Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Moderaterna

Glöm drömmen om Norrland..?..

Av , , 2 kommentarer 16


LKAB och Norrbotten är skakat. Mark- och miljödomstolen nekade idag till att ta upp ansökan om den nödvändiga utvidgningen i Kiruna. Man har fört samtal och kompletterat uppgifter sedan ansökan 2018, nu föll den ändå.
Domstolen fäller enligt uppgift ansökan för att LKAB 2017 inte bara gjorde en särskild samrådsinbjudan till villaägare med bergvärme. Man bjöd in alla.

LKAB talar om systemhaveri, definitivt inga överord. Har man någon gång trott att världen är galen är man nu mer övertygad.
Nu säger jag för mycket, men det är nästan så man vill rekommendera en förnyad säkerhetsklassning på de ansvariga. Hur är det möjligt att slå undan benen på LKAB på dessa grunder?

Flera andra mineralansökningar rullar på, år efter år. Kaunisvaragruvan är hotad. Boliden investerar sina miljarder i grannländerna inför osäkerheten med Mark och miljödomstolens förseningspraxis och bedömningar.
Alltmedan statsministern talar om att vi måste använda våra egna mineraler. Inte förlita oss på länder med usla regler för miljö och arbetsförhållanden. I ärlighetens namn vilar ansvaret här främst på domstolen, men det skevar ordentligt mellan ord och verkstad.

Sen har vi Cementa vars betongkvalitet är avgörande för nästan all gruvbrytning. Energifrågan som hela ”Norrlandsoptimismen” står och faller med ska inte heller glömmas. De projekt man nu talar om i norr skulle kräva mer än all kraft Norrland producerar. Kommer staten till syvende och sist att godkänna att vi använder all Norrlands el till de energikrävande miljöprojekt som är på gång? När den stabila och styrbara kraften i söder stängs ner.

Om nu gruvorna alls får fortsätta och nya får starta, förstås.
Och om det kommer att finnas svensk höghållfasthetsbetong.

Det här gäller liv och död för Norrbotten, enormt mycket för Norrland och det är inga småsaker för Sverige som helhet.

Ska svensk extrembyråkrati och socialdemokratisk beslutsoförmåga i kärnkraftsfrågan göra att basindustrins miljösatsningar och drömmen om ”Nya Norrland” slutar som…en dröm?

Vågar S vara S?

Av , , 9 kommentarer 11


Ser att det planeras för ett 40-tal nya batterifabriker i Europa. Intressant, men också bekymmersamt. Kommer barnen i Kongo att kunna ta upp all kobolt vi behöver när vi själva inte vill ta upp vår?

Finns el? Kommer vind-, gas- och kolkraften att räcka till när kärnkraften stoppas i Europa? När regeringen i Sverige kanske till och med smyg- och snabbstoppar all kärnkraft genom att inte fatta beslutet om mellanlagring som bara måste fattas senast 31/8? När uppkoppling och eldrivet nätberoende skenar och vi ska driva transporterna med el. Skulle verkligen vilja övertygas.

Önskar att S vågade vara S detta viktiga år. Att största regeringspartiet vågade ta rakryggat ansvar för samtid och framtid. Som man gjorde förr när energiförsörjning och infrastruktur byggdes upp.
Vill partiet verkligen syna vad som händer med land, opinion, jobb och människor inom t.ex. LO-kollektivet om Sverige tappar 30-40 % av elkraften inom några år? Och innan dess kanske tillgången på den betong man kan bygga järnväg, gruvskoning, vindkraftsfundament, kajer, broar och hållbara hus av.

Lära av Karolinska?

