Droger i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 10

Äntligen fredag!

Nu spelar det i och för sig inte så stor roll för mig eftersom att jag har varit ledig hela veckan… Men skit i det, alltid bör man glädjas över något – som jag brukar säga!

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om drogerna (främst narkotika bland unga) i Västerbotten och hur jag ser på saker och ting (med reservation för eventuella begreppsfel). Först och främst så tycker jag mig se att användandet av narkotika-klassade droger har ökat. Vad det beror på kan jag bara spekulera i. Säkerligen har de blivit lättare att få tag på samt så ökar väl grupptrycket när fler och fler testar på det. Processen fram till att man testar första gången är nog likadan gällande alla droger.

Debatten kring legalisering av droger så som cannabis och liknande har pågått länge. Argument som att det är mindre farligt och liknande förs fram. Alkohol sägs vara farligare och ha en starkare effekt på den som intar det än vad exempelvis spice har, och det är oftast det enda argumentet de som argumenterar för dessa droger har. ”Varför inte förbjuda alkohol också i så fall?” Ja det kan man ju fråga sig. Eller nä, jag tänker inte fråga mig någonting alls. Jag anser att effekterna av de olika drogerna är olika och inte bör jämföras. Det finns en anledning till att det ena är lagligt att införskaffa – och inte det andra. Med det sagt menar jag inte att alkohol är som en ros i månskenet, fin och oskyldig, för det är den inte. Om man ”röker på” så har man kvar restprodukter i kroppen mycket längre än om man dricker alkohol. Man vet alltså inte när kroppen har bearbetat bort allt. Vad kan då ske? Jo, kör man bil och åker på ett blodprov kan man tappa sitt körkort och så vidare. Jag har sett flera fall rapporteras alldeles nyligt om ungdomar som kört bil med narkotika i blodet. Om dessa narkotika-klassade droger nu är likvärdiga med alkohol, då borde de som argumenterar för legaliseringen av dem även förstå att köra bil med dessa droger är likvärdigt med rattfylla, minst.

”Why drink and drive when you can smoke and fly” – Nä, säger jag bara. Ät en morot eller nått istället.

Förra året publicerade VK följande: http://www.vk.se/718360/droger-okar-i-inlandet. I Vilhelmina har det nyligen dykt upp en grupp på bland annat Facebook, ”Vilhelmina mot droger”, jag har sett att de bjudit in till informationsträffar och dylikt. Det är skitbra! Folk behöver få mer information om detta, framförallt de narkotika-klassade drogerna. Tidigare har det inte informerats om dessa någonting vad jag kan minnas – i all fall inte vad jag kan minnas från min skolgång i Vilhelmina. Media gör inte saken bättre, de visar oftast upp en positiv bild av droganvändandet i form av roliga scener i  komedifilmer, etc. Vilket förstås kan påverka en del personers uppfattning om man inte vet något om drogen.

Unga Örnar Västerbotten klubbade vid sitt årsmöte igenom en motion som handlade om att ge mer information om droger till barn och ungdomar. En mycket viktig motion som även fick positiv respons på Unga Örnars kongress i somras. Som ordförande för Unga Örnar Västerbotten tänker jag försöka spinna vidare på detta och försöka skapa tillfällen för unga att få mer information om droger.

Nä, hörrni. Här sitter jag och skriver massa skit med en kopp kaffe i handen och en snus uppkörd under läppen. Två droger jag fastnat för som ännu ej är narkotika-klassade. Det blev nästan dubbelmoral här. Jag får förfan ta och skärpa mig! Jag skulle kunna skriva mer kring ämnet, men tydligen är det snart dags för lunch enligt mina stressade vänner. Har ni lust så får ni gärna fortsätta skriva om ämnet i form av kommentarer, respons uppskattas alltid. Är man helt fel ute så är det ganska så bra att få veta det från andra!

Over and out!

Skola i blåsväder

Av , , 2 kommentarer 11

God torsdag.

