Nu är den underbara tiden av familjeliv, kyrkobesök, bara-vara-dagar, god mat och snälla människor på upphällningen. Gick i morse in hit för att skriva men kom av mig. Någon hade kommenterat ett av mina senaste inlägg. Mr Herbert!

Han skriver om 90-talet och tycker att jag gnäller i jämförelse med de oerhörda försakelser pensionärerna då fick utstå.

Måste säga att förmiddagen varit skakande.

Tja, jag minns ju så lite av 90-talet. Rutans minne är däremot gott för att inte tala om Biggans.

Biggan kom lagom till eftermiddagskaffet på visit. Vi tre damer dryftade i tur och ordning:

1. 90-talet.

2. Varför karlar ’har åsikter’ och kvinnor ’gnäller ’.

3. Hur det kommer sig att männen generellt har 6.000 spänn mer i pension än kvinnor och att den differensen håller sig om man jämför olika åldersgrupper. En nittioårig man har således mer i genomsnittspension än en 65-årig kvinna! Underligt med tanke på hur långt jämställdheten gått.

Biggan minns med säkerhet att hon blev av med 3 semesterdagar under 90-talet och Rutan menade att på den tiden var det så att ALLA fick betala. Pensionarer som arbetande. Solidariskt ALLA!

Vi var alla helt eniga: Nää, snäll kan man inte vara längre. Punkt slut!

Jag ser att Anders fortsätter att gå på i ullstrumporna. Vad annat var att vänta…

Undrar just vilket epitet som skulle passa honom.

Nu är han ju lite känslig när det gäller den egna personen. Sliskig översittartyp ville han ju inte bli kallad – men det är ju precis den nivå som hans humor befinner sig på. Vad sägs om FAGIN?

Nä, jag kan ju inte sitta här på morgonen och leka kommunalfullmäktiges sammanträde… Haha!

Snart är det ju Jul och det finns så mycket att stå i. Vi måste bland annat försöka vara snälla. OBS gäller även de stygga. Tjingeling!

I morse hörde jag på radion. En dam rinde in och var upprörd. Vid årsskiftet kommer en lag om åldersdiskriminering. Men den gäller bara arbetsliv fram tills man fyller 65. Därefter är det fritt fram att diskriminera och man har lagen bakom sig.

Häromdagen tog jag reda på hur många personer i kommunen som är över 65. Det finns drygt 15 000 enligt de färskarste rapporterna. Upplysningsvis finns det nästan dubbelt så många studenter, 29 000.

Rabatter för bussresor inom stan kan man se sig i månen efter. De få rabatter som redan existerar (SF och någon enstaka frisör) dras förmodligen in och straffskatten för oss pensionärer kommer ju att bli ännu högre.

Det vilar något skamligt över ett samhälle som inte ser sina äldres behov. Idag noteras det att en dam legat död i sex veckor på ett seniorboende!!!

Det är kallt idag. Tröstar mig med att läsa en massa pensionärstidskrifter på nätet. Diverse artiklar om vår straffskatt.

På något ställe söderut hade seniorerna gått ut på arbetsförmedlingen i horder för att söka jobb. Ja, det gjorde ju Rutan och jag också för drygt ett år sedan då vi hörde appellen från statsministern. Men till skillnad från oss fick de här napp. De blev erbjudna att lägga reklamlappar i vagnarna på ett stort köpcenter! Det skulle vara ett särkilt lämpligt jobb för åldringar.

Ikväll när jag var hos Rutan för en sista kvällsfika och summering av dagen tog jag upp vad jag läst ipå förmiddan. Rutan ilsknade till…

– Det är ju en helt galen reaktion. No no no, give me my money back!

Jag håller med. Vi har betalat in under hela vårt arbetsliv. Varför ska vi betala mer i skatt plötsligt än andra? Alla 65+ are är f ö inte arbetsföra. Det är för jäkligt att tanterna som ligger i sjuksängarna också betalar 5-600 spänn mer i skatt per månad än en vanlig knegare på halvtid.

Nä, ge oss kosingen tillbaka! Bort med straffskatten!

För övrigt anser jag att det är skitkul att rocka i Generationskören med Anders och ungdomarna på Midgård.

Helena gjorde ’Proud Mary’ med bravur och jag rockade så brallorna sprack. Tjingeling!

Var nyss ner i källaren med tvätt. Alltså, vi har fått en helt förträfflig tvättstuga. Maskinerna är sprillans nya och gör allt arbete. Inget spill med tvättmedel, inget lyft av tunga blöta kläder till centrifugen. Bara trycka på knappen. 40 min och min gigantiska tvätt är klar.

Nu kan jag vila medan tvätten tvättas. Passa på att rekapitulera min underbara dejt…Mmmm!

Restaurangbesök på tu man hand i går. En föredömligt väluppfostrad ung man. Fantastisk mat. Vin. Lågmält samtal. Värme. Lite fniss och tokerier. Arm i arm hemåt sedan. Närhet…och uppskattning, sånt man behöver.

Livet är härligt!