Vi återvänder till Sverige ikväll

Av , , Bli först att kommentera 5

Diskussionen är intensiv mellan Maria-Pia och Stellan som sitter i soffan drygt en meter ifrån mig. Kapten Theodoros sitter inte längre vid rodret, utan två meter till höger om mig och läser tidningarna på nätet. Jag skriver nu detta inlägga. De andra är omkring; några på däck, några i hytterna, m.m. Klockan har hunnit bli 10.45 tisdagen den 12 juli. 

Det blåser extra idag; men vi står vid kajen och behöver inte oroa oss så mycket för de höga vattenvågorna som är till havs nu. Det är soligt och molnfritt. Utanför är full aktivitet av lastbilar och bilar som gör olika saker vid kajen. Kustbevakningens bil utanför ca 40 meter ifrån oss står fortfarande på plats. De två uniformerade tjänstemännen finns också på plats; en i bilen och en utanför. De måste ha tråkigt att observera någon båt där inget dramatiskt händer.
 
 
 
Vi (Maria-Pia, Stellan och jag) har nåtts idag av beslutet från Ship to Gazas styrelse i Sverige. Den lyder: Under rådande omständigheter ska operationen inte fortsätta. Den ska avbrytas.
Så vi förbereder nu hemfärd till Sverige. Med stor sannolikhet anländer vi till Arlanda terminal 2 sent ikväll 23.30.
 
Å ena sidan är jag ledsen över att vi inte kunde fullfölja vår operation att segla till Gaza. Vi lyckades inte denna gång bryta blockaden; men vi har lyckats att uppmärksamma det omänskliga i blockaden. De som har hindrat oss direkt denna gång är Grekland och Sierra Leone. De har gjort det efter utpressning från Israel och förmodligen andra också. EU (inkluderat Sverige) har i tysthet uppmuntrat och gett stöd till stoppandet av Ship to Gaza. Och en hel del av ansvaret vilar på FNs Generalsekreterare som har agerat som ockupanternas förlängda arm, tyvärr.
 
Å andra sidan är jag glad över att ha träffat och gjort så många fina människor sällskap. Vår älskade kapten, den alltid glade och optimistiske Theodoros, kommer jag att minnas resten av mitt liv. Anthi, hon som alltid finns där för att hjälpa alla; hon som alltid hade ett leende på läppen är också en av de som underbara personer ombord på båten som jag kommer att minnas. De suveräna Internetnissarna Lukas och Antonios var härliga att umgås med. Och så alla de andra.
 
Kapten Theodoros och Anthi
 
Jag är också mycket glad, och aningen förvånad, över hur lätt det har varit att genomskåda den politiska korruptionen i många av världens länder.
 
Nu kommer Leo in till oss; han har sin lilla dator i handen och ber oss att lyssna på
Shimon Peres tal till Karolos Papoulias (Greklands president) som just nu är statsbesök i Israel: ”Jag vill tacka dig mycket för att Ni har följt FNs generalsekreterares rekommendation att stopp flottan [Ship to Gaza flottan]. Tack för att ni inte tillätt människor intresserade av att störa god ordning och internationell rätt, och utan övervakning komma till Gaza, som leds av en terroristgrupp.”. (Citaten återges dagens Jerusalem Post). Visst är det upp-och-nervända världen när Israel talat om internationell rätt!!
 
 

Väntar fortfarande vid kajen i Irakleo

Av , , Bli först att kommentera 4

Klockan är nu 17.15 och vi har väntat hela dagen på besked från Sierra Leone/Kustbevakningen. Besked om vi fortfarande är registrerade i Sierra Leone eller inte. Men klart besked kan också dröja; till imorgon, övermorgon eller någon annan dag.

I avvaktan på besked ankrar vi utanför Kustbevakningens kontor i Iraklieo på Kreta (se bild 1 nedan). Det är knappt 30 meter till Kustbevakningens kontor. Deras båt står knappt tio meter från våran. Utanför kontorets entre, och ca 40 meter från oss, sitter två från kustbevakningen i en jeep och observerar oss. Det är lite överdrivet att bevakar oss på detta sätt, anser vi.
Bild 1

 

 

 

För bara en stund sedan satte vi oss på övre däck och åt lunch/middag. Det var mat som en familj från Irakleo hade kommit med till oss. Mycket gott dolmar, kött och sallad.