Av , , 4 kommentarer 15


I senaste numret av ”Chef” skriver Cissi Elwin om Björn Zoëga, Karolinska sjukhusets chef. Islänningen har på två år medverkat till att vända ett underskott på 2,9 miljarder till överskott som går till vård. Det utskällda sjukhuset rankas för övrigt som det 7:e främsta i världen.
Jag har minimal koll på Zoëga och Karolinska och beskrivningen nedan är extremt enkel. Den resa man nu gjort med administration och byråkrati bör vi ändå reflektera över. Så här skriver Elwin:

”Hans recept var att ta bort onödig administration, skära bort ett helt chefsled (en femtedel av alla chefer fick gå) och lägga ner ett it-system som kostat 190 miljoner men ändå inte fungerade. Han skapade ett nytt för en miljon.
Dessutom har han halverat alla möten. Hälften så lång tid och hälften så många. Och de som vill ha möten med honom måste ange varför. Ofta är det för att de har problem med något. Då måste de ha med sig en lösning på problemet och gärna en kalkyl på vad lösningen kan kosta. Efter de kraven är det inte alls lika många som vill ha ett möte.”

Vi har en del att fundera på i våra organisationer inför en framtid där vi blir allt äldre och där andelen arbetande ”skatteskapare” blir mindre.

Jag tror vi måste ta en kopp Zoëga då och då.

Riktigt tidig pension

Av , , 4 kommentarer 5


Flera löpsedlar om pension har mött oss på slutet, de flesta om låga sådana. Kvällstidningarna har också bjudit under varandra om hur man hittar vägar att gå i pension som man förr gjorde i vissa medelhavsländer. Vid femtio eller kanske t.o.m. fyrtio.

Ingen kan säga hur andra ska prioritera. Många är slitna eller sjuka och behöver pensioneras tidigt. Ett fåtal har möjlighet att idka självhushållning, enkelhet och sparsamhet och gå i pension extremt tidigt. Det verkar vara en liten trend i tiden. För folk flest en önskedröm.

Flera av oss ser med oro på att det växande antalet av oss äldre inte följs av samma ökning i arbetande åldrar. En mindre andel ska framöver hålla samhället rullande och betala skatt. En svår ekvation. Det kommer att märkas och vi behöver ta medveten höjd för det i kommuner, regioner och stat.

I ljuset av detta är det bekymrande och kan vara nästan provocerande med drömska rubriker och artiklar som lockar fler att ”checka ut” väldigt tidigt. De flesta har förstås inte minsta chans, men skulle minitrenden locka många blir framtiden tuffare, främst för gamla och små.

Som befolkningspyramiden ser ut behöver fler arbeta längre, inte kortare. Ska det lyckas behöver det också finnas del- och halvtider, men det blir en egen bloggtext.

Sverige får inte krossas

Av , , 3 kommentarer 18


Allt är inte ekonomi. Det bästa och det mesta i livet är inte det. Det kommer också en dag fortare än vi tänker då inget ekonomiskt Längre spelar oss någon som helst roll. Ekonomin har dock en koppling till det mesta i samhället. Oberoende av system.

I företagen blir pengar till. Av tid, kunnande och arbete, råvaror, service och tillverkning blir det värden som människor lever av och här betalar världens högsta skatter på. Av dessa skatter blir det mycket. Sjukhus, vägar, lärartimmar, vård, barn- och äldreomsorg, försvar, polis och del av pensioner. Bland annat.

Skulle Sverige och världen mer eller mindre stå still i tre månader har väldigt många förlorat jobbet. Man kan tycka att det är okänsligt att lyfta dessa frågor nu, medan virusets verkan ännu är i sin linda hos oss. Men vi måste tänka bredare och se längre än löpsedlar och säljsugna medier.

Några talar om att stänga ner Sverige i ett halvt år. Det verkar finnas de som hoppas på det, om inte annat för miljöns skull. Tänk så mycket mindre utsläpp det skulle bli.
Det skulle bli mycket mindre av annat också. Till exempel resurser till långsiktigt hållbar omställning.

Jag är inte expert på något område och gubbgissar till stor del här, så rätta mig gärna om du tror att jag har tokfel.
Låt oss säga att vi stänger ner alla skolor och stora delar av Sverige till i mitten på sommaren. Hur stor del av våra arbetsplatser skulle försvinna? Hur många halveras? Hur många bussbolag skulle t.ex. vara kvar och hur stor del skulle ta med sig kollektivtrafik i fallet? Hur många butiker utanför dagligvaruhandeln skulle stå pall? Hur många service- och tillverkningsföretag skulle klara sig? Hur skulle det gå för fastighetsbolagen som till stor del ägs av våra pensionsfonder när verksamhet efter verksamhet ställer in betalningarna? Vilka pensionskonsekvenser skulle detta få?

