Hej, hej.

Är så grymt jävla trött, men lyckades ändå hålla mig vaken och social under en timme medan Becker och Emelie kom hit för att plocka upp lite grejer (inte dödsknark) och dricka en kopp kaffe. Jag bjöd till och med på dopp. Så vuxet av mig.

Helgen har varit precis så rolig som jag trodde att den skulle bli, och jag vill börja med att skriva om Ylva och vilken fantantisk vän hon är. Vi är ett bra team, hon och jag. Har till exempel alltid kul som fan ihop, är lojala mot varandra, hittar alltid de roligaste människorna och tar alltid hand om varandra när vi är ute. Det är fint att omge sig av människor som Ylva.

Vet inte riktigt vad jag ska berätta om helgen och alla dessa människor som vi har samtalat och efterfestat med. Men ni får en lista på fem favoriter:
1. Mange och Jan Banan. Två trettioåttaåringar som bjöd upp mig och Ylva i en svängig foxtrot, och som jag senare lyssnade på Ulf Lundell med på efterfesten. Dessa män kom även fram och high fivade och gjorde tummen upp när de trodde att jag kammat på krogen. De verkade verkligen unna mig ett samlag. Så fint av dem.
2. Gammelsmurfen. En rejält överförfriskad man i ungefär samma ålder som min egen farsa och som inledde sitt samtal med mig genom att säga att jag hade en vacker frisyr till skillnad mot andra brudar vars frisyrer ser ut som hjälmar. Nämde jag att han var jävligt full?
3. Trond. En fyrtioåring som var skrämmande lik Gordon Ramsey och som fascinerat slet och drog i min arm i fem minuter efter att ha sett min tatuering.
4. Finn 5 Fel. Coverbandet som spelade på Stockstugan och som vi drog på efterfest med för att det kändes som världens spexigaste spex. Sångaren verkade tycka att det var häftigt på riktigt att sjunga i ett coverband, och de andra medlemmarna blev galet imponerade när Ylva använde ordet rabiat i en mening.
5. Officeren. En rätt hunkig snubbe som hade en mycket kulturell halsduk på sig inomhus och sa att man i Stockholm inte får beställa öl ute på krogen. Så trist för dem.