 

Och nu är vi nere i kajutan igen. Maria-Pia och Stellan sitter framför mig i soffan; hon med en röd penna i handen och anteckningsblock i knän, han med datorn framför sig. Luckas står med en stor kaffekopp i handen, Jannis sittande på golvet snett bakom mig, Antonios som sitter på andra sidan av soffan meddelar att han nu är klar med uppdateringen av Internet och att vi nu kan surfa om vi så vill, Leo från Österrike sitter på däck o röker, Orestes passerade just förbi med en kopp kaffe i handen för att göra Leo sällskap, Georgios står med mobiltelefonen i handen, osv.

 

 

Därför är vi stoppade idag, sägs det

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Det är söndag eftermiddag, klockan har hunnit bli 16.00 lokal tid. Det blåser friskt här idag i Iraklio; så båten gungar mer än vanligt. Det är kring 30 grader varmt och soligt.
 
Idag lär det inte bli någon segling för vår del. Det råder nu tvist mellan vår kapten och kustbevakningen/hamnmyndigheten. Vår kapten visar upp ett intyg enligt vilket båten fortfarande är registrerad (har flagg); och därmed har han rätt att segla vart han vill. Intyget är daterat den 7 juli 2011 och utfärdat av Sierra Leone.
 
Kustbevakningen å sin sida visar upp ett annat intyg som visar att Juliano inte längre är registrerad, att registreringen nu ä makulerad utav Sierra Leone. Det ska också ha skett den 7 juli 2011. Och det är därför som vi inte får segla iväg; säger kustbevakningen.
 
Alltså, det finns två intyg om Juliano med samma datum; 7 juli 2011. Det är i sig märkligt. Skillnaden mellan de två skrivelserna är att den senare avslutas med ett stycke om att flaggningen är nu makulerad. Annars är skrivelserna identiska
 
För att bringa klarhet i hur det ligger till egentligen ringde Ship to Gazas advokat sent igår kväll ansvarig handläggare i Sierra Leone; hon som har utfärdat två olika skrivelser om Juliano samma dag. Även om vi har fått en del svar idag så är det bättre att vänta till, förhoppningsvis, imorgon för att få klarare besked om hur detta kan vara möjligt. Eller rättare sagt för att se vilka intyg gäller vårt eller grekiska kustbevakningens.
 
Annars har vi varit inne i båten för det mesta, och har det trevligt. Pratar, äter, skriver, ringer och informerar om det som händer här hos oss; planerar, bloggar, m.m.
 

Ship to Gaza bordas till Iraklio i Kreta

Av , , Bli först att kommentera 3

Efter att ha nekats tillträde till hamnen i Xania (västra Kreta) i hela 20 timmar utav hamnmyndigheterna, och efter har nekats tankning av diesel kände vi oss tvungna att segla vidare.

 
Så vi gjorde det på eftermiddag (9 juli) längst norra kusten av Kreta, från väst mot öst. Vi hann komma till en liten kaj i Pandanasa nära Iraklion. Klockan var då 18. Under hela resan förföljdes vi av två av kustbevakningens båtar som höll sig på behörigt avstånd.
 
En tankbil väntande vid kajen Pandanasa började tanka vår båt så fort vi anlade. Det tog inte många minuter, innan det hela var över. Våra vänner från kustbevakningen, som hade varit efter oss i några timmar, stod några hundra meter ifrån oss och betraktade det som händer.
 
Vi hann inte så långt från kajen förrän kustbevakningens två båtar plus ytterligare en stor båt som kom just då omringade oss. Två tog sidorna och en ställde sig framför oss. De stod ofta på cirka 100-200 meters avstånd, ibland mycket närmare och ibland längre bort. De ville att vi ska lägga till i hamnen i närheten; men det vägrade vår kapten. Så vi stod still i närmare två timmar. Under tiden kom två civilklädda chefer från kustbevakningen ombord på vår båt, de kom med en mycket liten båt. De började tala med vår kapten, snart fler av oss involverade i det som händer. De var vänliga och mycket artiga men temperamentfulla i diskussionerna med vår kapten och vi andra.
 
Vi fick veta av de att båten inte längre är registrerade i Sierra Leone. Till slut gick vår kapten med på att åka in till hamnen. Så en av deras båtar seglade framför oss och de andra två tog sidorna.
 
Så kring klockan 21 lokaltid kom vi till kajen i Iraklio.
Nu undersöks frågan om vår båt Juliano är fortfarande registrerad i Sierra Lione eller inte. Det märkliga är att det finns två skrivelser från Sierra Lione med samma datum, 7 juli. I den ena står att vi är registrerade i landet; men i den andra står att registreringen har upphörts. Julianos advokat hann ikväll ringa handläggaren i fråga i Sierra Lione, hon bekräftar till advokaten att Israels regering har kontaktat Sierra Liones president och bett om att stoppa Juliano, men den juridiska statusen för Juliano får klargöras under de kommande dagarna.
 
