Etikett: Hälso- och sjukvård

Var finns personalen?

Av , , 2 kommentarer 5

Skriver i Norran tillsammans med gruppledarna för Allians i Västerbotten.

När Region Västerbotten gör bokslut kan vi konstatera att vi har många verksamheter att vara stolta över. Samtidigt ser vi att finansieringen av sjukvården bekostas av framtida skattebetalare. Dagens personal kommer inte att kunna ersättas i den omfattning vi är vana vid. Vården som ges idag kommer inte att kunna garanteras framöver.

 

Under lång tid har den rödgröna majoriteten skjutit tuffa beslut framför sig. Det leder till att regionen står dåligt rustad att möta en lågkonjunktur, hög inflation och en orolig omvärld. Vi måste inse att vi inte kommer att ha råd med allt och vårdens kärnuppdrag måste värnas. Den regionala utvecklingen måste fokusera på att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt i hela länet.Trots att majoriteten presenterat åtgärdsprogram för att minska antalet anställda som inte jobbar vårdnära, ser vi att så inte blivit fallet. Antalet anställda har sedan 2018 ökat med 357 individer. Av dessa är 235 administratörer, men bara 37 sjuksköterskor. Det sätter fingret på bristande förmåga till politisk styrning.

Redan innan pandemin var vårdköerna i Västerbotten bland de längsta i landet. Nu när andra regioner börjat korta köerna, blir köerna längre i Västerbotten.  En orsak är dålig personalpolitik som gör att man tvingas stänga vårdplatser och skjuta upp operationer. En ny personalpolitik som flyttar beslut ned i organisationen krävs. Personalen behöver tydliga karriärvägar och fungerande löneutveckling. Arbetsmiljön måste förbättras så att regionen kan bli en attraktiv arbetsgivare.

Kurvorna pekar åt fel håll och problemen skjuts på framtiden. Majoriteten har lagt förslag om att minska administrativ överbyggnad. Men när ingen ska bli arbetslös frågar vi hur det ska spara pengar. Alliansen vill gå tuffare fram för att vända utvecklingen. Vi väljer att vara tydliga och ta ansvar över regionens utmaningar och prioritera vårdpersonalen.

Den politiska oförmågan att leda regionen är påtaglig och behovet av en ny ledning har aldrig varit tydligare. Vi ser hur ett växande län både skapar nya möjligheter och nya krav på regionen. Denna utveckling vill vi ta vara på. De utmaningar som regionen står inför går att lösa. Utifrån tuffa men nödvändiga prioriteringar går det att vända utvecklingen.

 

Lösningen på hyrpersonal

Av , , Bli först att kommentera 5

Skriver i Alltinget tillsammans med kollegorna Malin Gabrielsson och Jimmy Lord att det finns en lösning på hyrpersonalproblematiken och den heter Svenska modellen.

Jag tänker så här:

På ett liknande sätt som på 1930-talet då arbetsmarknaden var kaotisk har sjukvården hamnat i en kaotisk situation som verkar omöjlig att ta sig ur. Tänk om den svenska modellen kan vara svaret återigen. Det är den väg LO och bemanningsföretagen i näringslivet valde år 2000 för att få till fungerande arbetsplatser, rättvisa lönevillkor mellan inhyrd och ordinarie personal samt en sund marknad. En modell som har tjänat branschen och arbetstagarna väl. Detta borde funka igen även inom vården.

Läs artikeln via länken här eller nedan:

 

Svenska modellen kan lösa kaoset med hyrpersonal i vården

Inhyrningen av sjukvårdpersonal har alla tecken på en marknad ur balans. Trots otaliga försök från regionernas sida att hitta balans så snarare ökar än minskar problemen.

Vår fråga är: Varför har inte den svenska modellen prövats – det vill säga kollektivavtal gällande inhyrd bemanning mellan vårdfacken och SKR.

Användandet av inhyrd bemanning för 2022 visar på en ökning med 25 procent mot 2021, eller 1 557 miljoner kronor. Totalt utgjorde kostnaden för hyrpersonal 4,8 procent av de totala personalkostnaderna, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter sedan 2021.

Regionernas sjukvård kommer alltid ha behov av vikarier och extra personal vid arbetstoppar. Rätt använt så är inhyrd bemanningspersonal en bra möjlighet för regionerna att klara såväl bemanning som vårdkvalitet och god ekonomisk hushållning. Det förutsätter dock en sund marknad där den inhyrda personalen varken orsakar extra arbetsbörda för ordinarie personal eller osämja på grund av orimliga ersättningar.

På ett liknande sätt som på 1930-talet då arbetsmarknaden var kaotisk har sjukvården hamnat i en kaotisk situation som verkar omöjlig att ta sig ur – tänk om den svenska modellen kan vara svaret återigen. Det är den väg LO och bemanningsföretagen i näringslivet valde år 2000 för att få till fungerande arbetsplatser, rättvisa lönevillkor mellan inhyrd och ordinarie personal samt en sund marknad. En modell som tjänat branschen och arbetstagarna väl.

