I Sverige talas väldigt lite om ett av världens nu största dilemman. En ödesfråga som cirklar runt i mäktiga människors hjärnor, hjärtan och samveten.

Anfalla eller inte anfalla Iran? Vänta på att ett av världens mest terroristunderstödjande och oberäkneliga länder snart kan erbjuda atomvapen till sina ’kunder’. Alternativt använda dem mot Israel som de lovat utplåna.

Vi kan inte bara komma med klyschor om ’cowboyen’ Bush och Israel. Tänk dig in i deras situation just nu. Man vet att Iran med största säkerhet arbetar för högtryck med att få fram kärnvapen, förutom övrig rustning.
De arabiska länderna runt Iran fruktar tanken att landet ska hinna få kärnvapen, men skulle aldrig öppet stödja Israel, USA och västvärlden (?).

De som kan göra något står i valet mellan pest och kolera, men tusen gånger värre. Man riskerar storkrig, fördömanden, oljekris, Israels existens och en maktförskjutning i flera dimensioner. Detta om man väntar och låter Iran och den globala terrorismen bli kärnvapenmakter. (Jmfr hur Europa såg Hitlertyskland växa till sig) Man drar på sig krig, svårkalkylerade hatreaktioner och massiv oljekris om man försöker göra som 1981 då Israel bombade bort Saddams kärnvapenanläggningar.
Väldigt förenklat; Elände plus Iran som kärnvapenmakt eller Elände minus Iran som kärnvapenmakt.

Vilket val. Att göra något är en handling som kostar liv och omätbara värden.
Att avstå från att göra något är också en handling som har ett pris. Kanske mindre, kanske mycket högre.

Vilket val.

Läs även andra bloggares åsikter om Iran, Israel, kärnvapen, kärnvapenmakt