Ekonomi är inte allt, men den sitter ihop med obehagligt mycket. Med ett kraschat näringsliv skulle skatteinbetalningarna till kommuner, regioner och stat gå ner med otäcka procentsiffror och starta en nedåtgående spiral med okänt slut. Hur skulle skola, vård och omsorg se ut i kommunen vid en depression med kraftigt minskade skatteintäkter och exploderande försörjningsstöd? Kanske under det närmaste decenniet. Vilka skulle styra?

För att motverka en härdsmälta behöver vi öppna upp samhället så gott det går tidigare än vad som känns alldeles bra. Riktigt när vet jag inte, men signalerna kan inte dröja länge. Det kan komma att skörda lidande och död hos en del av oss som liksom jag medicinerar för astma eller lider av andra sjukdomar. Det skulle under en tid innebära en otäckt ökad press på en vårdens hjältar och räddare som redan går på skrapade knän.

De största frågorna kommer nära nu, i den tillvaro där dödligheten faktiskt är 100 procent. Några av oss kanske inte överlever det här perioden, men så länge vi lever och jorden snurrar måste vi göra det bästa vi förstår för människor, samhälle och morgondag.
Vi måste tänka Både hälsomässig riskminimering och försiktighet på kort sikt och samhällelig riskminimering för stora och små på lång.

Har vi besinning, mod, omdöme och handlingskraft till det?

Beredskap för nödtider

Av , , Bli först att kommentera 15


Försvaret ska bistå med ett fältsjukhus i Uppsala, det är bra. Vad jag vet har vi möjlighet att sätta upp ett par sådan nuförtiden, det är för lite.

När det gäller mat, ”medicin” och militär gäller verkligen inte bara vanliga marknadsprinciper. Det börjar fler och fler tack och lov förstå efter en alldeles för lång sömnperiod till höger och vänster.

DN hade härom dagen en upplysande artikel om de moderna fältsjukhus vi hade för 30 år sedan. Ingressen står här nedanför, men läs artikeln. Den är fri.
Tänk om vi haft dem nu och kunnat köra tester, behandling och intensivvård mot Covid-19 utanför våra sjukhus.
I en tid då ett barmhärtighetsvädjande rött kors eller en halvmåne istället blir riktpunkt för syriska och ryska bombplan i Idlib så kan man behöva fler än de två fältsjukhus jag tror vi kan sätta upp. Om utifall att.

Här är DN-artikelns ingress, om du inte läser hela artikeln:

”För 30 år sedan, 1990, hade Sverige världens modernaste krigssjukvård. Den bestod av 50 sjukhus: 35 fältsjukhus i armén och 15 marina stridssjukhus. Varje fältsjukhus hade sex operationssalar och intensivvårdsavdelning med 18 respiratorer. Allt var nedpackat, mobilt och kunde snabbt installeras i uppblåsbara plasttält som bildade ett sjukhus med egen elförsörjning och värme.”

35 gånger 18 blir 630. Bara försvaret hade alltså 1990 fler intensivvårdsplatser med respiratorer/ventilatorer än Sveriges samlade sjukhus hade förra veckan.
Man kan inte organisera ett samhälle för bara vackert väder. När vi kommit igenom detta har vi en hemläxa att göra.

Ingen höjd skatt i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 9


Det är en mycket gammal ”nyhet”, men många tycks ha missat att vännäsborna slipper skattehöjningen på 5 öre. Den som höll på att bli verklighet på grund av ett förbiseende vid skatteväxling mellan kommun och region. Senast idag kom saken upp med en fråga om höjningen var ”medveten”.

Missen kunde tack vare snabbt agerande åtgärdas innan nyår. Kommunalskatten som relativt sett slår hårdast mot låginkomsttagare ska inte höjas utan debatt och politiska beslut. I Vännäs inte alls. Inte ens fem öre.

Varför håller Vännäs igen?