Med hjälp av den svenska modellen skulle villkoren för sjukvårdspersonal kunna jämnas ut mellan arbetsgivare och över landet. Pengar som idag går till orimligt höga inhyrningskostnader skulle istället gå till löneutveckling för alla inom branschen oavsett arbetsgivare.

Genom ökad andel fast personal på kritiska och strategiska tjänster, vilket möjliggörs genom mer likvärdiga lönevillkor, skulle vårdkvaliteten stärkas. Regionernas ekonomi och arbetsmiljö skulle stärkas genom att inhyrd bemanning tas in tillfälligt vid behov.

Det är inte möjligt att i en upphandling kräva kollektivavtal, däremot kollektivavtalsliknande avtal. Sannolikt skulle flertalet bemanningsföretag teckna kollektivavtal. Det blir också enklare att upphandla utifrån pris när en rimlig lönenivå är satt.

Inhyrd och fast anställd personal går idag sida vid sida och gör samma arbetsuppgifter, men med helt olika lön. Med en överenskommelse mellan vårdfacken och SKR så kan det finnas en ny möjlig väg att komma till en sund och fungerande marknad till gagn för alla parter.

Frågan är om Vårdförbundet och Läkarförbundet är intresserade av sådan modell?

___________

Malin Gabrielsson (KD), regionråd, Region Västmanland

Jimmy Loord (KD), regionråd, Kalmar län

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare, Region Västerbotten

Värna vårdens kärna

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi i Alliansen i Region Västerbotten anser att sjukvårdens kärna måste prioriteras på bekostnad av överdimensionerad central överbyggnad, växande kostnader för hyrpersonal och ineffektivitet i vårdsystemet. De som drabbas hårdast av den rödgröna misskötseln av regionen är länets patienter och vårdmedarbetarna. Patienter som behöver vänta flera månader och ibland år för att få sin behandling samt vårdens medarbetare som jobbar patientnära och sliter tungt i en dålig arbetsmiljö. Denna utveckling måste vändas och vi vill ta oss ann det.

Vår målsättning är en köfri vård. Därför vill vi avsätta 200 miljoner kronor för att kunna åtgärda länets långa vårdköer. Pengarna ska användas för att inom egen regi och i samverkan med personal och fackförbund hitta tillfälliga samt långsiktiga lösningar som möjliggör att kapa köer, även upphandla vård inom landet samt inom Norden. För vårdens medarbetare krävs en ökad lönepott, bättre arbetsmiljö och fler karriärvägar.

Vi satsar därför 22 miljoner kronor ytterligare för att stärka personalens utveckling. För att kunna behålla nuvarande personal samt möjliggöra rekrytering av framtida medarbetare krävs en god och rättvis löneutveckling. Vi vill se en generell höjning av ob-tilläggen samt satsa 38 miljoner kronor ytterligare till lönepotten.

Det har inte undgått någon den BB-kris länet befinner sig i. På grund av långvarig socialdemokratisk misskötsel finns det tyvärr en mycket stor risk att BB i Lycksele måste stängas igen. Denna nedmontering av länets förlossningsvård måste vändas och därför vill Alliansen göra satsningar för att behålla personal med rätt kompetens i hela länet. Det krävs höjda löner och att utbildning, kompetens och skicklighet premieras. Även en ökad grundbemanning på sikt för att framöver undvika ohållbara lösningar under sommarens semestermånader.

Ett annat krisområde är ambulansvården i länet. Antal akuta larm har ökat kraftigt i kombination med att en växande befolkning inte har matchats med fler ambulanser. Vi avsätter därför 10 miljoner mer till ambulanssjukvården i länet. Ett ytterligare område som inte prioriterats tillräckligt är barn- och ungdomspsykiatrin. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år fördubblats under de senaste tio åren.

För att stärka vårdens förutsättningar att hantera problemet vill vi avsätta 4 miljoner till ungdomsmottagningen samt 4,4 till BUP där ett vårdval behöver införas. Maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar. Det krävs ett nytt ledarskap med ny kraft i Region Västerbotten!

 

Nicklas Sandström (M) Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C) Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L) Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD) Gruppledare

Staten behöver vara med och bygga framtidens vård

Av , , 4 kommentarer 1

Idag skriver jag i Dagens Samhälle tillsammans med kristdemokratiska regionråd från landets alla hörn. Det finns ett stort behov av att bygga, renovera, bygga ut eller om sjukhus i hela landet för att framtidssäkra sjukvården. Pandemin har dock gjort planeringen och finansieringen mer osäker och risken är stor att investeringarna skjuts upp. Staten behöver därför vara med och delfinansiera investeringarna för att bygga framtidens sjukvård.

