Monica Wahlström, Vännäs

De som kan saker om sjukvård säger att den nya influensan inte förefaller skörda fler dödsfall än en vanlig influensa. Att det är personer som avlider varje år i influensan. Skillnaden är att andra influensor har spritts mer eller mindre, men att den nya är just ospridd och därför befarar smitta väldigt många.

Sen kan man fundera över alla siffror som regnar in. "100 000 sjuka i Västerbotten", alltså 40 procent, ungefär. Men, man ska ju massvaccinera. Än är det ju bara 300 smittade i hela Sverige, och ganska snart ska ju vaccinet ut i landet.

Funderar också på hur det kommer att distribueras. Vilka grupper som ska vaccineras först. Sjukvårdspersonal och äldreomsorgs-och hemtjänstpersonal kanske? Och andra kommunanställda som servar andra? Och jag undrar om det blir gratis.

För min del skulle det vara ganska enkelt, om jag kunde välja att gå till ett privat ställe och vaccinera mig så skulle jag göra det. Och där lär det ju inte vara några köer då svenskar i allmänhet inte vill lägga ett öre utöver den symboliska avgiften för läkarbesök :-)

Idag har jag anlagt en rabatt. Det är ju en del jobb med att gräva bort gräsmattan, och jag minns ett tv-program som jag fashinerat fastande framför i Barcelona för ett par år sen. Det handlade om personerna som har som heltidjobb att underhålla gräsplanen vid Camp nou, hemma-arenan för Futbol Club Barcelona.

Det var tusen och en detaljer minsann. Väldigt kort efter avslutad match var dessa personer ute på planen för att omsorgsfullt reparera och fixa till.

Min man har för övrigt berättat att vår lille, alldeles strax fyra år gammal efter ett par veckor i Barcelona och på katalanskt sommardagis har blivit ett inbitet barça-fan!

Nu talar han flytande katalanska, och trallar på barça-hymnen i lekparken. Minsann!

Jag arbetar vid socialtjänsten i Vännäs. Under Vännäsdagarna hade vi personal ute, framför allt för att finnas till för ungdomar som kanske behövde insatser från socialtjänstens sida av en eller annan anledning. Kvällen var förhållandevis lugn, men det hände saker som fick socialtjänstpersonalen att arbeta intensivt, sida vid sida med polisen.

 

En stor förvåning möter de båda när de av en anledning måste in på socialkontoret på kvällskvisten. Just vid detta tillfälle handlade det om ett 10-minuters uppdrag för att sedan fortsätta ut på Vännäs gator. De kör fram tjänstebilen, ställer den utanför porten (istället för på parkeringsplatsen, nu pratar vi ju inte precis om några kontorstider!), går in en sväng, och när de kommer tillbaks har en p-bot placerats på bilen.

 

Vad jag förstår har företaget ”Umevakt” flitigt lappat på de områden där de har uppdrag under sena marknadsdagskvällar vid Vännäsdagarna.

 

Jag antar att de vill passa på att tjäna in pengar, och har förstärkt sin bevakning. Trist känns det dock, när man kan tänka sig att personer som parkerat på ICA:s parkering mötts av parkeringsböter. Jag vet att en del vännäsbor frivilligt var ute och ”nattvandrade” både på fredagen och lördagen. Det är sådant man gör för att man är en god medmänniska, och utan någon ”lön för mödan”. Trist då att få parkeringsböter…

 

Minns att det fanns några tillfällen i Barcelona när alla parkeringsregler upphörde att gälla. Det var när det var hemmamatch vid Camp Nou, och på juldagen (motsvarigheten här skulle vara julafton). Det känns som om Vännäsdagarna borde kunna få vara en parkeringsbötesfri zon i Vännäs. Det är ju bara tre dagar av årets 365…

Jag är ingen notorisk sommarpratarlyssnare. Jag lyssnar dock gärna när tillfälle bjuds, och vill då fångas av den som talar. Har råkat lyssna på några ganska intetsägande program. Det har handlat om musik, men varit på nivån "jag kan inte leva utan musik, åh vad den här låten är bra", och i samma stil hela programmen. Man har till och med börjat varna mig i fikarummet på jobbet ("lyssna inte på Lena Philipsson, det är bara trist musiksnack"), och jag tackar och bugar...

Idag väcktes dock mitt intresse av sommarprataren. Han pratade också om musik. Men, det var annorlunda. Jag fick till och med gåshud några gånger under hans program. Minns konserten jag var på i Barcelona, på det ofattbart vackra Palau de la Musica Catalana. Med Christian Lindberg och en blåsorkester från Sverige. Lyssna på hans program. Det är bra.

Jag har ju bestämt mig för att omprioritera min tid, och i detta har jag bestämt mig för att sluta blogga.

Men, efter att ha sett Jan Nilssons,  Hans-Inge Smetanas och Kalles bloggar kan jag inte låta bli att skriva lite...

Jag får nog dessutom FÖRSÖKA att hitta någon liten stund då och då, för att bryta gubbväldet bland vännäsbloggarna, så feminist jag är! 

Jag kan inte utlova ett väldigt regelbundet bloggande, men jag ska allt göra ett litet försök.