Av , , 2 kommentarer 15


Vi lever i ett av världens bästa länder och har väldigt mycket att vara tacksamma för, många vill att vi glömmer det. Mycket är samtidigt skört och vi är inte utan problem.

Landet, regionerna och kommunerna har ökande svårigheter att hantera nu och framöver. Vi bygger ett allt mer komplext och resurskrävande samhälle och är vana att det fungerar att göra så. Vi har vant oss vid ständiga förbättringar som vi ofta glömmer att vi fått så fort de införts.
Nu ökar antalet barn, unga och äldre äldre ganska kraftigt, medan de arbetande åldrarna nästan står stilla. I den gruppen står också många utanför arbetsmarknaden. Många unga svenskfödda och många utrikesfödda. Integrationen av invandrade har varit sämre i Sverige än i många andra länder samtidigt som vi tagit emot fler. Många är i arbete, fler behöver komma dit. Totalt sett ska färre människor försörja fler framöver och det är brist på utbildad arbetskraft inom flera områden. Det sätter oss i en tuff situation.

Vännäs har haft jämförelsevis höga kostnader vilket bl.a. gett oss en av Sveriges högsta skattesatser. Det händer att riktiga höginkomsttagare väljer bort Vännäs p.g.a. skatten, det är olyckligt. Hög skatt kan göra att man missar inkomster.
Sedan en tid har det varit lättare att få gehör bland partierna för bättre långsiktig balans i vår ekonomi. Det ska alla vara glada för.

”Men vi har ju överskott? Flera miljoner!” – säger någon.
En kommun ska ha överskott. Minst två procent, egentligen mer. Har Vännäs 12-15 miljoner i resultat så är det ungefär plus minus noll. Det man förbrukar och nöter upp ska kunna ersättas utan att man lånar. Det man äger ska underhållas så man inte lever på ”rost och röta”.

Vi har inte skött om det vi äger tillräckligt bra och det blir väldigt dyrt i längden. Bara gator och vägar i Vännäs och Vännäsby behöver åtgärdas för 50 miljoner. En utredning visar att om vi inte gör det vi måste i 5 år till kostar det 6 miljoner ytterligare. 56 miljoner, plus inflation bara där. Vi har mycket att göra när det gäller vatten och avlopp, inte lika mycket som vissa andra, men många miljoner behövs till sådant ingen ser. Sen har vi alla andra investeringar.

Vännäs äger en hel del, men har också lånat mycket. Vi får inte låna hur mycket som helst. Som man oftast brukar räkna har vi en soliditet på drygt 30 %. Räknar vi in alla pensioner kommuner är skyldiga att betala till nuvarande och tidigare anställda låg soliditeten 2018 på 3 %.
Tänk dig en familj som har ett hus värt 1 500 000, ett par bilar värda 200 000 och lösöre och annat för 300 000, summa 2 000 000. Skulle vi översätta Vännäs totala finansiella situation till den familjens så skulle deras lån ligga på 1 940 000 kronor. 60 000 skulle vara deras alldeles egna. Inte optimalt läge.

Är Vännäs i kris? Nej, Vännäs ligger bättre till än väldigt många kommuner. Vi växer till så smått, vi finns i Umeåregionens kraftfält, vi har tack och lov kunnat gå ihop ekonomiskt några år och vi har generellt bra och välutbildad personal. Många vill jobba i Vännäs. Vi har relativt goda förutsättningar, men badar definitivt inte i pengar även om vi så skulle få ett resultat på 30-40-50 miljoner några år. Det är väldigt mycket för enskilda, men inte mycket för en kommun som har så mycket att lägga pengarna på. Unga, gamla, sjuka och allt annat som behövs. Skulle räntan gå upp ett par procent skulle det kosta oss bortåt 10 miljoner bara det. Skulle Corona ge oss en riktig lågkonjunktur och högre arbetslöshet försvinner snabbt tvåsiffriga antal miljoner i skatteintäkter. Vi måste ha marginaler och bygga säkerhet för dagens och morgondagens invånare.