Under det senaste året har svensk hälso- och sjukvård tvingats genomföra en historisk omställning. Imponerande insatser har gjorts av vårdanställda på alla nivåer. Pandemin är inte över och vi får inte släppa garden, men redan nu måste vi börja planera för framtiden.

I stora delar av Sverige finns omfattande investeringsbehov vad gäller såväl renovering och utbyggnad som om- och nybyggnad av sjukhusfastigheter. Den pågående pandemin har gjort planeringen och finansieringen ännu mer osäker och framtidens moderna sjukhus riskerar att gå medborgarna förbi om vi inte vågar tänka nytt och annorlunda. Det är många miljarder som ska investeras i svensk sjukvård framöver och det kommer bli svårt att få ekvationen att gå ihop med vikande skatteunderlag och försämrad ekonomi på grund av coronakrisen.

Risken är stor att dessa investeringar skjuts på framtiden. Vi behöver framtidssäkra sjukhusen och då kan vi inte pausa utvecklingen bara för ett tillfälligt vikande skatteunderlag. Därför anser ett antal kristdemokratiska regionpolitiker att staten behöver vara med och finansiera delar av upprustningen av de svenska sjukhusen, på samma sätt som staten tog ett nationellt ansvar när hälso- och sjukvården byggdes ut på 1960- och 1970-talen.

Riktade statsstöd till större investeringar i sjukvården skulle vara ett sätt att stimulera svensk ekonomi efter den största ekonomiska krisen i modern svensk historia. Stora byggprojekt kan få i gång övriga delar av tillväxten och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. På så sätt kan vi bygga det nya normala samtidigt som vi får de ekonomiska hjulen att rulla igen. Detta skulle gynna flera intressen och skapa en modern och personcentrerad vård.

Kristdemokraterna anser att regionerna ska avskaffas och staten ta över ansvaret för sjukvården. Detta är förhoppningsvis känt av de flesta. Men det är en omfattande reform som tar tid att genomföra. Mycket kan göras på kort sikt för att göra vården bättre för såväl patienter som personal. Vi har därför presenterat en lång rad förslag för att stärka vården här och nu. Att nationellt samordna regionernas investeringar i nya sjukhus är ytterligare ett sådant förslag.

De förändrade behoven i sjukvården beror på en rad olika faktorer. Flera av dessa kan härledas till nationellt drivna förändringsprocesser. Ett exempel på detta är arbetet med att stärka primärvården inom ramen för överenskommelsen om ”god och nära vård”. Ett annat exempel rör förändringar i vårdens nivåstrukturering, framför allt när det gäller ökad koncentration av den högspecialiserade vården. Vi måste förhålla oss till verkligheten, och Socialstyrelsen har sedan 2017 uppdraget att fatta beslut om högspecialiserad vård. Uppdraget bör utökas till att också godkänna, eller avslå, större investeringar i nya sjukhusbyggnader.

Vilka sjukhus som byggs, och för vilket ändamål, påverkar inte bara sjukvården i den egna regionen utan även i omkringliggande regioner, ibland i hela landet. Planering och investeringar i sjukhusbyggnader påverkar också förutsättningarna att göra nödvändiga omställningar. Kostsamma investeringar i byggnader som inte bidrar till ett rationellt sjukvårdssystem tränger också undan resurser för verksamheterna. Det finns just nu en historisk möjlighet att göra rätt inom svensk hälso- och sjukvård. Låt oss ta chansen att bygga en långsiktig hälso- och sjukvård, som klarar framtidens utmaningar på ett bättre sätt. Både nuvarande och framtida generationer förtjänar det.

Per Einarsson, regionråd (KD) och gruppledare Region Skåne
Anders Lundström, 
regionråd (KD) och ordförande Helsingborgs lasarett
Jennie Forsblom
, regionråd i opposition (KD) Region Gävleborg
Per Larsson, oppositionsråd (KD) och gruppledare Region Östergötland
Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD) Region Västerbotten

Krävs nytt ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 1

Syns i dagarna på länets debattsidor, tillsammans med Allianskollegorna.

* * * * *

Vi befinner oss mitt i en coronapandemi. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid det första utbrottet i våras. Vårdens medarbetare är pressade. Det kommer att ha en bestående effekt för lång tid framöver. Effekterna av coronapandemin kommer att prägla regionens arbete under lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma tillrätta med det strukturella underskottet – motsvarande 220–280 miljoner kronor – blir ännu tuffare. Det går inte att blunda för verkligheten. Sjukvården i Västerbotten har stora problem med ekonomin.

Från Alliansens sida kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård, omsorg och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningarna framför oss. Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde.

Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till sämre kvalitet för patienten. Coronapandemin har visat att läkarmedverkan inom kommunernas äldreomsorg måste stärkas. Därför vill vi i Alliansen att göra en riktad satsning på läkarmedverkan och stärka primärvården. En av åtgärderna är en satsning på primärvården och en snabbare omställning till ”Nära vård”. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

Arbetsmiljön måste förbättras så att regionen kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet stärkas och fortbildning vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas. Inte minst i gruppen barn och unga. Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet.

Nicklas Sandström (M), oppositionsråd, Region Västerbotten

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare, Region Västerbotten

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare, Region Västerbotten

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare, Region Västerbotten

Gott Nytt År!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det har varit ett minst sagt omtumlande år på många vis, eller egentligen kanske bara på ett vis. Pandemin har påverkat oss alla i stort som smått. Jag tänker extra på de som förlorat en anhörig under året. Vi alla har undvikit att krama våra barn och barnbarn, firat högtider i små konstellationer och kringskurit de flesta av våra vanliga rutiner. Och våra händer har lärt sig att tåla tunga omgångar av vatten och tvål, eller handsprit.  

Nya tider väntar lyckligtvis, och vi ser fram emot ett friskare 2021. Men innan dess vill jag summera det politiska året, där KD i Region Västerbotten har varit en stark opposition mot de rödgröna. Och flera gånger har vi också fått gehör och resultat!

Frågor vi fått gehör för under året:

Översyn av ambulanssjukvården – Tack vare våra yrkanden ska en översyn av länets ambulanssjukvård genomföras och presenteras under kommande vår. De rödgrönas besparingar har drabbat patientsäkerheten, med neddragningar på ambulansen inom en rad kommuner. Arbetsvillkoren har även förändrats för de anställda och flera har därför slutat sin tjänst. Vi var extra glada i partiet i december när vi äntligen fick gehör för en översyn av ambulanssjukvården.

Regionala utvecklingsstrategin som ska gälla under 20-talet – Den nya regionala utvecklingsstrategin har KD arbetat hårt med. Första utkastet i våras missade målet helt, och var så generiskt skriven att det var svårt att se kopplingen till just Västerbotten och våra utmaningar. KD lyckades få gehör för att även civilsamhällets aktörer ska lyftas som viktiga vid kommande utveckling av länet. Vi fick även gehör för infrastrukturen; vägnätets betydelse i hela länet, järnvägarna och flygplatserna. Utöver detta fick vi gehör för fortsatt bredbandsutbyggnad, vikten av satsningar för att underlätta kompetensförsörjning, tillgänglig vård och omsorg i hela Västerbotten, samt den regionala livsmedelsstrategin och dess betydelse för bland annat regionala arbetstillfällen.

Gehör för att följa upp resultatet av ASTA-mottagningens nedläggning – Nedläggningen innan sommaren av ASTA, den mottagning som arbetat – och prisats för sitt arbete – med personer som drabbats av sexuellt våld, har vi varit kritiska till. Den expertis som arbetade på ASTA har tyvärr nu delvis försvunnit, när flera anställda valt att avsluta sin anställning efter att ASTA integrerats in i annan verksamhet. KD la fram ett initiativärende att behålla ASTA, men har därefter drivit och fått gehör för att en uppföljning i frågan ska göras.

Kosten vid Lycksele lasarett – För att säkerställa kosten vid Lycksele lasarett vill KD att Region Västerbotten ser över om någon privat aktör kan ta över driften. Regionens förslag är annars att mat ska tillagas och fraktas från Umeå, vilket vi ser riskerar bli både en ekonomisk och miljömässig förlust.

Ett urval av andra frågor vi lyft under året:

  • Att verksamheter som överskrider budget får rapportera hur man arbetar med att vända detta. Redan vid årets början hade Region Västerbotten underskott på kring en halv miljard kronor och kommande generationer ska inte tvingas betala för detta.
  • Redan i juni påbörja planering för massvaccinering.
  • Mer pengar till Röda korsets behandlingscenter som mer effektivt än regionen arbetar med bland annat traumatiserade patienter.
  • Regionen ska lyssna till kommunerna i högre utsträckning vid samverkansarbeten.
  • Införa social aktivitet på recept för att stävja ensamhet i samhället.
  • Se över sömnapnévården i länet.
  • Säkerställande att det finns tillräckligt med bröstcancerradiologer även i framtiden.
  • Kommunerna ska få anställa läkare till äldreboendena för att höja kvaliteten på vården som utförs där.
  • Mer medel till rörelseägda folkhögskolor som bör behandlas jämlikt med regionens egna.

En röst på Kristdemokraterna i regionen är alltid en röst för en hälso- och sjukvård att lita på, kombinerat med ett sunt användande av våra gemensamma skattemedel. Så under detta speciella år vi nu lämnar, så ock under kommande år.

Så återstår nu bara att önska – Gott Nytt År!