Hej, hej.

I Stockholm var jag och Lovisa så jävla duktiga på att kliva upp tidigt på morgonen och sedan gå ut och göra saker. Så är det verkligen inte här. Dagen här börjar oftast med att Lovisa kommer in i Fredriks sovrum och kryper ner bredvid mig i sängen, och sedan ligger vi där ett tag och fnissar och är trötta tillsammans. Kring tolv har vi frukostpicknick framför VH1, sedan duschar vi och gör oss i ordning (en liten skillnad idag är att jag lyckades skära mig i benet med rakhyveln och nu har suttit som ett skadeskjutet och blodigt djur i en bra stund, men det är ju faktiskt såna händelser som gör att dagen blir spännande) och sedan lyssnar vi på Svenne Rubins. Typ så har det varit varje dag

Idag ska vi dock gå ut är det tänkt. Handla och sedan laga käk tills Fredrik kommer hem från jobbet, och därefter packa och kolla bussar från Hudiksvall och hemåt. I morgon drar vi nämligen med The Accidents till Gnarp för att kolla på deras spelning och fira valborg, och sedan tar vi bussen hem från Hudiksvall på torsdag.

Ni borde förresten verkligen lyssna på Living with unemployment med Newtown Neurotics som jag nämnde igår. Dra mig baklänges på en liten jävla vagn vilken bra låt. Jag blir helt spattig.

Hej, hej.

Medan Lovisa just nu håller på att göra sig redo för ännu en dag i Örebro, så sitter jag framför en dator med en låtlista innehållandes följande låtar: The Sounds – Hit me, Newtown Neurotics – Living with unemployment, Moderat Likvidation – Hiroshima och Christer Sjögren – I love Europe. Så jävla bra.

Just nu väntar jag på att Fredrik ska komma hem från jobbet. Han ringde just och sa att han skulle bjuda mig på käk och visa mig Örebro i eftermiddag. Hålla handen i Wadköping och sånt, ni vet. Fan, jag vill aldrig åka hem! Men Norrland får nog se min nuna på torsdag i alla fall.

Hej, hej.

Igår var Fredrik (ja, det är faktiskt så karlsloken heter) och resten av The Accidents med i ett tresidors-reportage i Nerikes Allehanda som handlade om turnéliv och att samtidigt ha ett vanligt kneg, typ. Detta reportage var självklart totalt ointressant jämfört med det jag senare kom att finna i deras underbara lokaltidning – barnsidorna! Hittade bland annat dikter som klass 3A på någon skola i Örebro hade skrivit och skrattade tills jag grät. Listen to this:

’April är härlig.
På april blommar det.
Rasterna i april är härliga.
I april är det fint väder.
LOL är roligt att säga i april’

Hittade även en enkät som också cracked me up, i vilken några barn fick svara på frågan om vad de skulle göra om de fick vara osynliga för en dag. En liten kille svarade: ’Gå hem från skolan och hämta en frukt, det är så gott!’

Ja, jag säger då det.

Hej, hej.

Jag är hemskt ledsen över att jag inte har skrivit något tidigare, men det har helt enkelt funnits roligare saker att göra än att sitta framför datorn. För trots att det är en galen brud som sagt att hon ska döda mig om hon ser mig här nere så känns livet faktiskt helt underbart, och jag är så glad över att få vara i Örebro med min partner in crime Lovisa och tillsammans med en fantastisk karl.

De senaste dagarna har jag egentligen mest varit ute i det fina vädret och slappat i solen, åkt Mustang och lyssnat på schysst musik. Idag har dock jag och Lovisa även hunnit med att städa upp i lägenheten där vi bor samt hakat på när snubben som jag är här och hälsar på skulle gadda sig. Efteråt blev det häng på en uteservering med ett jävligt rolig samling folk.

I morgon ska jag åka lastbil, få håret lockat och sedan ska vi nog bara kröka. Det var en liten uppdatering från mig till er, såhär på kvällskvisten. Vi hörs och störs, lovers.

Hej, hej.

Är bara hemma hos morsan för att fylla MP3-spelaren med musik samt hämta en gigantisk resväska att packa i. Ska snart hem till min egen lägenhet igen (= ingen dator), men har ett litet meddelande till alla läsare som verkar ha fått för sig att jag ska till Stockholm: Tokfransar, jag ska ju till Örebro! Jag råkade bara träffa snubben i Stockholm, liksom. Lina, kära bloggläsare, om du ser mig knalla omkring där nere i Gnällbältet får du hojta till så kan vi ta en kopp kaffe tillsammans.

Nu drar jag, men uppdatering kommer i morgon. So long!