Som politiker får vi inte bli fartblinda och vältra över kostnader på barn och barnbarn. Vi kan i nuläget definitivt inte ägna oss åt att kortsiktigt köpa röster med populära utökningar. Vi kan inte obetänksamt bit för bit utöka kostnadskostymen, lite här och lite där. Vi är valda för att hushålla och göra vårt bästa för att få ihop ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Att se till att vi också har ett företagsbemötande som ger fler skattegenererande arbetstillfällen och företagare i kommunen.

Vännäsmoderaterna ”håller inte igen” för skojs eller principers skull. Vi måste tillsammans se till att vi kan erbjuda den service medborgarna behöver och vi har råd med. Vi vill få en sådan balans och stabilitet att vi i en framtid kan göra märkbara satsningar igen. Där vi kan styra ekonomin framför oss till invånarnas bästa, inte jagas av den.

Behövs det företag?

Av , , 2 kommentarer 7


Är du litegrann intresserad av din ort, av samhället, arbetstillfällen, skola och äldreomsorg och möjligen av lokal politik?

Kolla Företagarnas genomgång för just din ort. I mitt Vännäs står de små företagen för mer än vart fjärde jobb och mer än var fjärde skattekrona. För den som tar en stund och läser igenom dokumentet ”Företagarfakta” finns verkligen en del ahaupplevelser att göra. Många olika saker och samhällsområden blir belysta.

Visste du t.ex. att ca 950 personer pendlar in till Vännäs för att jobba och att drygt 600 kommer från Umeå? Ca 2 200 pendlar ut från Vännäs, ca 20 till Stockholm.

Här har du sidorna för Vännäs. Fungerade tyvärr inte att länka, du får kopiera in:

https://www.foretagarna.se/contentassets/92f7903f7adb460db6dcf082f9ac4f75/vannas.pdf

Beroende av nysvenskar

Av , , 16 kommentarer 9


Vi har många saker att hantera efter vårt stora mottagande av invandrare. Bilden haltar alltför mycket och ofta. Åt olika håll.

Många har idag sitt nyhetsintag nästan uteslutande från sidor där det inte är ovanligt att 75-80 % av materialet är migrationsanknutet. I regel med ett starkt negativt urval. ”Här finns något positivt med invandringen” hörs aldrig på dessa sidor som berömmer sig av att säga ”sanningen”.
Ibland presenteras också sanning, ibland överdrifter och ibland ren lögn, men urvalet ger totalt sett en väldigt vriden bild. Ofta ännu skevare än de kanaler som å andra sidan aldrig vill lyfta en utmaning eller ett invandringsanknutet problem. Hedersproblematik, brottsstatistik, språkhinder eller arbetsmarknadsrelaterade frågor.

Landets invånare har både problem och utmaningar – och mycket att vara tacksamma för.

Hur skulle Sverige se ut denna tisdag om inte miljonen första och andra generationens utrikesfödda gick till jobbet, betalade skatt och bidrog till BNP och att landet fungerar? Bussförarna, läkarna, barnskötarna, politikerna, byggnadsarbetarna, lärarna, sjuksköterskorna, taxichaufförerna, vårdbiträdena, konstnärerna, undersköterskorna, lantarbetarna, poliserna, kockarna, köksbiträdena, lokalvårdarna, ingenjörerna och journalisterna. Med mera.

Med vår demografi där så många i arbetsför ålder saknas skulle Sverige inte klara sig en vecka utan dem vi talar om. Det är cirka var femte människa på arbetsmarknaden. Inom många omsorgsyrken är det 80 % på vissa ställen och alternativ saknas.
En vinterinfluensa brukar drabba 2-5 % av befolkningen, ibland mer, ett antal veckor några månader per år. 10 % lamslår ofta verksamheter. Tänk då vad 20 % eller var femte person skulle betyda för verksamhet och ekonomi, permanent.

Vi som kanske invandrat tidigare eller senare är gravt beroende av våra nyinvandrade och jag tycker vi har en moralisk skyldighet att ibland uttrycka och lyfta det. För vår egen och de invandrades skull. Inte minst ska vi vara medvetna om detta när vi behöver åtgärda problem som invandringen för med sig.