 
 

Ship to Gaza nekas inträde i Xania,

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Plötsligt seglar det stora kustbevakningsskeppet, vars framdel bär på en kanon, förbi och ställer sig framför oss. Vår kapten anropas och får beskedet att han inte får segla in i hamnen, för det finns inga lediga platser att ankra i, påstås det. Vår kapten, Theodoros, börjar skratta efter det korta anropandet från kustbevakningsbåten. Inte för att han är glad, utan över det som han uppfattar som ett dåligt skämt. Han säger att de vill djävlas med oss, för det finns plats på kajen. Han vet. Han har nämligen några vänner som väntar på honom vid kajen, säger Theodoros.
 
Det är alldeles utanför hamnen i Xania i västra Kreta som detta händer. Vi har just seglat 5 timmar från ön Kythira, och klockan har just passerat 17.30, fredag.
 
Vi på båten ser från långt håll att det verkar finnas platser att ankra i. Vi är självklart misstänksamma mot myndigheternas påstående. Så jag frågar kaptenen om han kan hissa ner gummibåten som hänger så att några av oss kan ta sig till själva hamnen för att se om påståendet är sant.
 
Gummibåten hissar ner. Maria-Pia Boethius, jag, kaptenen och Jannis hoppar in. I samma ögonblick som vi gör det ser vi att även kustbevakningen hissar ner en gummibåt. Tre personer hoppar in i den. Och medan vi seglar mot hamnen, seglar de lugnt och på behörigt avstånd efter oss. Vi ser att många människor har samlats vid kajen, de verkar vara sympatisörer, för de har en stor banderoll; fri Palestina. De vinkar och skanderar.
 
Så fort vi kommer till kajen hoppar Maria-Pia ut, sedan övriga. Väl i land, endast 4-5 meter från kajen, kommer en civilklädd man fram till oss och ber om att se i våra pass. Maria-Pia svarar att han först måste legitimera sig, så mannen tar fram sin legitimation. Det visade sig att han, och några till som stod intill honom, är myndighetspersoner. Vi visar våra pass, och de antecknar på ett litet häfte. Därefter frågar de vart vi ska.
 
Vi går lite runt längst kajen, som är proppfull av turister, restauranger, pubar m.m. Medan vi går runt så följer en, och ibland två, civilklädda hamnpoliser efter oss. Vi konstaterar att det i hamnen finns minst 5 lediga platser att ankra i för båtar i samma storlek som vår. Jag tar fram mobilkameran och fotograferar, för att ha det som belägg ni fall att. Vi handlar sedan lite mat, och beger oss tillbaka till Juliano ca 500 meter utanför hamnen; innan det blir helt mörkt.
 
Eftersom jag har varit förskylld de sista två dagarna så mår jag nu ännu sämre av båtens stor gungande nu när vi står stilla. Jag mår sämre; och ber om att åka med gummibåten till land. Så 22.30 tar kapten, jag och Taki gummibåten igen till hamnen. Där passar vi på att själva besöka hamnkontoret. Det är proppfullt där av uniformerade poliser och civilklädda tjänstemän. Vi går in till chefen, han ber oss sätta oss. Själv sätter han sig i sin stol bakom skrivbordet; till höger om honom står en uniformerad tjej från kustbevakningen, därefter vicechefen, och minst 7-8 personer till som står innanför eller i själva dörringången. Vi ber chefen om att släppa in vår båt in i hamnen; men han vägrar med motiveringen att det inte finns lediga platser för att ankra. Jag replikerar att det visst finns lediga platser, och att jag har bild på det. Jag säger även att han kan komma ut med mig så kan jag visa honom de lediga platserna som ligger bara ett stenkast från hamnkontoret. Men inget biter på honom, så det blir fortsatt Nej.
 
—————-
 
Klockan har nu hunnit bli 13.30 på lördag. Vi är ombord på Juliano, som har stått här i 20 timmar utan att få tillträde till kajplats. Tidigare idag bad vår kapten hamnmyndigheterna om att få tanka diesel eftersom vi inte har diesel som räcker för lång färd. Men även det nekas vi. Man tankar vid kajen, får vi höra av hamnmyndigheterna. Och eftersom vi står ca 500 meter utanför så får vi inte tanka. Moment 22!
 
En tanke som kaptenen hade var att några gummibåtar skulle komma ut med diesel till oss; men av rädsla för myndigheterna blev det inget av det.
 
 
 
 
Presentation

9213255633_e487f3ba8d_b

Jabar Amin (MP)

Min webbplats: jabar.se
Profilsida hos Miljöpartiet de gröna

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se