sovjetkommunismens "sköld och svärd", året innan, 1967.  Han fortsatte i fyra år till efter att KGB och röda armén slagit ner reformkommunister och andra med många tusen stridsvagnar och hundratusentals soldater.

Handlingar utväxlades och enligt herr Guillous egna uppgifter fick han ca 800 kronor för sina svek. Bortåt 10 000 i dagens pengavärde. Men det är bara hans uppgifter, skatteverket har av någon anledning inga.

Alltmedan författare och dissidenter i allmänhet förföljdes, sattes i fängelse, försvann eller utvisades från Sovjet följde Guillou instruktioner via kritstreck i telefonkiosker för att komma till mötena med organisationen som spionerade på Sverige.

Vi har inte sett den avbön som hela Sverige borde kräva. Vi har inte sett vad han rapporterade. Han bör betraktas med största misstro tills de två sakerna äger rum.

Läs det här i dagens DN.