Agneta och Rambo. Eller Lammköttstanten och Newbiehunter. Eller Bibi och Becker.

Hej, hej.

Fattar egentligen inte varför jag sitter här, med tanke på att jag har miljoner saker att styra upp inför resan söderut i morgon. Eller åtminstone tre.
1. Hämta väska på vinden.
2. Tvätta.
3. Apoteket.

Middagen hos Bibi i fredags var förresten väldigt lyckad. Maten fick saliven att rinna till (som min gamla hemkunskapslärare brukade säga) och vi hade som vanligt jävligt roligt. Spelade bland annat något sanning- eller konsekvensspel (glömde jag säga att Bibi fyllde tolv och inte tjugo?), men jag hade tur och fick typ bara frågor om hur ofta jag brukar topsa mina öron och sånt. Och det gör jag ju för övrigt varje dag, bara för att det är så jävla gött.

Kring elva kastade vi oss på bussen för att åka ner på Pipes of Scotland. Reggaebusschauffören körde, och vid universitetet när Turn your lights down low började strömma ur högtalarna så släckte han även ner hela bussen för en kort stund till allas jubel. Han är fan festlig, alltså. Om Pipesbesöket finns faktiskt det inte mycket att säga. Jag var bara full och trött och satt på ett element hela kvällen och pratade med Höken.

I lördags kom Bibi och Becker hit till morsan för en slapparkväll med kex, oliver, ett par ostar och lite alkohol. Sedan tryckte vi i oss allt medan vi kollade på Körslaget samt någon punkdokumentär, och när alla program var slut virade vi in oss i filtar och satte oss på morsans inglasade balkong och fnissade. Bland annat gav vi oss själva superhjältenamn (för sådana måste man ju ha). Från och med nu heter vi inte Elin, Bibi och Josefin, utan Newbie hunter, Lammköttstanten (okej, egentligen var det något annat, men jag måste censurera Bibis egentliga superhjältenamn) och The Homewrecker.

Igår fyllde världens bästa Becker år, så efter att jag jobbat klart (först som ledsagare mellan elva och två, och sedan för VK mellan två och sex, typ) kom Ylva och plockade upp mig och sedan drog vi hem till henne för lite smörgåstårta och snuskprat.

Konstigt inlägg, men jag måste ta tag i min lilla lista nu innan det är dags att gå till ledsagarjobbet.

Hej, hej.

I torsdags vann jag först SM-guld i Medicinbollsrullning, och sedan klädde jag ut mig till en brudigare version av Birk (Ronjas lover, ni vet). Hemskt roligt hade jag.

Jag verkar förresten ha så himla gulliga läsare, och jag hjärtar er bigtime. Omtänksamma, roliga och tröstande, och sådär. Fast jag var faktiskt aldrig arg, ledsen och besviken på riktigt över det där med brorsan. I samma stund som jag hittade fotoalbumet ringde jag och sa att han var ett rövhål och sedan garvade vi åt hans bildtexter, samt planerade något eventuellt hyss i helgen (som aldrig blev av). Vi är ju bästisar, jag och brorsan. Och visst är han väl förtjusande med det där batteriet i örat?

Hej, hej.

Var uppe på morsans vind tidigare för att leta efter mina gamla bokmärken (don’t ask), och då hittade jag en låda med brorsans privata fotoalbum. Det fanns en hel del bilder av mig från när jag var ungefär fem bast, och jag var såklart ett ljuvligt barn. Det verkar dock inte brorsan ha tyckt. Bredvid en av bilderna, där jag sitter på min kusins rygg, hade han skrivit ’Min kusin Maja och en böld’, och under en bild där jag sitter gömd under mitt skrivbord hade han kort och gott skrivit ’Joseful’. Jag vet inte vad jag ska tycka om det här. Jag vet bara att jag är arg, ledsen och besviken.

Hej, hej.

Idag fyller en av mina bästigaste bästa kompisar tjugo år. Bibi heter hon. Inte Birgitta, Birgit, Birger, Bertil, Britta eller något annat muppigt, utan bara Bibi (kallas dock även för Blebban, Bibs och Bebban the Bebb). Vi har känt varandra nästan hela våra liv, men har väl varit nära vänner i ungefär tolv-tretton år. Ikväll ska jag hem till henne och äta middag och dricka bärs tillsammans med mina andra brudar. Det ska bli fint.

Grattis på födelsedagen. Du är bäst och jag älskar dig, din argbigga.

Hej, hej.

Jag fick förresten en gudomligt vacker bild skickad till mig nyss över MSN. Tack, Lovisa!

Tiotusenkronorsfrågan lyder:
– Tror ni att demonen på bilden får ligga mycket?