Nyligen blev det bekräftat att Lundsberg, internatskolan, stängs ner tills vidare. Saker har tydligen inte fungerat som de ska på skolan. Pennalism, eller ”kamratuppfostran”, är ett återkommande inslag och nyligen blev två elever, 14 och 15 år gamla, brända med strykjärn under skolans nollning – vilket mest troligt gjorde att beslutet om nerstängningen kom.

Jag har suttit och läst och kollat på diverse intervjuer med rektorn, eleverna och skolinspektionen och tycker bara att det känns konstigt alltihop. Eleverna gråter och den nu avskedade rektorn är förbannad. Bara tanken att gå på någon annan skola verkar vara rena pesten för dom. Rektorn säger att eleverna och föräldrarna valt skolan för att de känner sig trygga med den – Vilket jag tycker är lite lustigt under omständigheterna.

Jag säger bara så här:

1. På en skola med 200 elever i tonåren är det, enligt mig, inte någon bra idé att ha nollning. Egentligen tycker jag nog att nollningen kan få stanna på högskolenivå, där den huserar mestadels. Visst kan man argumentera för att det ger en bättre gruppsammanhållning och att man lär känna varandra. Frågan är bara om fördelarna väger upp nackdelarna. I vissa fall går nollning för långt, precis som det har gjort här. För mig är det inte säkerhet, det är okontrollerat.

2. Det är klart att eleverna inte vill att skolan ska stängas. Det är 200 elever på ett internat. Man har sina vänner där, det är en liten sammanhållen grupp och det är osäkert om man skulle hamna i samma skola som vännerna ifall man var tvungen att byta. En av eleverna sa att ifall man skulle försöka se bakom skolans fasader så skulle man se det positiva och inte bara det som skrivs i tidningarna. Jag tycker att det vore intressant att se vad skillnaderna gällande undervisning skulle vara om man jämförde med en vanlig skola.

3. Något är väldigt värdefullt och känsligt när det kommer tills Lundsberg. Jag har aldrig sett så upprörda och ledsna elever. Jag skulle vilja veta vad det är som värdesätts så högt i jämförelse med andra skolor (förutom det som rör punkt 2 ovan). Kommentera gärna!

(Ja, kritikern i mig är vaken idag).

Ha’é!

När grönt blir gult

Av , , Bli först att kommentera 5

Nu var det dags igen för ännu ett inlägg, det var ju trots allt ett tag sedan det senaste.

Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut, en veckas ledighet är vad som återstår.

Vad har hänt i sommar då? Ja, det är en mycket bra fråga. Stora delar av tiden har jag spenderat på att plantera och röja skog, något arbete ska man ju få gjort för att överleva sommaren. Självklart har jag mestadels varit hemma i Nästansjö, träffat gamla och nya vänner och bara haft det allmänt gött.

Jag har även haft förtroendet att få åka som ombud tillsammans med ett gäng andra Västerbottningar till Unga Örnars kongress en helg. Vår delegation hade som mål att alla skulle upp i talarstolen minst en gång. Jag var uppe tre gånger. Det var mina tre första gånger i talarstolen någonsin. Mycket bra träning för oss och även ett mycket bra mål av vår delegationsledare. Arbetet och argumentationerna kring motionerna gick även de mycket bra, inte helt oförtjänt döptes delegationen om till ”Mästerbotten”. Mycket bra jobb av allesammans!

Nu när hösten har börjat dra in över oss så börjar även alla möten smyga sig fram också, det är roligt när det börjar hända grejer. Det kommer att bli väldigt intressant att följa arbetet fram till valet 2014, och även väldigt skoj att få vara delaktig i det hela!

Jag har tidigare skrivit att mitt nästa inlägg skulle handla om fördomar mellan inland och storstad, eller något i den stilen. Jag hoppar nog det och skriver om något annat, andra inspirationskällor dyker ju upp titt som tätt. Exempelvis drogerna i bland annat Vilhelmina, eller synen på HBTQ-frågor.

Nä, nu måste jag löpa. Ha det gött!