Många tankar av politisk karaktär har jag. Men, om jag verkligen kommer att satsa på kommunalpolitiken, det återstår att se, då jag inte riktigt vet hur min arbetssituation kommer se ut från och med hösten....

För övrigt kan jag bara meddela att 12 grader och regn definitivt inte är sommarväder i Barcelona, utan rejält vinterväder.... Vi håller tummarna av en ALLDELES SPECIELL anledning för att det ska vara soligt på lördag. www.yr.no lovar faktiskt sol just på lördag. Jag har skrivit ett tackmail till den norska vädersajten, faktiskt!

Jag många gånger tänkt skriva ett inlägg och tacka för mig. Jag tror jag har bloggat färdigt för ett tag.

Dessa dagar känns det dock som man har mycket att säga. I mitt jobb har jag varit mycket starkt involverad i händelserna i Vännäs den senaste veckan. Jag kan bara säga att det har varit några dagar som antagligen kommer att prägla mig för resten av mitt liv.

Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till Vännäs mot rasism. Linda Åström är initiativtagare och har jobbat oerhört hårt. Många är de som engagerat sig. Vännäs är en liten kommun. Socialtjänstens resurser väldigt begränsade. Ni har gjort ett oerhört viktigt jobb, och jag vill tacka var och en som ställt upp. Vid två tillfällen dessa dagar har jag allvarligt funderat över om jag verkligen vill bo kvar i Vännäs. Ibland märker jag när jag tittat ut över den undersköna utsikt som vi har från vårt hus, att det faller skuggor över den. Men, alla som engagerat sig gör skillnad.

Dessutom har jag idag sett leenden som berört mig mer än vad leenden normalt sett kan beröra.

Keep up the good work!

Igår var vi med om en sparkfest i Vännäs. Ett annorlunda koncept som jag aldrig hade hört om tidigare. Fyra tappra hade organiserat ihop ca 70 personer, som gick runt och åt hos olika människor, vi fick gäster vi inte kände till förrätt och gick sedan vidare till andra, i vårt fall nya människor för varmrätt och efterrätt för att sedan gå till hotellet där alla medverkande till slut samlades.

Nu har senaste veckans blidväder har gjort att det inte gick att åka i spark från ställe till ställe, utan det blev att gå...

Ett utmärkt sätt att träffa nya människor på, och verkligen ett roligt initiativ!

Vad vi bjöd på? Ja, vi kände att det blev ett 'måste' med nåt spanskt... Så vi dukade upp några olika smårätter, och till serverades väl kyld cava.

Malena Ernman - erkänd operasångerska - sopade mattan med tonårspojkar och idolaspiranter i melodifestivalen. (Själv såg jag det inte, var på en mycket trevlig middag i fyra andra kvinnors sällskap)

Undrar dock hur känd hon var bland gemene man innnan melodifestivalen? Undrar bara av pur nyfikenhet! Läs gärna denna intervju om henne.

Nu hoppas jag att hon kan få fler personer att även våga sig på att lyssna på traditionell opera! Det är ganska häftigt nämligen, särskilt om man har tur att operasångarna är så karismatiska och dynamiska som Malena!

Ett litet smakprov:

Vi ska fira fars dag under torsdagen. Jag har köpt en lämplig present åt maken som får bli från barnen. Egentligen är vi helt emot kommersiella inslag under sådana här dagar, men då jag för ovanlighetens skull varit inne i 'storstan' idag hittade jag något som maken ändå skulle ha haft. Så, nu får det bli så.

Tårta ska vi ha också, för att få lite stämning! (och tja, sonen älskar tårt-proceduren, så man får passa på!)

I Spanien firas alltid fars dag den 19 mars. Det är nämligen JOSEF (Josep/José) som har namnsdag den 19/3. Och, Josef får väl ses som en superbonuspappa, som ju stoiskt tog hand om sin hustus barn utan att han hade varit inblandad i tillblivelsen.

I Katalonien är det tradition att äta CREMA CATALANA, som också kallas Crema de Sant Josep ibland. En katalansk tradition som till och med hittat utanför landets gränser.

En filmad beskrivning:

Har hört att samiskan räknar med åtta årstider. Hur namnen på dessa är låter jag vara osagt, då jag inte sett dem eller deras betydelse, och jag vill akta mig för att förmedla nâgot jag inte känner till väl! (som exempel, detta att eskimåerna ska ha jag-vet-inte-hur-många ord för snö är lite av en myt, visst har de flera ord för snö, men det har väl vi med. Myten. Mer om myten.)

Men, vi häruppe i norr har åtminstone en femte årstid som nu inträtt. Vårvintern. Den är ju väldigt annorlunda den vinter vi haft mellan november och februari, och vår är det inte.

Underbart hade vi det iallafall i lördags, med snöskotertur ut till en sjö utanför Örträsk, grillning, pimpling och fantastiskt god mat i form av wokat älgkött med grönsaker. Ligga på ett liggunderlag och sola, ja, riktigt härlig vårvinterdag. Sonen var salig, 17-åringen lycklig och fick prova köra skoter några svängar, och tja, man får njuta av det så länge det varar.